1.
Oredan som uppstod bland de kamrater på redaktionen som så gärna ville men inte fick uppdraget att bevaka kungamiddagen.
Jag som fick
… men nekade.
2.
En gång långt tidigare, när tidningens ledare dundrade mot oss solidariska som protesterade mot Vietnamkriget, tog vi beslutet. Vi ockuperar tidningen!
Beslutet blev protokollfört men aldrig verkställt. Heroiskt stannade vi en stund utanför officinen med varje demonstrationståg de första åren. Ropande vår talkör om LÖGNEN.
Femton år senare anställde tidningen mig. Jag blev arbetskamrat med Ledardundraren. Chefen fann en särskild ironisk glädje i att låta oss två bevaka första maj-demonstrationerna.
Ändå blev jag inte den förste från ockupationsmötet som hamnade i tidningens spalter. Det blev han som hade föreslagit att vi skulle slänga lim och sand i deras nya offsetpress. Några år efter hans förslag kom vi fram till att redan talkören framför tidningshuset var En Felaktig Tillämpning.
Sandmannen var bra på självkritik.
3.
Om Ledardundrarens lögner har jag aldrig ändrat åsikt. Det var ett orättfärdigt angreppskrig. Det var rätt att göra uppror mot det. Vi fick rätt i opinionen till slut.
När jag nekade att gå på kungamiddagen skickade Chefen mig att skriva om folket som åt ärtsoppa på Stora torget i stället, de som aldrig blir bjudna på finmiddag med kungen.
Det är mitt folk.
Där trivs jag bättre.
Än i dag.
# Monarkins makt. Om den talar Cecilia Åse, docent i statsvetenskap, i eftermiddag, lördag. Hur monarkin som institution fungerar som symbolisk och politisk maktfaktor.
# Plats: Gjuteriet, Verkstadsgatan 1, 1 trappa upp, Karlstad. Tid: 15.00. Arrangörer: Karlstads bokcafé, Republikanska föreningen och ABF.
# Där trivs jag riktigt bra.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra