Kreativitet tycker jag om. Inställningen till medmänniskan är förstås uschlig, men inlevelsen är det inget fel på. När jag kommer så långt i min engelska läsövning inser jag hur det ligger till. Oj, det är ju en kollega till mig som har fått brevet med bilagan.
Avslöja inte metoden för en enda människa. Detta kan sprida sig.
Du vet väl vad de döpte bassängen på Kronoparken i Karlstad till?
Ja det vet jag. ”Persiska viken”. Lite humor måste folk få ha. Jag vet en plats som heter Svenneby också, men av andra skäl.
Sverige är fullt av ställen som folk döpt till Peking, Cuba eller Korea, av olika orsaker. En del av namnen står på kartan. Själv är jag finnättling, jag blir stolt varje gång vi kommer till finnskogen. Juhola, Mattila, Ritamäki, Sarklamp, Noppi – varenda berg, varenda torp och varenda tjärn har namn på finska.
Gamla vallonbruk är det fler än jag som blir stolta när de ser. Visst bröt järnet bygd, men hur ofta var det inte en yrkesskicklig invandrare som höll i tången och släggan?
Nu är det nya vänner som kommer hit och ger landet livskraft. I Värmland har vi fått en ny trakt kring Hagfors och Munkfors. Nederland. Holländarbygden. Välkomna, govänner!
Ska man inte få säga negerboll och kinapuff i det här landet nu?
Säg glassbomb eller granatäpple, det smäller högre.
”Neger” är ett ord vars historia kan vara svår att förstå för äldre svenskar. Till och med Hasse Alfredssons Lindeman skojade om ”negrer”. Det var innan vi lärde oss hur förnedrande det var.
Det som var svårast för mig att inse, var vilken kränkning det är för några. Eller att det inte är jag, språk- och historieintresserad vit svensk medelklassman, 63, som äger rätten att tolka ordet. Det gör de som inte mår bra av det.
Visst tycker jag fortfarande att det är snopet att kommunen bytte namn på kvarteret Negern i Karlstad, döpt strax efter amerikanska inbördeskriget, då slaveriet var en av stridsfrågorna. Visst hade det varit bra om historiesynen hade varit vidsyntare. Ändå måste jag ge mig, det är de som mår illa som har rätt. Hur ska vi annars kunna kalla oss medmänniskor? Vi vill inte att någon ska må dåligt här på trakten.
Ja, jag har ändrat mig om kvartersnamnet. Jag är förvånad själv.
”Negerbulle” var det länge sedan jag sa. Jag säger inte norrbagge heller. Från början betydde bagge själva pungen på fåret, förresten. Scrotum.
Om du måste, så får du kalla mig nyedsôlv (nyedsulv). Det är vårt gamla sockenöknamn. Vi är lite varglika i socknen där jag växte upp. Somliga av oss blir bitska om vi inte får mat men ger du oss föda har vi god uthållighet. Pratar du däremot om Svensson, Medel-Svensson eller Nisse i Hökarängen blir jag en liiiiten aning ledsen, tyst för mig själv.
Jag skojar inte.
Det är folkförakt.
Maktspråk talas det sannerligen i dessa dagar. Österut är det hr Putin som talar ryska på ett sätt som känns bekant på den kanten. Han har förvisso en maktspråkarkollega västerut, som också vet att tala med järnskodd näve.
Jag har sagt det förut och nu säger jag det igen. Sverige behöver ett försvar. Har aldrig förstått varför allmänna värnplikten togs bort. En av de mer demokratiska plikterna vi haft.
I min ungdom var maktspråk något vi talte mycket om. Kanske har det språket minskat något lite, när myndighet efter myndighet i landet börjar jobba med sitt klarspråk? Kanske, kanske inte. Nog finns det mycket kvar att göra, innan alla förstår vad alla inte förstår.
De malliga orden.
En som också kunde tala maktspråk var Frankrikes forne president, general de Gaulle. I senaste numret av det utmärkta informationsbladet Klarspråk från Språkrådet berättar Utbildningsradions vd Erik Fichtelius:
”På torget i Alger, när den franska militären i praktiken nästan begått en statskupp framträder Generalen. Stridsvagnarna är framkörda, ska militären fullfölja? Till soldaternas jubel förklarar de Gaulle att ’jag har förstått er’. Militären tolkar det på sitt sätt och drar sig tillbaka. Men generalen hade förstått det på sitt sätt, återtog makten och straffade kuppmakarna.
Det är inte alltid man förstått, när man tror sig ha förstått.”
Tillställning: när du ställer till och städar och ordnar, så det ska kunna vara riktigt tillställt igen morgonen därpå när du vaknar, och allt kan börja om igen.
Främmande: människa som du bjuder in för att hon inte är det.
Recept: sådant som det är bäst om det bara behöver skrivas ut före en middag.
Tugg: upprepad rörelse med tand. Eller tunga.
Rätt: kan ätas och has. Eller ses vid, när en tillställning inte gått det.
Sug på den du.
Wikipedia förklarar.
Förknippas ofta med tårta.
