52 teser som blir klokare i mina hörproppar

Ibland när jag skrivit ett inlägg i hastigt mod får jag mothugg och ändrar mig. Det händer inte ofta, ty jag är envist växt, men det händer.
Med böcker är ingen skillnad. De flesta verk känner jag ganska snabbt om jag gillar eller inte och känslan brukar stå sig. 

Därför är det roligt med Rasmus Landströms Coronateserna – 52 teser om krisen och hur vi startar om samhället. Den har nämligen åkt berg- och dalbana i mitt sinne.

Först läste jag i förväg om den, tyckte det var snabbt agerat av Landström och hade höga förväntningar på den 88-sidiga skriften.

Sedan höll jag den i min hand och läste. Den kom med posten i august i fjol. Oklanderlig text och kloka synpunkter men lyfter den? Jag var lite snopen.

Nu har det runnit mer vatten under broarna, världen har hållit ännu fler presskonferenser och den här skrivkarln har längtat ännu mer efter att få krama barnbarn och se klyftorna krympa i Sverige.

Då råkar jag skaffa Nextory och börjar lyssna på böcker, inte bara läsa. På prov klickar jag fram Coronateserna för att höra Landströms egen röst. Han är värd en ny chans.

Den chansen tar han. Inte vet jag hur stressad jag var förra gången men nu lyssnar jag i lugn och ro och plötsligt lyfter texten. Det här är ju bra!

Den skötsamme arbetaren
Då och då backar jag inspelningen för att höra någon av teserna igen. De här till exempel:

41

I en parafras på Fredric Jameson skriver Jodi Dean att det har blivit lättare att föreställa sig kapitalismens undergång än en organiserad vänster. I isoleringstider, då till och med Wall Street Journal talar om världsekonomisk apokalyps, har orden fått en akut aktualitet. Nu krävs ett nytt individuellt ansvar – att organisera sig. En förebild skulle kunna vara den mentalitet som idéhistorikern Ronny Ambjörnsson kallat ”skötsamhet”. Det var ett ideal som växte fram i Sverige i slutet av 1800-talet, i nykterhetsloger och fackföreningar. Längs sågverkskusterna i Norrland uppstod ett rättesnöre bland arbetare – en hederskultur om man så vill – om att vara ”hel, ren och nykter”, ha städade hem och uppträda hövligt. Men skötsamheten skulle också speglas i att man var organiserad i fackföreningar och parti. Ordning och reda i hemmen motsvarades av ordning och reda på arbetsplatsen. Anledningen var en ljus framtidstro: en föreställning om att man i framtiden skulle ta över ekonomin och ersätta fabriks- och bruksägarnas kaotiska bolagsvälde. På så sätt var skötsamheten en del av ett stort moderniseringsprojekt under folkrörelsernas 1900-tal. En sammansmältning av ett individualistiskt och kollektivistiskt ideal.

43

Det finns dock ett problem med detta, som skulle kunna sammanfattas med Pikettys begrepp ”brahamiseringen av vänstern”. I boken Kapitalet och ideologin beskriver han en utveckling som har pågått sedan 1970-talet i hela västvärlden: vänsterpartierna blir de högst utbildades organisationer medan högerpartier slukar de med lägst utbildning (dock inte dem med lägst inkomst). Fram till 1970 gällde det rakt motsatta. Då röstade de med högst utbildning närmast per definition på högerpartier medan de med lägst utbildning röstade vänster. En slående illustration av hur det har svängt är att 75 procent av de amerikaner med doktorsgrad röstade på Hilary Clinton 2016. Piketty driver tesen att vi fått ett partisystem där två elitpartier slåss mot varandra, med den välutbildade vänstern på ena sidan och ”handelsmannahögern” på den andra. Även i Sverige kan denna utveckling skönjas: i valet 2018 röstade en minoritet av LO-väljarna på Socialdemokraterna, partiet gick från 53 procent i valet 2014 till 41 procent 2018. Vilket i praktiken gjorde att arbetaren blev den nya marginalväljaren. Pikettys tes är att det är om den det framtida politiska slaget kommer stå.

52

För att parafrasera Palme: Coronaviruset är naturens verk – men samhället är människans verk. Om något är fel ändrar vi på det.

