Personalvård by leaving the room

En vacker dag blev jag chef. Det var intressant. Fem och ett halvt år senare bad jag att få sluta. Det beviljades.

Nu är jag tillfälligt tillbaka som vikarie i två månader. Sagt och gjort, i dag måste jag ägna mig åt personalvård, tänkte jag, när de goda medarbetarna och jag hade slitit hund ett tag. Så jag pratade med en av dem. Berättade, tölade, resonerade, samspråkade, snackade och pladdrade – om allt annat än jobbet. En lång stund gjorde jag detta, uppgiften var viktig.

Sedan lämnade jag medarbetarens rum. Då såg vederbörande så glad ut.

Efteråt inser jag att nu har den här återfallschefen uppfunnit en ny metod. Personalvård by leaving the room. Först tjatar jag öronen av kamraterna genom att informera om mitt rika liv och olika onödiga kunskaper jag förvärvat genom åren. Gärna för tredje, fjärde gången, just den anekdoten. Och nästa anekdot och nästa. Femte, sjätte gången ibland, man kan ju inte minnas allt man sagt.

De ser jättelyckliga ut när jag lämnar rummet. Då har jag nått mitt mål.

Personalvård.

Lilla talarskolan 2, Så svarar du på floskler

Lilla talarskolan, andra lektionen. Så svarar du på floskler.

I min värld…
– Du är välkommen till vår värld när du vill.

Vi prioriterar en kundfokuserad flödesorganisation.
– Ja, vem blir inte pessnödig ibland.

Hos oss är alla chefer stateger.
– Detaljer är det ingen som begriper.

Inom vårt företag är vi ledande inom…
– … ja, det hoppas jag. Vi arbetar faktiskt med elström.

Vårt mål är att ligga i frontlinjen.
– Sätt dig ôpp, chefen.

Jag kan tycka att…
– … kan du? Kan vi också göra det?

*

Här är till sist en övning som kommer på floskeltentan. Läs nedanstående mening. Skapa sedan din egen floskelmening på samma sätt:

Givet en integrerad målsättning synliggörs potentialen inom ramen för en samlad bedömning.

Envisas du med att skriva svenska, fast du redan gått två lektioner i floskelskolan? Bra. Kanske vill du skriva meningen så här?

Vi vet vilka mål och möjligheter vi har. Nu vill vi berätta det för fler.

Vill du lära mer om svenska språkets rika förmåga till floskelskapande? Vem vet, du kanske har en floskelgenerator i din närhet? Lyssna på honom. Räcker inte hans kunskaper till, så finns det generatorer i överflöd på internet?

Lycka till!

 

Pessnödig = kissnödig. Ôpp = upp. Meningen som börjar med Givet…  i texten ovan är skapad av den utmärkta svadageneratorn hos Textomedia.

Länk till första delen av Lilla talarskolan.

Dom tittar på telefon

Jag är med i läsarpanelen för Språktidningen. Familjen fick ett spel för besväret, Mini-MIG. Vi spelar det vid söndagsfrukosten, den kära vännen och jag. ”Hur många kromosomer har en människa normalt?”.

Då och då förväntas jag tycka till per mejl om senaste numret av tidningen. Det är inget betungande uppdrag, men aningen enahanda. Jag läser praktiskt taget varenda ord i tidningen och gillar nästan allt.

En dag kommer ett nytt mejl. Jag har vunnit i en utlottning bland paneldeltagarna och får vara med i publiken vid deras Språkforum på Hotell Rival vid Mariatorget i Stockholm.

Tåg upp. Natt på annat hotell. Tunnelbana till Mariatorget och Rival där språket ska omtalas. Torget är en grön oas, där Gustaf III höll tornerspel, där det var salutorg på 1800-talet för kött, frukt och grönsaker och där Per Hasselbergs skulptur Snöklockan väckte uppståndelse år 1900 bland de prydare av stockholmarna.

– Du måste ta en risk med din text!
Nu börjar programmet. Vi är 250 stycken som hälsas välkomna av Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius. Med lättsam ton lotsar han oss och talarna genom dagens program. De berättar och han och publiken ställer frågor.

Jessika Gedin, programledare och krönikör, tycker att man måste ta en risk med texten för att den ska få själ.

Mikael Parkvall, universitetslektor, visar kartor över dialektord. Inte bondesamhällets gamla kartor, utan färska som han har skapat genom att idogt skanna sig igenom svenska folkets bloggar på nätet. Värmland är enda platsen där vi säger tölitt. I Skåne säger många coca om drycken.

