Lärdomar – Sida 49 – SVENSSONS SLÄNG

Löparlärdom nr 123-125

Några nya lärdomar och länk till alla de tidigare.
Använd det du tror fungerar för dig.

Löparlärdom nr 123: Motionslöpning är en glädje, ett lyckligt måste. För många av oss är det så. Fast detta döljer vi så gott det går. När två löpare möts pratar vi inte om hur skönt det är att springa, hur gôtt det senaste passet var och hur bra tränade vi är just nu.

Vi talar om våra problem.
Det finns elva sorter.

Löparlärdom nr 124: Har du löst dina var-, när-, hur-, vem- och varför-problem som löpare?

Bra. Då vet du det. Då finns det något nytt du kan drabbas av.
Vadproblem.

Löparlärdom nr 125: Luktar dina löparskor förfärligt när du kommer hem från skogsrundan? Det finns en lösning.

Jag skrev en krönika i löpartidningen Springtime en gång på 1980-talet om problemet. Mina skor luktade kattpink utan att någon katt ens varit i närheten av dem. En hel vinter fick jag ha dem i garaget och springa i blöta skor varje gång. Skulle de med på resa fick jag ha dem i tredubbla konsumkassar.

Kan det vara limmet? skrev jag. Läcker det gas ur gassulan? Detta var innan e-posten fanns men många läsare hörde av sig. De hade samma problem. De hade sprungit på blöta skogsstigar och nu gick inte skorna att ha i möblerade rum.

Stanken var förfärlig.

Hittar 17 metoder
I dag finns både e-post och sökmotorer. När jag googlar på löparskor som luktar illa hittar jag snabbt 17 olika förslag, om jag räknar rätt. Stoppa skorna i frysen. Lägg i doftgranar. Tvätta dem i tvättmaskinen. Byt skor ofta. Köp särskilda sulor som tar bort odören. Lägg i bikarbonat över natten. Spraya t-röd med blomspruta. Använd dubbla par skor och kör dem i skotork efter varje pass. Sätt i skoblock som avger UV-ljus. Kör dem i mikron. Duscha dem med yocoair. Ställ ett shotglas med vitvinsvinäger i varje sko. Lägg i sneakerballs (små söta bollar i plast, gröna Radioactive luktar som gröna äpplen eller nystädat, gula Happy Feat ser ut som smileys och luktar nytvättat, pastellfärgade ICE luktar mint.). Häll i kaffebönor eller kaffepulver över natten.

Den här instruktionen är mer detaljerad:

1. Ta ur sulor och tvätta dem, 2. Torka skorna med en hårtork, 3. Ställ skorna med tån nedåt mot väggen och ställ i ett shotglas med ÄTTIKA i varje sko, 4. Stå en eller 2 dar, 5. Ta ur ättikan och lufta skorna 6. Blås ur dom med hårtorken tills den sista ättiksdoften försvinner, 7. KLART.

Styrkebloggen har gjort ordentlig research, både om orsak och botemedel. Här behöver du ättika (säljs i mataffären i en 24-procentig lösning, 12 procent går också bra), hink eller valfritt kärl som rymmer dina skor och varmt vatten.

Den enkla lösningen
Jag har inte provat alla metoderna men frysen tar inte död på bakterier om du tror det. Tvättar älskade och dyra löparskor i tvättmaskin gör jag inte gärna och det hjälper ändå dåligt. Spraya t-röd låter också vårdslöst mot två sådana kära vänner.

Några av de andra sätten tror jag mera på men har inte provat. Det behövs inte. Inte sedan en klok person berättade om tepåsarna. Jag lägger en tepåse i varje sko direkt efter rundan. Det fungerar. Nu får jag ha mina blöta skogsluffarskor i badrummet igen under bestående äktenskap.

Prova. Då blir det dessutom spännande att sticka ut på en runda. Har du kommit ihåg att plocka ur tepåsarna den här gången?

Ibland glömmer jag det. Släng er i väggen, barfotalöpare. En annan springer på importerade växtdelar från Fjärran Östern.