###

Tag och läs. Och hör sen! Då får du dessutom höra vad Rasmus Landström menar med det paradoxala uttrycket lockdown-lycka.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 140. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

Lokala sprutan och regionala mandatet

Det här inlägget handlar om två ämnen: 
-Rätten till lokal vaccinering mot covid. 
-Den lilla kommunens möjlighet.
Min slutsats i det ena fallet lyder: empatiskt haveri.

Rätten till lokal vaccinering

Vi är många som reagerat i Värmland. När folk i första vaccineringsgruppen skulle vaccineras så skedde det lokalt. I mitt Forshaga dög Folkets hus utmärkt, det har jag förstått på vänner som fått sin spruta där. Det gick att flytta både personal och vaccin dit.

I nästa fas blir det värre. När det är vår tur får vi längre körväg många av oss. Regionen har utsett tolv platser där vaccinering ska ske. Tolv platser i tio kommuner. Till dessa tolv lokaler går det fint att få fram personal och vaccin. 

Men – se det gör det inte till de sex kommuner som blev över. Vi uteslutna får ingen egen vaccinationslokal. Hit blev vaccinet plötsligt för svårt att flytta. Så kommer det sig alltså att sex mindre kommuner i en ring runt folkrika Karlstads kommun blev utan. Hammarö, Grums, Kil, Forshaga och en bit norrut vår minsta kommun Munkfors. Plus en annan riktigt liten kommun i öster, Storfors.

Socialdemokraterna, ett antal PRO-avdelningar och många enskilda i länet har protesterat men det hjälper inte. Själv tycker jag fortfarande att beslutet visar på dålig förmåga till inlevelse, dålig empati, dålig känsla för stämningarna bland folk, dålig miljömedvetenhet, dålig lyhördhet, dålig planeringsförmåga, dålig förmåga att göra en standby-lista, dålig geografisk kännedom, dålig yrkesstolthet, dålig riskmedvetenhet och dålig respekt för gammalt folk.

Till att börja med.

Den lilla kommunens möjlighet

Ungefär där började nästa diskussion på Facebook. Hur hade beslutet kommit till? Var bor ledamöterna i regionfullmäktige? De som är ansvariga för alla dessa kommande dubbla tur- & returresor genom provinsen för de tiotusentals värmlänningarna i de sex kommuner som blev utan?

En vän skrev till Region Värmland och bad om ledamöternas hemort. Han blev nekad. Hemorten var ”inte relevant”. Själv hade jag bättre tur eftersom jag mejlade till diariet, där de brukar känna till offentlighetsprincipen. Där blev jag vänligt bemött. Efter några dagar fick jag en lista med namn, partifärg och hemkommun på de ordinarie ledamöterna. Precis som jag bett om.

Ingen frågade vad jag skulle ha listan till.

Min misstanke var att rätt få av ledamöterna kommer från de sex uteslutna kommunerna. Den tanken stämmer. Sammanlagt 17 ledamöter har inte mycket att säga till om när fullmäktige har 81 ledamöter. Då blir det till att resa, även för den som är 85 år och saknar bil men egentligen bor på gångavstånd från vårdcentral och andra lämpliga lokaler i sin småkommuns centralort. 

Så långt inget konstigt. Majoriteten hade inte förstått vad Pippi Långstrump och Bamse brukar säga. Att den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll. 

Där var den frågan löst. Dålig inlevelseförmåga, suck. Fast nu är jag ju den undersökande typen. Alltså fick jag för mig att jag skulle undersöka hur mandaten fördelar sig över hela länet, kommunvis och per invånare. Hur många invånare krävs det per mandat i vårt regionfullmäktige?

Svaret är att det varierar. Minst gynnad är den nordligaste glesbygdskommunen Torsby men också ”residenskommunen” Karlstad och dess södra granne Hammarö. Hos dessa tre krävdes det 5 774 respektive 5 556 och 5 268 invånare per mandat.

Mest gynnade, vilka var då det? Var gick det lättast att få in en person i regionfullmäktige? Svar: i småkommunerna Munkfors och Storfors. Munkfors har 3 725 invånare och 2 mandat. Därmed fick munkforsborna ett mandat per 1 862,5 invånare. Storfors fick ett per 1 995 invånare.

En paradox? Jag vet inte det. Är det inte snarare så att partiernas nomineringsmöten fått lov att ta hänsyn till kommun? ”Vi måste ha någon från Storfors på valbar plats också. Och från Munkfors.” Därför blir min slutsats att småkommunernas framtid ligger i att förbli just småkommuner. Annars blir de bara förvandlade till ännu mer uteslutna utkanter. Det resultatet av undersökningen hade jag inte väntat mig.