Birgitta Lindgren, ansvarig för Språkrådets nyordlista, berättar att den värsta stormen på 30 år upplevde hon när man publicerade ordet tjejsamla, som betyder att samla på ett inte fullt så besatt och nördigt sätt som en del killar. Mest stolt är hon över att hon publicerade uttrycket göra en pudel.

Karin Milles, docent i svenska, pratar om det könsneutrala ordet hen och den uppståndelse det väckte, när hon och andra föreslog att det skulle få komplettera han och hon. Ett nytt pronomen i svenska språket, det första nya sedan 1600-talet, då I blev Ni.

Mattias Åkerberg, copywriter, tycker att det är fyra saker vi bör tänka på om vi ska skriva en säljande text. Överraska. Vänd på perspektivet. Krångla inte till det. Gör läsaren till lösare.

Hanna Sofia Rehnberg, journalist och doktorand, pratar om hur företagsberättelsen ersatt gamla tiders personliga möten med slaktaren och skräddaren. Berättelser, sådana som IKEA:s och Fjällrävens skapelseberättelser om grundaren.

Ingela Bel Habib är forskare och författare kring språkkunskapers lönsamhet och betydelse för ökad export. Hon berättar att affärsspråket i världshandeln och internettrafiken var engelska till 51 procent år 2000 men bara till 29 procent år 2009. Kinesiska och andra språk kommer starkt. Svenska små och medelstora företag har inte förstått detta och har sämst språkkunskaper, jämfört med andra länder som vi konkurrerar med. Det förlorar företagen hela tiden pengar på.

Inte genus men klass
Sedan kommer hon. Författaren och bloggaren Bodil Malmsten som många av oss kommit för. Hon har oerhörda problem med att skriva, säger hon och får sina beundrare i salen att småle.

Detta beror inte på genus, säger hon. Det är inte att hon är kvinna som är problemet. I stället handlar det om klass och om vilken språklig miljö man kommer från. Hennes barndoms jamska finns inte som skrivspråk och när hon började skolan tvingades hon börja tala rikssvenska. Ett språkbyte hon inte tycker hon har hämtat sig från.

Vi som beundrar henne inser problemet, men applåderna när hon läser ur sina böcker visar att hon lyckats rätt bra ändå…

På kvällen sitter jag på tåget hem, lycklig, med språkverktygen vässade. Visst har skolan lär mig språka. Skolan, men också livet som läsande, skrivande, pratande och lyssnande människa. Mest det där livet. Hur skulle jag annars veta vad en typometer, en råspont, ett prio 2-larm, en angörning eller ett dubbelklick är?

Alla glor i sina mobiler
Under en av rasterna hamnade jag på en parksoffa bredvid en karl i min ålder. Först läste vi mejl och nyheter i våra mobiler, sedan smålog vi över att alla andra också gjorde det på Mariatorget.

– Häromdagen hade jag besök av barn och barnbarn, sa han. På morgonen frågade jag barnbarnet varför inte hennes föräldrar kommit upp än. Då svarade hon ”Dom tittar på telefon”.

– Tittar på telefon. Hade någon sagt det för femton år sedan, så hade det väl varit dags för psykvården…

För barnet var det helt naturligt. Världen ändrar sig och då gör språket det.

 

Lilla talarskolan: Svara på floskler

Lilla talarskolan, första lektionen: Så svarar du på floskler.

Vi får sätta oss ner å prata om det.
– Nej tack. Jag vill helst att vi står upp.

Jag hör vad du säger.
– Hurra! Det är första gången.

Personalen är vår största tillgång.
– Berätta det för varenda lönekonto.

Vi sitter på en bred kompetens.
– ”Kompetens”? Där jag växte upp kallade vi det rava.

Vi tar det med oss.
– Bra. Vill du ha nå’t å ta det i?

 

Men va’ blir det? Två stycken?

1.
Veckan som gick hade den kära vännen bokat in oss på pensionsrådgivningar, två kvällar i rad. Två stycken? Jag tror det är något hon vill ha sagt. Tecknade hon inte en livförsäkring också, härom året?

På mig.

Det var inte det första jag tänkte på i Lindfors Folkets park midsommarafton 1967, när hon frös om händerna.

2.
I 45 år har vi värmt varandras sinnen. Tre skratt om dagen, det är minimum. Ojämnt antal adjökyssar på morgonen. Aldrig somna arg, alltid säga förlåt.

Leka.
Barnasinnet.

Då är det inte pensionen vi är rädda för.

