Vem skriver ordlistan från 10-talets slut?

Hittar ett gulnat tidningsklipp från strax innan webben slog igenom. En lysande ledare från tidningen Arbetet i Malmö den 5 september 1989, skriven av Lars Engqvist.

Men strunt i gamla papper, nu gäller det att tänka framåt. Framtiden har inte gulnat än. Alltså: hur lyder Ordlista vid 2010-talets slut?

Jag kan börja:

Inne

Filterbubbla
Syltrygg
Nimby
PK
Åsiktskorridor
Avvänna
Öråd
Batikhäxa
Godhetsknarkare
Blockera
Förändringsbenägen
Fuldans
Projekt
Normalisera
Dödstäda

Ute

Solidaritet
Torgmöte
Papperstidning
Styrelseuppdrag
Gemenskap
Votering
Socialism

Vilka ord är det som fattas?
Vad ska vi göra?

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Se vad bräckliga snöflingor kan göra när de håller ihop

År 2001 slutade han som kulturchef i Karlstad efter att ha varit kulturtjänsteman i 31 år. För tre år sedan debuterade han vid 78 års ålder med boken Minnenas långrev. I fjol gav han ut tre böcker: Ny minneslångrev, Stadgenörden och Författare okänd.

Nyss låg den senare boken i min brevlåda. En samling aforismer som har det gemensamt att författarna till visdomsorden är anonyma för Kjell Fredriksson som samlat dem.

Visste jag det inte förut, så inser jag nu att vi inte bara är krönikörkollegor, Kjell Fredriksson och jag, vi är aforismtypen också båda två, mitt i våra ordströmmar.

Själv fick jag namn om mig att vara långskrivare när jag skrev krönikor i Värmlands Folkblad och chefredaktören gärna ville att jag skrev längre, så det fyllde hela sidan tre. Inte blev det bättre när jag skrev i Springtime/Runners World. Där ville redaktören att mina texter skulle vara sju-åtta matsedlar långa.

– En krönika? Så lång?
– Ja. Skriv. Långlöpare har tålamod.

Ett par kortprosaböcker senare var det fortfarande ingen som trodde mig, när jag försökte förklara att jag trivs fint i det lilla formatet.

Samlade och delade ut
I förordet berättar Kjell Fredriksson hur han i många år roat sig själv och sin omgivning med att samla aforismer under rubriken Bra sagt – nå’t att tänka på och dela ut dem. I maj i fjol kom samling nummer 122, sedan länge i form av ett dubbelsidigt A4. Nu har han gjort 48-sidig bok av sådana aforismer som han inte hittat någon författare till, även om en upphovsman naturligtvis finns.

Denna känns brännande aktuell, kanske inte bara för oss solidariskt lagda vinterälskare:

Snöflingor är något av naturens bräckligaste ting, men se vad de kan göra, när de håller ihop!

Att uppfatta vad som inte sägs
Här är några andra som jag fastnat för ur boken:

Erfarenhet är det som gör att ens misstag känns så välbekanta. 

Muskler och kondition är färskvara. 

Tecknet på en riktigt bra semester är att man har glömt lösenordet till datorn när man kommer tillbaka till jobbet.

Hur kan du klaga på att det fattas tid – det kommer ju ny tid hela tiden.

Vi visste inte att det var omöjligt, så vi klarade av det.

Komedi är bara ett roligt sätt att vara allvarlig.

Det svåraste i allt skapande är att börja.

Det viktigaste på alla sammanträden är att uppfatta vad som inte sägs.

Vitlök – de intellektuellas ketchup.

Vi slutar inte att leka för att vi blir gamla; vi blir gamla för att vi slutar leka.

Tiden är naturens sätt att hindra allting från att hända på en gång.

De bästa sakerna här i livet är i allmänhet inte saker.