Listan över vaccinationsplatser är fortfarande ett empatiskt haveri.

Invånare i kommunerna per mandat
i regionfullmäktige

Torsby kommun
2 ledamöter i regionfullmäktige
11 549 invånare vid årsskiftet
5 774 invånare per mandat

Hammarö
3 ledamöter
16 668 invånare
5 556/mandat

Karlstad
18 ledamöter
94 828 invånare
5 268/mandat

Eda  
2 ledamöter
8 550 invånare
4 275/mandat

Kil
3 ledamöter
12 115 invånare
4 038/mandat

Forshaga
3 ledamöter
11 524 invånare
3 841/mandat

Kristinehamn
8 ledamöter
24 190 invånare
3 023/mandat

Arvika
9 ledamöter
25 932 invånare
2 881/mandat

Hagfors
4 ledamöter
11 517 invånare
2 879/mandat

Säffle
6 ledamöter
15 420 invånare
2 570/mandat

Årjäng
4 ledamöter
9 996 invånare
2 499/mandat

Grums
4 ledamöter
9 043 invånare
2 260,75/mandat

Sunne
6 ledamöter
13 335 invånare
2 222,5/mandat

Filipstad
5 ledamöter
10 503 invånare
2 100/mandat

Storfors
2 ledamöter
3 990 invånare
1 995/mandat

Munkfors
2 ledamöter
3 725 invånare
1 862,5/mandat

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 135. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

Två mål är viktigare än något annat

Att se sig själv på tv var länge sedan men här är det nu till sist. Det politiska tv-samtalet mellan mig och min vän Philip Johnsson (S).

Några kommentarer innan du tittar:

Samtalet är inspelat i början av november 2020 men av någon anledning inte utlagt av ABF Värmland förrän i går, den 9 februari 2021. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess i Sverige och världen.

Jag är en politisk människa men ingen vald politiker. Det jag säger står för mig personligen. Jag gillar mitt parti (V) men talar inte som utsedd representant i Youtube-filmen.

Den tredje kommentaren handlar om de två mål som jag tycker arbetarrörelsen bör sätta upp. De bör vara överordnade allt annat. Bägge är brandkårsutryckningar:

1. Vi måste rädda klimatet.
2. Vi måste minska klyftorna.

Klimatet behöver jag egentligen inte prata om. Den frågan borde vara självklar. Den borde ligga högst på dagordningen på varje politiskt möte från och med nu. På alla nivåer. Kunskapen finns, det är åtgärderna som släpar efter.

Vi måste minska på utsläppen. Vi måste börja leva hållbart. För våra barns skull och för allt liv på det enda klot vi har. Annars kommer alla problem vi har i världen att förvärras hundrafalt.

Sverige spricker. Det är det andra problemet. Vi måste laga Sverige. Vi måste minska klyftorna.

1980 var Sverige som mest jämlikt. Då gick det åt 9 industriarbetare för att tjäna lika mycket som en börs-vd. 2018 krävdes det 61. Eller 76 om arbetarna var kvinnor. Jag är 70 år. Under dom åren har Sverige aldrig varit så orättvist och ojämlikt som nu.

Vi måste minska klyftorna. Det måste också stå på arbetarrörelsens dagordning hela tiden.
Minska dom ekonomiska klyftorna.
Minska klyftorna mellan kvinnor och män.
Minska klyftorna mellan invandrare och svenskar.
Minska klyftorna mellan land och stad.
Minska klyftorna mellan dom som inte kan surfa och dom som kan.
Minska klyftorna mellan dom som inte tar del av nyheter i olika medier och dom som gör det.

Gör vi inte det, strävar vi inte efter det så kommer vi aldrig att kunna skapa framtidstro i Sverige igen. Dom två K:na: Klyftorna och Klimatet.

3. Det finns ett tredje mål också. Det kräver en modigare arbetarrörelse än i dag:
Vi måste våga kräva ekonomisk demokrati.

Här är filmen nu. Tjohoo!

Politiskt samtal mellan Philip Johnsson (S) och Sven-Ove Svensson (V) (50 minuter).

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 130. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

Inte en underläpp darrade på avd 16

Jag minns att jag tyckte de var unga. Fackliga ombud inom LO brukade vara något äldre herrar. Per hade bett mig komma och underhålla. ”Lite humor och lite allvar hade vi tänkt.”