Löparlärdom nr 1-25
Löparlärdom nr 26-49
Löparlärdom nr 50-89
Löparlärdom nr 90-116
Löparlärdom nr 117
Löparlärdom nr 118-122

Så många ord har svenskan för att kryna

Jag kan inte låta bli. Varje vinter drar jag igång min enkla undersökning av vad folk kallar det, när de gnider snö i ansiktet på en annan människa. Mula, kröna, tryna. Orden är många och det som fascinerar mig mest är att det kan skilja från stadsdel till stadsdel och by till by. Här i Värmland vet jag folk som säger kryne, kröne, mölje, bryne och några till varianter.

År 2006 undersökte radioprogrammet Språket saken i större skala. Du kan inte ana hur många olika ord lyssnarna skickade in. Klicka på länken så får du svaret.

Varför det finns så många ord för denna kryning? För att i det här fallet lever språket bara som talspråk, säger professor Lars-Gunnar Andersson. Bara som talspråk, bara i en viss miljö och utan normering.

Så bevisade de snömöljande svenskarna än en gång min uppfattning. Att dialekterna lever.

Länk: Läs vad folk säger på olika håll i landet och lyssna på programmet Språket från den 10 januari 2006

Fotnot: ordet mula kommer från romani och betyder dö, döda. En ironisk hälsning från språkhistorien, denna vinter i mitt Sverige. Vi fick deras ord. Tjej, lattjo, macka, jycke, mucka, puffra, tji och kis, svenskan har massor av sådana ord som vi fått från romerna. Kallar du hundralappen släng är det också romani.

Släng? Hmm, känns inte det bekant?

Skrivarlärdom nr 69-82

Då kommer idéerna.

Ännu några erfarenheter. En del har jag tänkt ut själv, en del har kloka kursdeltagare och läsare fått mig att inse genom åren och någon har jag inspirerats till av andra skrivare men formulerat om på mitt vis.

Skrivarlärdom nr 69
Gör din läsare klok, hon vill det. Ställ en fråga och svara inte, det får hon göra själv. Låt bli att fråga men låt henne ändå räkna ut. Eller honom.

Skriver du att brasa och munter hör ihop och orden är trillingar? Berätta inte vilken den tredje trillingen är. Läsaren vill räkna ut.

Skrivarlärdom nr 70
Läs din text högt för dig själv.

Skrivarlärdom nr 71
Läs din text högt för någon annan intresserad.

Skrivarlärdom nr 72
Läs din text högt för någon ointresserad. Du hör ändå bristerna, särskild då hör du dem.

Skrivarlärdom nr 73
Alla texter är inte högläsningstexter men det spelar ingen roll. Du kommer att rätta småfel redan när du läser och annat kommer du att höra och rätta efteråt.

Skrivarlärdom nr 74
Ibland kommer texten att sitta perfekt redan från början, då blir det roligt.

Skrivarlärdom nr 75
”Det ordet finns inte” finns inte. Du använde det själv nyss.

Skrivarlärdom nr 76
Ska du skriva bandy, använd blyertspenna.

Skrivarlärdom nr 77
Ska du intervjua folk, säg inte ”Säger du det?”. Det gjorde jag i Vaggeryd. Då tog de tillbaka allt de hade sagt.

Skrivarlärdom nr 78
Har du fått skrivkramp? Det går över. Rensa skallen under tiden. Spring, simma, ta en promenad, sätt potatis, gå ut i skogen med kikaren, måla, ta upp potatisen, laga mat.

Många av mina texter har kommit till när jag egentligen hade en annan text jag var tvungen att skriva. Ännu fler har blivit påhittade när jag sprungit. De första minuterna tänker jag bara på löpningen. Sedan kommer idéerna.

Skrivarlärdom nr 79
Ska du göra personporträtt? Intervjua människan hemma hos sig, där känner hon sig trygg. Fråga vad hunden heter.

Skrivarlärdom nr 80
Ska du ge ut en tidning? Gör läsaren förvånad en gång i varje nummer. Vi vill bli förvånade.

Skrivarlärdom nr 81
Prova att skriva på ditt modersmål någon gång. Våra vanligare dialekter är som gjorda för satir.

Skrivarlärdom nr 82
Särskilt de värmländska dialekterna. På det språket kan du be folk dra åt helvete och de ser fram emot resan.

– I da’ ska vi prate ôm vete, å inte vicket vete som helst.

Det låter så snällt först.