### Aforism – kort och kärnfullt formulerad fundering, gärna med poäng i både form och innehåll.
### I många år skrev Kjell Fredriksson krönikor i Karlstads-Tidningen: länk till krönikorna
### Författare okänd är utgiven på förlaget Bild, Text & Form i Karlstad.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Anteckning till mig själv om hur jag bör uppträda på Facebook

 … och annars med:

1.
Kalla aldrig någon människa för idiot, inte ens den som försöker uppträda som en.

2.
Gör aldrig narr av den som har mer kroppsfett än du. Du är förresten inte det minsta mager själv.

3.
Kalla ingen för mongo, cp eller andra funktionsetiketter.

4.
Ta reda på om det heter funktionsetiketter, under tiden får du hoppas att godhjärtat folk vet vad du menar.

5.
Använd aldrig kräk-emojin. Kräk studsar.

6.
Klicka på gillasymbolen när du gillar vad någon har skrivit men finns det en länk så läs den länkade texten först.

7.
Använd den arga symbolen om du tycker illa om ett inlägg eller texten den länkar till. Du får vara arg.

8.
Använd hjärtesymbolen sällan och mena den då innerligt.

9.
Blanda dig inte i folks privata diskussioner.

10.
Ge dig inte in i hatbranschen, den kan hatarna syssla med.

11.
Tänk kritiskt. Det som verkar påhittat är ofta det.

12.
Protestera mot främlingsfientlighet så ofta du orkar.

13.
Tyck om människor, det är grunden. Försök så länge det går. Alla har vi samma människovärde.

14.
Tyck inte alltid om deras åsikter och handlingar.

15.
Protestera mot förakt riktat mot folk som känner hopplöshet.

16.
Prata ibland med folk som tycker tvärt emot vad du tycker.

17.
Lev inte ditt liv på skärmen.

18.
Enda sättet att lösa motsättningar inom folket är att prata med varandra. Det kallas övertygelsemetoder.

19.
Ibland får du låta bli att vara så helig som de här reglerna. Men det finns en du aldrig får bryta mot. Den om att kalla någon för idiot.

20.
Det finns fler obrytbara regler ser jag nu.

21.
Förlåt den som ångrar sig.

22.
Hata en sak. Orättvisor.

23.
Skratta ofta.

  

(Förslag till mig själv i mars 2018).

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Tankar om språk

Språk är komplicerat. Varför är det lättare att skriva om sorg än om glädje? Varför ser den innerligaste vänskaplighet platt ut?

***

När vi höll kurs i Levande reportage på högskolan i Kalmar sa vi till reportrarna: – Måla hellre hötorg än att inte måla alls.

***

Ett av kraven om du ska berätta bra är: konflikt. Så var det vid lägereldarna, så är det i dag på scen och i media. Varför?

***

Ibland hamnar mina texter i tystnaden, ibland inte. De som märks har en sak gemensamt. Jag är arg eller elak.

***

Varför tiger hälsan still? Varför är det så svårt att skriva uppmärksammade reportage om allt som fungerar bra?

### Såhär kan man formulera modern nyhetsvärdering: människa, konflikt, kulturell och/eller geografisk närhet samt att det ska ha hänt nyss eller helst hända nu.
### Vad är det för uråldrigt mänskligt behov som kräver en konflikt för att vi ska bli nöjda?

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

När vi var fler än en per by

Onsdag. Tittar på ett program om samer som lagen placerade utanför renbetesskötseln. Sedan förlorade de samiskan.
Där är inte jag men jag älskar ungdomarna som försöker vinna sitt språk tillbaka. Ett av de nio samiska språken.

Där är inte jag. Ändå försöker jag då och då kämpa för mitt modersmål. Den sydvärmländska centralvärmländska dialekten. Vi som sa töser om flickor tills de var ungefär fjorton och sedan sa vi fruntimmer. Det var ett neutralt ord den gången, där jag växte upp.

Jag vet vad det betyder i dag, för de flesta.

Det var vårt samhälle. De flesta av oss var småbrukare. Karlarna var bönder, vi barn likaså. Kvinnorna var starka i det samhället. Jag tror det berodde på deras ställning i produktionen. Utan min mor och hennes vänner hade inte våra företag fungerat. De kallades fruntimmer och vi visste vad de gjorde. Höll hemmen vid liv men också kor, grisar och åkrar. På mötena hade de en röst. En stark röst.

Det hade de i jordbruksföretagen med.

Samerna har sitt, de med renar och de utan. All respekt för det. Den situationen kan jag inte lösa men jag vet vems vän jag är.