De brukade be om det när de ringde. Jag var ute ett par gånger i veckan, ena kvällen ett fackårsmöte, andra aftonen en bygdegård.

Darrig blick minuterna innan, ivrig endorfinkick när jag kommit igång. Jag älskade de uppdragen. Detta var mitt folk och mina tankar. Inte en enda en på Pers möte blev ledsen om jag tog i extra mot dumhet, överhet och borgerlighet.

Manuset finns kvar i en tidskriftssamlare. Elektrikerna avd 16, plats Kronoparken, dag tisdag 20 april 2004. Jag pratade ideologi, det hade de också bett om, och mot slutet läste jag en dikt av min pseudonym Viktor Root:

Varför vissa partier byter ledare

Kd har valt ny partiledare,
för säkerhets skull
Ifall Alf Svensson
inte har evigt liv

Vänsterpartiet har valt 
ny partiledare,
för säkerhets skull
Ifall Gudrun Schyman
inte har evigt liv

Moderaterna har valt
ny partiledare,
för säkerhets skull
Ifall Bo Lundgren
har det.

Efteråt fick jag en keps av Per. ”Asch, du får två. Ifall du tapper en.” Själv blev han krönikör i Folkbladet och småningom kommunalråd i vår kommun.

Ibland följer elektrikerkepsen med mig ut och jobbar i trädgården. Vi brukar plocka hallon och fundera över folkvett, bondförnuft och gammal hederlig arbetarmoral. Tre begrepp som trivs bra ihop med min ideologi. Nämnde jag mångfald, medmänsklighet och solidaritet? Självklart. Det gjorde jag på Kronoparken också.

Våra hallon har vandrat in från grannens tomt. Vi behöver dem.

###
Det var den andra kepsen i serien.
Här är den första.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 129. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

Rika män lever nio år längre

Dagens svenska orättvisa:

Medellivslängden i Sverige har utvecklats både bra och dåligt. Det positiva är att den aldrig varit så hög som nu. År 2015 levde kvinnor 84 år och män 80,3 år. Det berättar Mats Wingborg i ett kapitel om klassamhället och döden i boken Klass i Sverige. Men:

”Det negativa är att klyftan i medellivslängden har ökat mellan de 10 procent av befolkningen som tjänar mest och de 10 procent som tjänar minst. Bland kvinnor lever i dag den tiondel som tjänar mest sju år längre än den fattigaste tiondelen. För män är motsvarande skillnad ännu större: den rikaste tiondelen lever nio år längre än den fattigaste tiondelen.”

De har halkat efter
Klassklyftorna mätt i inkomst har fått större betydelse för medellivslängden. De med längst inkomster har halkat efter. 

”I den gruppen finns arbetslösa och sjukskrivna, men också deltidsarbetande i låglöneyrken. Det handlar bland annat om undersköterskor, butiksanställda och barnskötare.

Även utbildningsnivån har fått större betydelse för hur länge människor i Sverige lever. De med eftergymnasial utbildning lever allt längre jämfört med de med enbart förgymnasial utbildning.”

En klassfråga
Vill du leva länge? Då är inkomsten viktigast.

Sverige spricker.
Din livstid är en klassfråga.

### Uppgifterna är hämtade ur ”Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet”. Redaktörer: Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz. Arkiv förlag & Katalys.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 126. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

Den svenske arbetaren är tystad i tv

Dagens svenska orättvisa:

Vem får chansen att synas i tv i Sverige? Ja inte är det kvinnor och män ur arbetarklassen. Det visar en genomgång i den nyutkomna boken Klass i Sverige.

Kapitlet heter talande nog Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier och är skrivet av Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt.

I undersökningen har man tittat på ett representativt urval av sändningar från de fem största kanalerna i svensk tv 2015: SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5. Resultatet är dystert för den som tror på jämlikhet även när det gäller att ge människor röst och erkännande.

Hård diskriminering av arbetare
Upp till 51 procent av svenska folket är arbetare, beroende på hur man räknar. I tv-sändningarna förekommer arbetare bara 11 procent av tiden. Mellanskikten utgör 29-49 procent av folket, menar författarna, men får hela 70 procent av tiden. Makteliten är 1-6 procent men får 19 procent av sändningarna. 

I nyhetssändningarna visas arbetarklass 4 procent av tiden.

Allra sämst på att visa arbetare är SVT:s båda kanaler. Då räknar man alla programformer, totalt. 

