Löparlärdom nr 118-122

Torsdag, springer på lunchen när vintern tagit omtag. Skorna knarrar friskt mot underlaget, i skogen har fem centimeter nysnö målat allting vitt. Kvällen innan sprang jag samma stig med tolv förvånade dobbar under fötterna. Det var någonting som inte stämde. Inte var det pannlampans fel att fötterna for hit och dit. Vad gjorde jag för fel?

Svar: – Du har inte funderat på om det kan vara lärdom 119 som spökar, kamrat Svensson?

Löparlärdom nr 118: fjorton (14) gröna oliver strax innan långpasset är ingen optimal uppladdning. De brukar börja köra intervall efter 2,8 kilometer. Intervall i backe.

Löparlärdom nr 119: om folk tycker du är opraktisk blir det inte bättre, ifall du sätter dobbarna bak och fram på löparskorna och ger dig ut.

Löparlärdom nr 120: en sak som däremot är bra, är att vända reflexerna utåt på reflexvästen. Har jag hört.

Löparlärdom nr 121: själva springningen får du gärna utföra både bak- och framåt.

Löparlärdom nr 122: om du själv är vrång när du ger dig ut, är du det sällan när du kommer hem. Det är det som är skillnaden mellan en träningsvillig löpare och en introvert väst.

Har jag hört.
Jaså reflexerna inåt. Än är inte den siste idioten född.


LÄS MER:
Meny för alla löpsidorna