 

Svårt att vara pedant, ha rätt och få fel

Livet är knövvligt för en pedant med kontrollbehov. Världen har alldeles för många särskrivningar, ostängda köksluckor, vansinniga omkörningar på Lyckanrakan, bussklockor som går fel på linje 600 och politiker som inte gör som jag har tänkt att de ska göra.

Ena stunden tackar retorikern Håkan Juholt nej till att debattera i tv. I nästa ögonblick rycker den lovande Jonas Sjöstedt undan orsaken för vissa att rösta på vänsterpartiet. Låter poeten Bengt Berg bli petad som kulturtalesman.

Socialdemokrater som gillar den livsfarliga och dyra kärnkraften, en av dem partiledare dessutom. (Den frågan är aktuell i 100 000 år, alltså även precis just nu). Socialdemokrater som leder oss in i överstatliga EU och gör så vi förlorar vår självständiga röst i världen.

Ständigt dessa detaljer jag vill rätta till med mitt kontrollbehov, men inte får.

Blond och blåögd ras under inlandsisen
Då har jag ändå inte nämnt de som jag inte väntar bättre av, men gärna skulle vilja rätta till i alla fall. Fredrik Reinfeldt och hans regering som på några få år rivit ner så mycket av vad svenska folket byggt upp i facklig organisering, arbetslöshetskassor och sjukförsäkring. Rasister och främlingsrädda på diverse håll i riket, som tror att det bodde en blond och blåögd ras här, under inlandsisen. Skräpkastare, sexister och försvarare av Wermland forever-sponsringen.

De är som ett gäng särskrivande köksluckeslarvrar allihop, där klockorna stannat och inte en enda en blinkar i rondellerna. Fast här är det människors liv och allas vår värld de handskas vårdslöst med. Kan ni inte göra som jag vill i stället? Jag har ju sagt att ni ska göra som jag vill.

Svårt att vara pedant med kontrollbehov. Svårt att veta precis hur slipstenarna ska dras i fosterlandet. Svårt att ha rätt men inte få rätt.

Gärna humor, tack
Vore bra om ni inte var så gapiga i reklamradion. Vore bra om Radio Värmland var mer granskande. Vore bra om ni som bor i hushåll prenumererade mer på papperstidningar när vi fortfarande har chansen. Vore bra om dessa dagstidningar var roliga någon dag.

Får jag dessutom be om två steglitsar på vår tomt igen, för de är så fina?

 

…till råga på allt kanske även jag har fel i vissa detaljer.
Svårt att inte veta det heller.


Hopp i deltat

En gång stod jag inför Värmlands idrottsförbund och tyckte det var dags att arrangera loppet Happy Mil, med McDonalds som sponsor. Jag har för mig att det loppet faktiskt startades sedan. Vet inte om man får en leksak i plast vid målgång, har inte kollat det.

Här kommer nästa förslag: att IF Göta Friidrott startar en höjd- stav, längd- och trestegsgala, Karlstads stadshopp. Då kan vi tvinga varenda optimistkonsult och entreprenörsandepredikant i länet att sponsra dyrt, för att visa att de verkligen tror på sin sak. Om Göta vill, får klubben gärna ha världsnypremiär för den av mig upptäckta sporten spjuthopp också.

Är det nog med förslag?
Lämpligt datum Kristi himmelfärdsdag.

 

Gå inte på övergångsställena för där är det farligast

”Orsaken till kommunens inställning är att det finns studier som visar på att det är farligare att korsa gatan på ett markerat övergångsställe än att korsa samma gata där ett övergångsställe inte är markerat. Vi löper till och med större risk att dödas eller skadas svårt när vi korsar körbanan på ett övergångsställe än när vi korsar körbanan på annan plats.”

(Ingemar Johansson, trafikingenjör, Karlstads kommun, i insändarsvar i Värmlands Folkblad den 30 mars 2012).

Nej, jag kritiserar inte min gamle lumparkompis Johansson. Det är möjligt att han har rätt. Men vad säger det i så fall? Vad står det egentligen mellan raderna, om de farliga bilförarna i residensstaden?

Åk buss.

 

Komma fram

Småpartierna i regeringen är missnöjda för att de inte kommer fram. De moderata ministrarna är missnöjda för att de kommer fram.

Kraven på nästa försvarsminister är att han aldrig klagar och aldrig någonsin kommer fram.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det samlade twittersverige ger sin instinktiva syn på saken.

Domarn dömer

Vi får samma diskussion i varje hockeyslutspel. Den om domarnas jobb. Jag ser två möjliga vägar att gå:

1. Rättvisa skipas.
2. Rättvisa skippas.

Eller så får Joensuu och Frögren spela wordfeud om saken. Svenska strikt.