Medelklassens ängslan och drömmar
Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt avslutar sitt kapitel om klassamhället i tv såhär:

”Medelklassens ängslan och drömmar fyller medierna, medelklassmänniskor ges en plattform att tala utifrån, och deras oro och förväntningar på tillvaron bekräftas, samtidigt som de vardagliga och existentiella problem som följer med en arbetarklasstillvaro hanteras och diskuteras på andra arenor, om överhuvudtaget. Det är dags att låta de tystade rösterna ljuda i medierna och att se verkligheten ur andra perspektiv.

Sverige spricker.
Mediebilden av oss ljuger.

### Uppgifterna är hämtade ur Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet”. Redaktörer: Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz. Arkiv förlag & Katalys.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 125. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

Ett Sverige där klyftorna växer och växer och växer

I går kom den i brevlådan, boken jag väntat på. Klass i Sverige.

Sverige är fortfarande ett klassamhälle. Klyftorna är större än de någonsin varit under mitt liv. Det visste vi förut.

Nu finns det siffror på saken.

Under våren 2018 genomförde den fackliga tankesmedjan Katalys sin stora utredning Klass i Sverige. Det gjorde man tillsammans med professor Göran Therborn och ett 20-tal forskare. Resultatet blev att en mängd rapporter kunde publiceras, presenteras och diskuteras. 

Nu har allt detta uppdaterats och samlats i en och samma bok med en rad nya kapitel: Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet. I boken finns också en studiehandledning.

– Vi är stolta över att kunna presentera projektet på det här sättet, hälsar bokens redaktörer Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz.

Här växer klyftorna snabbast
Hur ser vårt land ut på tröskeln till 2020-talet? Svaret är att det är ett allt hårdare klassamhälle. Sverige är det europeiska land som har snabbast växande klyftor, svårast privatiserad välfärdsstat och där den klass vi tillhör allt tydligare dömer oss till olika levnadsstandard, livslängd och liv. 

I boken visar man med statistik från Statistiska Centralbyrån att klassamhället existerar och hur det ser ut. Här skildras samhällets förändring, med kön och etnicitet som en given dimension för förståelsen. Här visas de skilda världarna när det gäller ägande, makt och inflytande. Detta utifrån olika aspekter på samhället som brottslighet, folkhälsa, mediemakt, företagsägande och anställningsskydd.

Fakta för fundering och förändring
Bilden av ett allt hårdare klassamhälle med ett fåtal vinnare och miljoner förlorare framträder tydligt i Klass i Sverige. Är det verkligen så här vi vill ha det? Här finns fakta för dig som undrar och argument för dig som vill förändra.

Jag vet vad jag tycker. Jämlikhet är vackrare än orättvisan, solidaritet är finare än rofferi. Nu hinner jag inte skriva mer. Nu ska jag läsa.

Titel: ”Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet”.
Redaktörer: Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz.
Utgivare: Arkiv förlag & Katalys.
Format: Inbunden, 752 sidor.

### Arbetarklassen är fortfarande den största klassen i Sverige, nära hälften av alla förvärvsarbetande.
### ”Inte på drygt tvåhundra år, sedan 1810, på tröskeln till industrikapitalismens uppkomst i Sverige, har de privata förmögenheterna varit så stora i förhållande till nationalinkomsten som nu, 465 procent.”
### ”Tage Erlanders vision om ’de stigande förväntningarnas missnöje’ har i dag effektivt ersatts av ’de sjunkande förväntningarnas missnöje’”.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root 
Inlägg nr 2 122. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

– Ta ifrån honom tändstickorna!

Donald Trump tänker börja skicka röksignaler i stället, nu när Twitter har stängt hans konto.
Nancy Pelosi kräver att kongressen tar tändstickorna ifrån honom. 
Kapitolium-polisen öppnar dörrar samt delar ut bensindunkar och dunkar i ryggen.
Horn-Per tar rökpaus.

Rök.
Paus.
Rök.
Paus.
Rök.

Högst 140 töcken, det är gränsen.
Nedåt.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 120. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).

Tre tankar i skallen samtidigt

Man måste kunna ha två tankar i skallen samtidigt, läser jag i distanserade medier.
Detta är en myt.
Jag behöver tre.