Själv har jag gjort en klassresa. Ibland tror jag att min resa är väldigt lik många samers. Uppåt eller neråt har vi rest.

Småbonde var jag inte skapt att bli. Skrivandet var min syssla, det lärde mig mina tänkande grannar att bli. Småbönder blir gärna filosofer som hör skogen susa.

Jag saknar den svenska byn.
Då, när vi var fler än en familj per by.

Än susar skogen. Den är fortfarande fattigmans tröja.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root 
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Ingen kamp mot cancern?!

”Det är ingen kamp man för. Cancer är en sjukdom.”

Jag har märkt att det är fler och fler som har börjat säga så. Från sjukvårdsfolk till litteratörer, alla rabblar de läxan. ”Ingen kamp.”

Ska vi alltså sluta kalla det kamp, bara för att det är andra som sköter planering och behandling? Ska vi sluta be den drabbade vännen vara envis och kämpa på? Ska vi börja se ner på de stackars småbarnsföräldrar som skriver ett stolt och förtvivlat ”Kämparnas konung” i dödsannonsen, om barnet som dog?

Aldrig i livet.

Jag har suttit där i sjukhussalen och hört skalliga femåringar trösta sina föräldrar. Sett dem hålla humöret uppe på en hel släkt, så gott de förmått. Sett dem glatt köra rally i korridoren med sina nypåfyllda droppställningar.

Jag har sett barn i högstadieåldern läsa inför nästa matteprov i sin fyrbäddssal, plötsligt kräkas i en rondskål på grund av cytostatikan och sekunden efteråt greppa matteboken igen. Hört en sammanbiten fjortonåring försöka rätta till den senaste fyrkantiga planeringen planerarna hittat på: ”Jamen om jag ska strålas på måndag eftermiddag, då behöver jag väl inte åka 30 mil hit till Östra sjukhuset redan på söndagen?”

Jag har stått i ett dagrum och kramat en pappa med tom blick, när jag till sist fattat vad orden han sa betydde. ”Nu är det över för honom.”

Ingen ska inbilla mig att kampen är delegerad. Inte till offentliga sektorn, inte till sjukvården, inte hela den kampen.

Aldrig i livet.

Jag gillar både sjukvård och offentlig sektor, tro inget annat, men nog är det fler än undersköterska, sjuksköterska och doktor som kämpar.

En cancersjukdom drabbar hela familjen, den drabbar släkt och vänner och många av dem får också vara med och kämpa. Var och en på sitt sätt. Sedan råkar jag dessutom tro att det är bra för patienten själv att lägga sig i planering och behandling – och kämpa emot tumördjävlarna.

Kämpa emot själv.

Den dagen du ger tappt har du redan börjat nagga på livet utanför sjukhusmurarna. Gör inte det. Patient är inte din identitet. Du är en pigg femåring, en mattekunnig fjortonåring, en klok äldre kvinna med litteraturintresse. Du är inte en diagnos.

En får inte ge tappt.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Smeknamn, öknamn och favoriter

Sådant som jag blivit kallad nästgårds:

Knatte
Ova
Sven-Ove i Nybyggeras
Svenssôn
Knövvelbäse
Sneggelvesp
Feschel
Dritlur
Kamrat
Vännen
Gossonge (uttalat med o)
Papps
Morfar
Gôbbe

Sådant som jag blivit kallad ute i världen:

Drängen
Rotkapern
Mike
Sven-Oskar
Svennis
Redaktörn
Slängen
Sven Svensson from Sweden
Tarras
Härdsmälta
Demokratiterrorist
SOS

Sådant som jag blivit kallad i det militära:

112

Tre av namnen är favoriter.

### SOS var inga bra initialer. De kändes som ”Hej, kom å hjälp mig!”
### När jag började som larmoperatör trivdes jag bättre med de tre bokstäverna.
### Synd att jag inte jobbade kvar när Sverige bytte till 112. Mitt nummer i lumpen, eftersom jag är född den 12:e januari.

Gossonge är fint. Ordet har inte med gosse att göra. Det kommer av god.

Trivs.

Länk
Fredrik Lindström, Språktidningen: Smeknamn

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Kastar du mycket getögon?