Ett tecken på bristande empati kan vara om du går omkring och stämplar andra människor. Stämplar dem med trötta modeuttryck som ”PK” och ”offerkofta”. Det dryper av hån kring båda.
”PK”. En örfil högerifrån. Kanske är du rädd innerst inne att folk ska tycka att din egen åsikt är klandervärd?
”Offerkofta”. En lätt käftsmäll. Tänk om den förminskar och nedvärderar andra människors ledsenheter? Hur kan du veta att den andre inte är förtvivlad?
En gång i tiden ville de styrande i en värmländsk socken att traktens fattiga skulle bära särskilda tygmärken, så folk kunde se vad de var för ena. Det är så jag ser på de här uttrycken också, när de används som argument och stämplar. Kanske är du aningslös. Kanske är du inte. Tänk om båda orden stämplar dig själv med, i samma sekund.
Tänk om de berättar att du inte bryr dig.
Skärmdump från www.vf.se:
Värmlands Folkblad tar ställning. Tack för det, solidariteten lever!
Människor har rätt att bli behandlade som folk när de arbetar och få lön när de ska. Människor har rätt att älska varandra, hur de än är skapta mellan benen.
De olympiska spelen har rätt att få bo på platser där mänskliga rättigheter bor.
Den närsynte som är hundrädd ser med skepsis på optiken.
Och alla andra tikar.
De flesta stegräknare skulle aldrig komma på tanken att gå under en stege.
Människan var som en vacker vas från Orrefors.
Bra blåst.
En dag uppfinner jag ett nytt ord, därför att jag behöver det för att förklara. Dansgolvsångest. Så, nu är det sagt.
En del kan inte simma.
Helt nytt var inte ordet. Två träff på Google, vi borde ordna en fest. Bara det inte blir dans.
I fjol var det en selfie du skulle ta. Bild på dig själv. Ordet blev utsett till årets ord av Oxford Dictionary och här i Sverige kom det med i Språkrådets nyordlista. Vi talar om ett självporträtt publicerat i sociala medier.
Nu kommer felfien. Precis som den självmedvetne pekade på sig själv med kameran i fjol så ska han göra det i år. Fast nu ska du dessutom ha ett djur med på bilden.
Samlar djurbilder från hela världen
Det påstås att trenden startades av irländska bönder. På webbplatsen farmingselfie.com samlar de bilder på jordbrukare världen över som poserar med sina djur.
Nå, detta är inget nytt. Det vet var och en som bläddrat i det sociala mediet – farmors fotolåda. Varenda småbonde med självaktning lät fotografera sig med familjen framför mangårdsbyggnaden. Då skulle hästen vara med.
Selfien var inget nytt.
Det är inte felfien heller.
Men om båda vittnar om kärlek, så föredrar jag hästen framför självet.
På bilden: Vilhelm och Lotten Jansson i Kätterud, Grava, med barn och häst. Årtal okänt. (Länk till fotot: http://www.nyed.se/Arkiv01/visa.php?id=9223)
Varifrån kommer uttrycket rulla hatt? Varför sa folk leva loppan förr? Hur uppstod frasen leva rullan? Vad kommer svira av?
Ibland är det spännande, vårt språk. Därför sitter jag i bästa tänkarfåtöljen, tidigt om söndagsmorgonen, och gör det som fjärdeklassarna kallar forska. Wikipedia? Nja, den sajten litar jag inte på. Inte sedan en ung man berättade att de var några killar på Chalmers som brukade roa sig med att lägga in fel uppgifter där. Wikipedias förklaring känns inte helt färdigforskad:
Rulla hatt är ett uttryck vilket betyder att roa sig på krog, diskotek eller liknande. Uttrycket borde härstämma från 1900-talets början då herrarna ofta var prydda med hatt och frack. Kupletter med dåtidens kändisar som Karl Gerhard, vilka snurrade sin hatt runt pekfingret, kan vara upphovet.
Härstämma? Roligt ord i sammanhanget.
Förklaringen tror jag inte ett dugg på.
En hattmakarterm?
Då litar jag mer på Svenska Akademien. I ordboken skriver de att första noteringen för rulla hatt är från tidningen Söndags-Nisse år 1864. Inte början av 1900-talet som Wikipedia-gossarna tror.
Kanske är det en yrkesterm från hattmakarskrået? Hattmakarna hade rulljärn som de skålade hattarna med och pressade rulékant. Vad nu det är. Kanske var det de som först rullade hatt?
De svirande lågtyskarna
Forskningen går vidare. Nu googlar jag på svira och leva loppan. Helgen har inte sett oss rulla mycket till hatt, tvärt om, jag ska strax ut och springa. Du kan svira då med för övrigt i halkan, i betydelsen kana omkring. Svira på lågtyska betyder fara hit och dit, det var från Tyskland vi fick ordet.
Varför jag söker på just de här uttrycken? Lugn, det är bara den kära vetgirigheten. 5:2-dieten går vidare, min kroppsmassa har parkerat under 80-strecket även vanliga matdagar nu, det är gôtt.
Då håller det inte att låta sin massa swiren.