– Du är bäst när du är arg! sa folk när jag skrev krönikor i folkbladet.
– Du ska va lite ettrig! tyckte kamraterna på lokalradion när jag läste mina texter där.
– Du är bäst när …
– … jag vet vad du tänker säga, sa jag till vännerna i TV4:s lokala ladugård utanför Karlstad.
– … du är lite elak.

Förbanna dumheten
Massmedielogiken är som den är. En nyhet får gärna bygga på en konflikt om den ska väcka vår nyfikenhet. Sitter det sedan en människa och förbannar den senaste dumheten, då trivs katastrofnerven i oss.

– Jaså hade polisen ihjäl Osmo Vallo. Jaså knakade det i hans rygg.
– Jaså är du främlingsfientlig själv och kallar folk ”cp” och ”idiot”.
– Jaså, sålde politikerna i Karlstad stadshuset för 50 miljoner, fast de var bjudna 100. Jaså måste de stänga biblioteket på söndagarna nu, bara för det.
– Jaså är socialdemokraterna taleskvinnor för de borgerliga i vår kranskommun.

Sådana dumheter kan jag räkna upp dagen lång om jag vill. Människan är en skröplig varelse och den sort som blir polis, politiker eller påpekare är inte bättre skapt än andra.

Då är det skönt att vara arg. Helst ska ilskan klä sig i clownkläder eller rida omkring på vit springare och svinga sin värja elegant. Det är de dagarna den fungerar bäst.

Tanke två
Det var min första tanke. Ilskan. Den andra tanken i min skalle heter trams.

”Vaccinet är jättefarligt
Men det värsta är 
att dom har beställt 
för lite.”

Dikten heter Sanningen om källkritiken och blev nedtecknad av min vän och pseudonym Viktor Root förra torsdagen. Är dikten inte tramsig nog? Synd. Duger detta då:

Tramsinlägget om Odens blötare brorsa kom jag på i juli i fjol. Först blev jag rätt nöjd och det blev en och annan läsare också. Men sedan insåg vi att den pinknödige guden hade förstört vårt uttal för evigt. Jag kan inte längre läsa ordet ”pinkoden” utan att uttala det fel.

Trams kan vara ett sätt att snabbt och i förbigående tolka tankarna i folkdjupet. Som när vi inte hade sett solen på flera veckor i december:

Vännen jag alltid frågar åt börjar bli trött på mig, har jag förstått. Han bor också inuti min skalle.

Vem som bodde där den 20 september 2011 kan man ju alltid fundera över. Jag citerar från Facebook:

”Fullkomligt sann historia från Grossbolstorp:
Väckarklockan ringer kl 05.00. Jag tvärsätter mig upp i sängen, fortfarande sovande och ropar till hustrun: ’Fort, fort, stäng av klockan. Väck inte landshövdingen!’.
Jag måste nog sluta facebooka snart …”

Bakgrunden var att jag skojat om den värmländska traditionen att här ska varannan landshövding vara talför, dvs vältalig. Bara varannan, inte fler. Nu hämnades en av de talföra i drömmen. Varför hon förresten, hon är ju talför?

Jag som nästan aldrig minns mina drömmar annars.

Sanningen är att vi alla behöver en portion trams då och då för att överleva. Blodet behöver järn, annars dör vi. Klokheten behöver en nypa trams, annars storknar den. Bäst är om tramset är roligt, för skratt kan förena.

De fotona tar jag aldrig
Det var de första två tankarna: ilskan och tramset. Den tredje tanken i min skalle heter vackerheten.

Jag blir inte hel människa om jag inte får bli förbaskad på alla dumheter jag ser. Klyftorna, rasismen, orättvisorna.
– Vet du varför pensionärer måste betala högre skatt än andra?
– För att visa hur mycket vi uppskattar di gamle.

Jag blir inte hel om jag inte får skratta åt dumheten ibland. Eller överheten, ibland är det samma sak. Tramset kan till och med vara oseriöst, det du, ordningsman i min själ.

Till sist blir jag inte hel om jag inte får tänka den tredje tanken också, samtidigt. Den som jag inte vill förstöra genom ännu en förklaring.

Vackerheten. De vackraste fotona tar jag aldrig. Vissa upplevelser är för fina för det. 

Jag gömmer dem i mitt hjärta.

### När jag skrev som flest krönikor försökte jag se till att varva ilska, trams och vackerhet.
### Nu förstår jag äntligen varför vackerheten inte dök upp oftare.
### Den som jag ser så ofta.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root  
Inlägg nr 2 114. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).