Handböcker

 

 

 

 

Här är några skrivarhandböcker som jag läst själv och i de flesta fall använt på olika skrivarkurser. Eftersom merparten av dem är några år gamla, kan de vara svåra att få tag på i bokhandeln. Fråga på ditt bibliotek eller antikvariat.

 

Så gör jag – konsten att skriva

Bodil Malmsten, Modernista, 2012.

Bodil Malmsten är en av mina favoritförfattare. Hennes blogg www.finistere.se är en kultplats för många av oss. Genom att bearbeta inläggen där har hon skrivit flera böcker de senaste åren, alla läsvärda. Att att hon skulle ge ut en handbok i skrivande var däremot oväntat. Välkommet men oväntat.

”Skrivandet är inget yrke; det är något som den med lusten att skriva och viljan att göra det inte kan låta bli.”

”Deadline är den dödliga linje där den yttersta kontrollen kommer in.

Men det är då det.

Medan du skriver för att du vill skriva och inte kan låta bli, under skrivtiden är det för dig själv du skriver, medan du skriver får ingen annan än du själv och din lust att skriva komma in.”

Där har du en del av hennes inställning till skrivandet. Den här boken är en lärobok i en lära som inte kan läras ut, skriver hon. En handbok i en konst som inte kan läras ut, skriven av en som inte kan.

De sista påståendena är både sanna och osanna. Bodil Malmsten är för blygsam och gör hon en handbok måste hon rimligen tro att det är någon mening med den. Visst är talangen avgörande om du ska bli bra skribent, men hantverket är inte medfött. Även talanger behöver träna.

Nå, boken är full av praktiska tips, tro inget annat, även om övningarna är långtifrån traditionella.

Använd inte dyrorden om de inte behövs
Det var länge sedan jag fick sådan lust att ta fram ett litet block och skriva av formuleringar, men det är vad som händer när jag börjar läsa boken. Mark Twains råd: ”Dont use a five-dollar word when a fifty-cent word will do” hamnar alltså snart i ett litet grönt block. Under det hennes egna ord, som:

”Skrivprocessen motsvarar träningen för en tennisspelare, cirkusartist, premiärdansös.”

”Träna din kropp, gör yoga. Jogga. Gå. Att skriva är kroppsarbete, du behöver tillgång till hela din kropp. Utan kroppen är huvudet inget att ha.”

”Den som skriver gör det varenda dag, skapar sin egen himmel, jord eller underjord, det är det som är fiktionen, att någon har skapat en skriven värld.”.

Historiens sekundvisare
En annan som hon själv citerar är Schopenhauer: ”Dagstidningen är historiens sekundvisare”. Själv är hon flitig tidningsläsare, det märker var och en som följer finistere.se, och hon har ett syfte med det:

”Ta in så mycket du hinner av det som finns.

Den som skriver med ryggen åt verkligheten kan missa det viktigaste med sammelsuriet som vi lever i, hur orättvist det är, vi behöver veta hur det är för att kunna avgöra hur vi hanterar det när vi skriver eller om vi väljer att ignorera det”.

Skrivskolor gillar hon och hade gärna gått en om de funnits när hon var ung. Glatt upptäcker hon att Johathan Safran Foer leder skrivkurser och lär sina elever klokheter som ”Talang är långt tålamod.”

Malmstensk blandning
Det finns många sorters handböcker i skrivande. Bodil Malmstens metod är att blanda. Ibland teoretiserar hon, ibland berättar hon om sina egna erfarenheter och ibland gestaltar hon sina teser.

Sträva efter det enkla. Stil är summan av den skrivandes val. Helvetesperioden är när det undermedvetna inte får en chans.

Gå inte i sömnen. Se allt, lyssna på allt, känn på allt, testa, lukta på det. Smaka på allt. Gå in i allt. Stå utanför. Behåll förundran inför allting. Bevaka din förundran.

Gott om skrivövningar
Den som läst Bodil Malmstens blogg och bloggböcker vet en del om hennes inställning till livet. Därför är det med spänning jag bläddrar fram till de praktiska övningar hon föreslår i sin handbok. Jag blir glad men inte förvånad. Här är några exempel:

Arbetsuppgift:
Lär dig skriva med alla fingrarna.”

Arbetsuppgift:
Skriv om någonting du inte kan!

Skriv om någonting du är nyfiken på, någonting du inte vet vad det är förrän du har skrivit det, försök att få tag på känslan.

Skriv om någonting du vill lära dig någonting om.”

Arbetsuppgift:
Undersök, plocka sönder tidsandan i det den består av.

Hur visar sig tidsandan i reklamen, vem drar barnvagnen vid lekplatsen, att det bara är personer med osvenskt utseende som städar i Stockholms tunnelbana.

Vad verkar vara likadant i andra länder, vad verkar vara specifikt svenskt.

Verkar, eftersom att ta reda på hur det är, går inte, det är inte tidsmässigt möjligt.”

”Arbetsuppgift:
Ta reda på vilka de respektabla är.

Inte de allmänt välansedda, utan för dig respektabla.

Vilka har du respekt för?

Respektera dem.

De andra finns inte.”

Bodil Malmsten har skrivit en bok som vem som helst kan sträckläsa, bara för att den är klok, oväntad, väntad och finurlig. Samtidigt är den full av praktiska råd och inspiration för dig som vill bli bättre skribent.