– Min invandrarvän kunde inte begripa var vi svenskar fått det uttrycket ifrån. ”‘Kasta ett getöga’. Går ni omkring med getögon i fickan?” undrade han.

Nej, men en gång i tiden vaktade vi kreatur på skogen.

För en gångs skull har jag tur. En bekant tar upp vilka underliga uttryck vi har i svenska språket. Det turliga är att jag äger en bok om saken. Svenska uttryck och deras ursprung av Kerstin Johanson berättar mycket riktigt om getögat.

Kasta in handduken kommer från boxningen. När sekonden tycker att hans boxare ska ge upp kastar han in handduken. Kasta pärlor för svinen kommer från Bibeln, Matteus 7:6. ”Ge inte det som är heligt åt hundarna och kasta inte era pärlor för svinen”. Kamma noll är när du inte hittar minsta lilla gnet eller lus med luskammen.

Här är några andra ursprung
Döden i grytan: från Bibeln, andra Korintierbrevet 4:38, där människorna börjar ropa om en soppa de nyss ätit av: ”Döden är i grytan!” (gamla översättningen).

En fjäder i hatten: när en segrare eller lyckosam jägare pryder sin hatt, som en trofé.

Ett streck i räkningen: när man drar ett streck över en räkning och gör den ogiltig.

För allt vad tygen håller: tygen var i det här fallet hästens seldon.

Vara fena på något: uttrycket kommer av ordet fenomenal och har inget med fisk att göra.

Getarens jobb
Hur var det nu då med getögat? Svaret är att du inte behöver gå med fickan full av intorkade getögon. Geta och gäta är gamla dialektord. (På värmländska gete eller geet). De betyder att vakta boskap. Den som vallade boskapen kallades getare eller gätare.

När du tittade till djuren kastade du ett getöga.

### Till dig som undrat varför prästen så stolt visade mig gravstenen med hammaren och skäran på kyrkogården i Södra Finnskoga:
### Han såg den som en symbol för livet. Den personens liv.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Lämplighetsintyget Idyll

Det är en som har dött men det är inte snyggt att berätta nu att han var med i en org-n-s-tion ända till 1950 eller att han sänkte sin sk-tt i Sverige i många år eller vilka som arbetade och konsumerade ihop till hans f-rm-genhet men att han var ett PR-geni tycker jag gott vi kan säga.

Nu.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Vem har sagt att det bara ska gälla tulpaner och ärtskott?

Sportspråket har många goda användare genom historien, trots att det är så förhånat. Det skrev jag om i lördags och nämnde namn som Bengt Grive, Plex Pettersson, Göran Zachrisson och mästaren Christian Olsson.

Sven Jerring glömde jag. Hans ”japaner, japaner, överallt japaner” var inte historiens bäst förberedda matchreferat om vi jämför med dagens sändningar. Tiderna förändras, det gör sportreferaten också. Men han var förbaske mig språkligt nydanande.

– Japaner, japaner, försvarande japaner, från sig vilt slåendes japaner och lika vilt angripande svenskar. Japaner som hoppar, japaner som kastar sig, japaner som gör allt för att bärga segern för Nippon.

Är de fem bara goda undantag? Jag letar reda på en några dagar gammal Del två till mitt husorgan och skummar en slumpmässigt vald artikel på sporten. Mitt hemmalag i hockey har förlorat en jämn match berättar skribenten och sedan intervjuar han tränaren Per Lundell:

”- Vi saknade den där sista krispigheten i passningarna” säger Lundell.

Jag älskar det. Vem har sagt att det bara är tulpaner och vinterodlade ärtskott som får lov att vara krispiga? Mera krisp i centringarna pôjker, tjohoo!

### Folk brukar tro att jag är ironisk även när jag inte är det.
### Jag menar allvar här. Att kalla hockeypassningar krispiga är fint, tycker jag. Än är inte ordet utslitet.
### Hoppas den här formuleringen från uppslaget innan också är medveten. Pigg är den i varje fall: ”Michael Lindqvist har gjort stor succé i Färjestad och NHL-intresset har kommit som ett brev på sporten.”

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
(c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)