Fler lärdomar: Skrivarlärdom nr 1-50
Skrivarlärdom nr 51-59 Skrivarlärdom nr 60-68

Respekt för människan

Ja, jag tycker att de är välkomna. Nej, jag vill inte att vissa kommuner ska ta emot alla men Sverige är stort, än finns det utrymme. Åt tiggarna? Åt flyktingarna från krigen? Gärna, fast nu var det vargen jag tänkte på.

När tillvaron blir absurd måste jag småle. Jag kan inte låta bli. Det var därför jag skojade kärvänligt i går med ett av jaktargumenten. I mina öron låter det dråpligt att vargen ska dödas så han lär sig att bli skygg.

Nu är jag både hundrädd och full av respekt för den som är rädd för ulven. Precis som jag känner respekt för jägar’n som värnar om sin jakthund och som tycker han har fått sin livsstil förstörd.

Respekt.
Det är samma skog vi tycker om.

Rätt att jaga?
Är det rätt att jaga vargen? Kanske. Zoolog är jag inte och kan inte bedöma hur många djur som behövs för att stammen ska överleva. Men masskommunikation och stämningar i folkdjupet vet jag en del om.

Kanske är det nödvändigt att skjuta ett antal vargar, för att folk ska acceptera en vargstam i vår skog. Kanske har Värmland för stor andel av stammen. Kanske går det till och med att göra vargarna mer skygga genom jakt.

Kanhända behöver vi försöka göra det, för allas bästa. Jag tror det.

Fast då, kära jägare, får ni nog spara några överlevare som kan berätta för kommande generationer av vargar vem som är Värmlands farligaste djur.

Annars är ni dåliga skjutjärnspedagoger.

Pang, du är död. Lär dig nu av detta.

Just nu håller mina vänner jägarna på och skjuter varenda varg i fyra av Värmlands 29 vargrevir. Det är för att ulvarna ska lära sig bli mer skygga.

Jag tror på den teorin. Har du någonsin hört talas om en död varg som blir riktigt närgången?

Först skjuter vi dem, sedan lär de sig. Vete fanken hur det går till, jag tror det är genetiskt.

Kloka djur det där. Dö’smarta.

Skrivarlärdom nr 60-68

Någon vecka innan angreppet på Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 skrev jag ner de 50 första skrivarlärdomarna, fast de publicerades efteråt. Råd nummer 43 handlade om satir. Då visste jag inte hur aktuellt det skulle bli. Här är några fler tankar kring denna viktiga konstform. Kämpa!

Skrivarlärdom nr 60
Försöker du skriva satir? Bra, det behövs. Många som skriver är alldeles för snälla och humorn kan vara ett utmärkt vapen. Storskrattet underifrån är svårt att försvara sig mot. Tänk på att om din satir ska fungera måste du utgå från läsarnas referensramar. Det var lättare när Sverige bara hade en enda tv-kanal, alla tittade på allt och alla läste någon dagstidning.

Skrivarlärdom nr 61
Ska du titta på franska satirteckningar? Titta med franska ögon, inte svenska. Satiren verkar alltid i en tradition.

Skrivarlärdom nr 62
När satiren är som bäst fungerar den i alla länder.

Skrivarlärdom nr 63
Det är lättare att göra god satir i ett samhälle med djupa klyftor och egenmäktiga makthavare som gömmer sig bakom låsta portar och dubbla lager livvakter och pressekreterare.

Skrivarlärdom nr 64
Så det ska nog inte bli så svårt.

Skrivarlärdom nr 65
Du tror väl förresten inte att det bara är politiker som har makten i världen?

Skrivarlärdom nr 66
En plump text med tydligt mål är alltid trevligt.

Skrivarlärdom nr 67
Ett elegant värjstick med pennan är det bästa fredagsmys jag vet.

Skrivarlärdom nr 68
Sikta uppåt. Jag säger som Gösta på min ungdoms sågverk: ”Harru nônsin sett e’ bräe som ä’ bullerskadad? Den dan får vi arbeterskydd”.

Gösta på rikssvenska:
Har du någonsin sett en bräda som är
bullerskadad? Den dagen får vi arbetarskydd.

Fler lärdomar:
Skrivarlärdom nr 1-50 Skrivarlärdom nr 51-59

Vad är viktigt?

