I dag har jag inte skrivit hela inlägget själv. Citatet kommer från facebooksidan Varför säger du så? En partipolitiskt obunden kampanj för mångfald och mot främlingsfientlighet. Det står så på rockslagsmärkena de sprider:
Varför säger du så?
Facebooksidan berättar mer:
”I en tid av hög arbetslöshet, försämrade skolresultat och ökat utanförskap, märker vi i våra besök på arbetsplatser, i skolor och i andra organisationer att det finns en förändrad attityd. Främlingsfientliga åsikter är inte ovanliga, utan de finns ständigt runt omkring oss.
De ekonomiska och sociala klyftorna växer och människor känner sig utsatta och söker syndabockar. Rädsla kan ofta fungera som en stark drivkraft för rasism och främlingsfientlighet och den måste vi tillsammans bekämpa. För hotet mot demokratin och mot enskilda människor kommer inte bara från övertygade högerextremister och rasister, utan också från vanliga människors rädsla och fördomar inför det annorlunda. Vi måste därför alla vara med och ta ansvar för utvecklingen. Alla kan göra något.
Det är när åsikter står oemotsagda, de sprids som en sanning. Här har alla möjligheten att säga ifrån när man hör attityder som sprider fördomar. Visa ditt ställningstagande genom att bära knappen och ifrågasätta. Nästa gång du hör något räcker det med en enkel fråga – Varför säger du så?”
Snart har de delat ut 40 000 rockslagsmärken i hela landet. Tanken är att märkena ska sätta igång samtal. Den 3 februari 2012 lanserade LO, ABF och Socialdemokraterna i Värmland sin kampanj mot främlingsfientlighet. Det är partidistriktets fackliga utskott som startat kampanjen och budskapet sprids nu över landet till företag och till organisationer både inom och utom arbetarrörelsen.
Då kände han att det var dags
Initiativet kom från Lars Mejern Larsson, byggnadsarbetare och numera riksdagsman som inte glömt vare sig ekshäradsmålet eller kampen mot främlingsfientligheten. Han fick idén efter att ha träffat tidigare arbetskamrater som hade värderingar han inte kände igen. Mejern tyckte det var dags att ta diskussionen.
– Ska du skriva om detta, säger Mejern när han ringer upp. Då är det bra om du berättar att det är partipolitiskt obundet. Jag har sett folk med alla möjliga politiska uppfattningar som burit knappen.
– Så vill vi att det ska vara, det var därför vi gjorde en knapp som alla kan bära, utan några symboler.
1997 var jag på studieresa till Auschwitz tillsammans med Mejern och många andra folkrörelsemänniskor. När vi skulle lägga ner blommor från gruppen höll han minnestalet. Kärnfullare minnestal har sällan hörts vid den avrättningsplatsen:
– Dä här, dä glömmer ve aldri.
I tystnaden efteråt följde den meningen oss länge.