Jag återvänder till den.

Lust att skriva romaner och noveller
Att skriva romaner och noveller

Lars Åke Augustsson, Ordfronts förlag, 2002 respektive 1993. 

”Det är inte så mycket ämnet som det personliga engagemanget, intensiteten, som gör det skrivna angeläget. Stora ämnen finns överallt.” Resonerande handbok för alla som vill skriva skönlitterära texter. Hur gör jag en bra miljö- eller personskildring? Hur skapar jag balans i en text? Hur undviker jag klichéer? Dessutom intervjuas olika författare om sina erfarenheter och sin syn på skrivandet.

Det finns en nyare handbok av samme författare: Så skriver du romaner och noveller, Voltaire Publishing, 2009.

Skriva kåseri

Ingemar Unge, Ordfront, 1999.

En av Sveriges klokaste kåsörer. Boken är full av skrivtips, även för dig som aldrig tänker bli rolig. Goda råd varvas med texter av och intervjuer med andra kåsörer och krönikörer. Jag säger det en gång till: den här boken är full av matnyttigheter för alla skrivare, även du som aldrig vill använda humorn. Den försvagande förstärkningen till exempel, har du funderat på den någon gång? Läs!

Författarskolan

Göran Hägg, W & W, 1993.

Kan en skribent lära sig några grepp som gör berättandet lättare och förstärker den effekt han eller hon vill uppnå? Vilka medel använder de etablerade författarna? De frågorna och många fler svarar boken på, personligt och lättläst. Förresten, det gäller att våga också, tycker Göran Hägg.

Det finns en nyare handbok av samme författare: Nya författarskolan, Månpocket, 2005.

Att skriva börjar här

Maria Gummesson, Ordfront, 1998.

”En litterär chokladask där du kan plocka och smaka på olika praliner – en inspirationsbok för dig som är ung och vill börja erövra orden” skriver baksidestexten. Lyrik, journalistik, krönikor, rocktexter, översättning, prosa, skrivarkurser, förlag, dramatik, reklam och litteraturkritik är de ämnen som presenteras. Allt från erfarenheter från skrivarna själva till egna övningar.

Det finns en nyare handbok av samme författare: Att skriva börjar här: version 2.0,  (Maria Küchen), Ordfront, 2010.

Konsten att berätta en historia

Anders Sundelin, Ordfronts förlag, 1992, ny, omarbetad upplaga 2001.

”Det måste finnas en personlig röst i allt berättande, antingen vi skriver romaner eller reportage, berättar roliga historier eller spelar teater. Därmed är vi tillbaka vid ursprunget, berättaren på torget i kretsen av sina åhörare.” I boken intervjuas många goda berättare, från sol-och-våraren (!) Pertti Lindgren till stå upp-komikern Ronny Eriksson.

Romanens formvärld – studier i prosaberättarens teknik

Staffan Björck, Natur och Kultur 1983.

Avhandling från 1953 som gavs ut på nytt 1983. Klassisk genomgång av svenska romaner utgivna före 1953 utifrån berättarens närvaro i verket, berättarens auktoritet, den episka scenen och talet, människorna och deras tankar, tiden och rörelsen, rummet och beskrivningen, enheten och organisationen.

Det här är boken som lärt många svenska författare hur de ska skriva repliker, om de ska skriva jag-roman eller i tredje person osv. Teoretisk. Matnyttig.

Skrivandets hantverk

Sven Wernström, Gidlunds, 1979.

Sven Wernström berättar om sina egna arbetsmetoder och ger råd till dig som vill skriva i en av de första läroböckerna för svenska skrivarkurser från 1979. Ganska fyrkantig syn, men här finns en del att lära för den som behöver träna på att komponera sina kapitel.

Wernström tycker att en idé till en berättelse hör ihop med dess slut, aldrig med dess början.

Om konsten att läsa och skriva

Olof Lagercrantz, Wahlström & Widstrand, 1985, flera nya upplagor.

Det här är en klassiker, men någon handbok i skrivande eller läsande är den inte. Ändå rekommenderar jag boken varmt eftersom Olof Lagercrantz tänker kloka tankar i ämnet.

Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund.

Boken kom 1985 och blev en framgång från början. Sedan dess har den kommit i flera upplagor, senast 2011. Kan man lita mer på folk som läser än på dem som inte gör det? frågar Lagercrantz på sidan 15 i min upplaga. Svaret handlar om en fiskuppköpare i Ingå socken, Nylands län, Finland, som aldrig läste ett påhittat verk.

 

ORDBÖCKER

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL), Norstedts Förlag, Stockholm.

Första upplagan av Svenska Akademins ordlista kom 1874. Den jag har hemma kom 1998, tolfte upplagan. (Fast nu har både trettonde och fjortonde upplagorna kommit, måste skaffa den nya). Ordlistan är en samling rekommendationer över hur svenska ord ska stavas och böjas.

SAOL finns även på nätet. Populär bland rättstavare och wordfeudspelare!

Bonniers Synonymordbok, Göran Walter, Bonniers förlag, 1991.

Ordbok med mer än 50 000 synonymer, dvs ord som betyder ungefär samma sak. En mycket bra hjälpreda för den som vill variera sig och inte upprepa samma ord alltför ofta. Betydligt rikare än de synonymlistor du hittar i till exempel ordbehandlingsprogrammet word.