För att sammanfatta några egna och andras tankar den senaste tiden:

Det viktiga är inte om Sverigedemokraterna är fascister eller ej, det viktiga är att du låter bli att RÖSTA på dem. *
Det viktiga är inte om din satirteckning passar min smak eller ej, det viktiga är att du FÅR rita den och trycka den.
Det lustiga är inte att Göran Persson var statsminister en gång i tiden, det lustiga är att i dag har han blivit sin egen satir.

Tack för ordet.

(* Fritt efter Crister Enander).

Skrivarlärdom nr 51-59

Jag fortsätter att samla mina lärdomar. Börjar inse att det är för mig själv jag gör det.

Skrivarlärdom nr 51
Stryk alla småord och tomgångsord. En del kommer du att sätta tillbaka men innan dess har du blivit förvånad över hur många ju, alltså och så texten klarar sig utan.

Skrivarlärdom nr 52
Stryk alla adjektiv. Det är orden i ramsan: Adjektiven sen oss lär, hurudana tingen är. Vi har redan en Ranelid, det räcker.

Skrivarlärdom nr 53
Stryk alla ord som ber om ursäkt. Varje text som inte handlar om obeslutsamhet blir starkare utan väl, ganska, lite, rätt och smått.

Skrivarlärdom nr 54
Stryk alla förstärkningsord. Fundera över att mycket kan fungera som en försvagande förstärkning. En mycket elak människa. En elak människa. Vilken beskrivning är kraftfullast?

Skrivarlärdom nr 55
Döda dina älsklingar. Det kan vara en romanbörjan du blivit alltför förälskad i, ett uttryck som bara du själv tycker är roligt, en skruvad metafor. Döda!

Skrivarlärdom nr 56
Berätta inte, visa. Ja, det är Hemingway som brukar få äran för uttrycket. Don’t tell ’em, show ’em. Gör det. Det är inte gestaltning att skriva Vi plockade blommor på ängen. Visa vilken äng, vilka blommor och vilka färger och dofter.

Skrivarlärdom nr 57
Följ inte alla regler som beskäftiga gubbar hittar på i sådana här listor.

Skrivarlärdom nr 58
Gör dina egna regler.

Skrivarlärdom nr 59
Bryt mot dem.

Fler lärdomar:
Skrivarlärdom nr 1-50 Skrivarlärdom nr 60-68

Skrivarlärdom nr 1-50

Än är jag inte färdig författare men lusten att skriva vet jag en del om. Här är några erfarenheter som skrivare och skrivkursledare. Använd dem på ditt sätt.

Skrivarlärdom nr 1
Det är roligt att skriva.

Skrivarlärdom nr 2
Ibland vattnas det i munnen, ibland ger det gåshud.

Skrivarlärdom nr 3
Ska det vara någon nytta med orden räcker det inte att de är roliga och knottrar ditt skinn. De behöver ett syfte.

Skrivarlärdom nr 4
Bestäm vem du skriver för och vad du vill ha sagt.

Skrivarlärdom nr 5
Vill du att någon ska läsa din text? Försök få den publicerad.

Skrivarlärdom nr 6
Inget svar är också ett refuseringsbrev.

Skrivarlärdom nr 7
Säg aldrig till en författare på en fest att hon refuserat en av dina noveller till sin tidskrift.

Skrivarlärdom nr 8
Att få en dålig text publicerad är sämre än att få den refuserad.

Skrivarlärdom nr 9
Det finns inte mycket som slår upplevelsen att se sin text i tryck och vara nöjd med den.

Skrivarlärdom nr 10
Läs, läs och läs. Där har du din bästa lärobok.

Skrivarlärdom nr 11
Ett personligt språk kommer ur personliga erfarenheter.

Skrivarlärdom nr 12
Allt är material.

Skrivarlärdom nr 13
Alla kan bara inte förvalta det.

Skrivarlärdom nr 14
Det är ett tvång att skriva.

Skrivarlärdom nr 15
Det är en lust att ha det tvånget.

Skrivarlärdom nr 16
Skriv, skriv, skriv. Ingen idrottsman blir bra utan att träna. Ingen skrivare heller. Du ska svettas, det ska ta emot ibland. De benådade ögonblicken kommer men de kommer inte av sig själv.

