Vad är det som gör att den allra värste före detta högerpolitiker blir trevlig hos Skavlan? Är det i det före detta det sitter?
Strunta i Skavlan. Varför tycker jag så bra om många före detta politiker nu – oavsett färg – men inte medan de fortfarande var politiker? Handlar det om mindre makt och färre farligheter?
Kanske. Alldeles för många är bäst efter bäst före-datum.
Min upptäckt är nertecknad nu. Den heter lagen om politikertrevlighetskvotens stigande tendens. Varför missade du den, Karl Marx? Hade ni ingen norsk fredagsmysförvillare i era tv-apparater?
Underhållningsmakt, fanns det?