Skrivarlärdom nr 17
Det är bara överdrivet romantiska romantiker som är emot skrivarkurser. Alla vi andra vet att teknik går att träna och entusiasm att väcka, i idrott såväl som i litteratur. Talang är medfödd men det litterära kunnandet faller inte från himlen, det kräver arbete och inlärning. Stefan Holm kunde inte hoppa höjd när han föddes

Skrivarlärdom nr 18
Träna gärna i grupp, skrivarkurser är bra för de flesta med öppet sinne. Det är nyttigt att försöka analysera andras texter och formulera sin syn. Ditt eget skrivande är ändå till sist en ensam process. Arbetet måste du utföra själv, språket kan ingen annan skapa åt dig.

Skrivarlärdom nr 19
Om skrivarkursen slutar med att alla skriver lika har den misslyckats. Då har ni varit dåliga deltagare.

Skrivarlärdom nr 20
Bästa sättet att undvika att härma andra är att läsa många.

Skrivarlärdom nr 21
Ha alltid block och penna på nattduksbordet. Kommer du på en formulering strax innan du somnar? Skriv ner den direkt, i morgon bitti har du glömt den.

Skrivarlärdom nr 22
Lär dig anteckningsprogrammet i mobiltelefonen. Det är också en bra plats för snabba noteringar och långsamma eftertänksamheter.

Skrivarlärdom nr 23
Här borde jag skriva något vackert om Moleskinblocken i mitt liv. Inget ger sådan lust åt skrivandet, hur kär jag än är i den 11-tums MacBook Air, 0,3-1,7 centimeter tjock, som stundom sover mellan mig och min fru när jag vaknar.

Skrivarlärdom nr 24
Bokstäver och ord är ingen medicin men ibland kan de lindra och läka. Att formulera frågan är början på en lösning.

Skrivarlärdom nr 25
Det finns folk som tror att en dikt inte kan stoppa ett besprutningsplan, stänga ett kärnkraftverk eller minska klyftorna i ett samhälle. De har fel.

Skrivarlärdom nr 26
Det kan gå.

Skrivarlärdom nr 27
Annars skulle inte så många diktatorer i världen vara rädda för att släppa kulturen fri.

Skrivarlärdom nr 28
Orden har gett mig massor med vänner och fått några få att bli fly förbaskade på mina tankar om rättvisa och solidaritet. Borde det ha hindrat mig? Nej.

Skrivarlärdom nr 29
Det är det viktigaste kravet på dina ord. De ska stå fria, utan annat uppdrag än det du själv ger dem.

Skrivarlärdom nr 30
Ibland får jag mothugg. Det är alltid lärorikt. Ibland ligger jag i fosterställning och mår illa av det, ibland stärker det mig i min vrede över orättvisorna och dumheten.

Skrivarlärdom nr 31
Ibland ger mothugget mig en djup funderare. Efter något dygn får det mig att försöka förena min egen tes och den andres antites till en syntes. Varje gång det händer blir jag mest förvånad själv.

Skrivarlärdom nr 32
Den trettioandra lärdomen är inte nedtecknad än. Jag har den på tungan men vänta, nu måste jag åka till jobbet. Jag återk…

Skrivarlärdom nr 33
Jag har jobbat 15 år på ett mellansvenskt kommunalt bolag, fem av de åren som medelmåttig chef på mellannivå. Tänk vilka medelbra romaner jag skulle kunna skriva utifrån de erfarenheterna. Jag tänker på processkartläggningen av den interna informationen. Jag tänker på frågan om åt vilket håll öronen ska vändas på kaffekopparna i skåpet i fikarummet. Tänk att äntligen få avslöja vem öronen är viktiga för.

Skrivarlärdom nr 34
Nej visst nej.

Skrivarlärdom nr 35
Kopiatorrummet på våning tre och lilla konferensrummet på våning två låter inte alltför upphetsande som litterära miljöer. Inte mitt höj- och sänkbara skrivbord heller, fastän det är vinklat åt fel håll jämfört med alla de andra skrivborden.

Skrivarlärdom nr 36
Blev du lurad nu? Allt är material sa jag. Seriösa nattliga arbetsmöten på konferenshotell en kilometer bortom länsgränsen, för att färdigställa processkartor över interninformationen i företaget? Det kan bli hur läsvärt som helst, särskilt om du försöker skildra processen i processen. Den som handlar om hur en från början skeptisk gammal murvel långsamt börjar tycka att processmumbojumbot faktiskt kan vara matnyttigt, rätt använt. Ge mig ett Gant-schema och jag ska byta biljettmaskin i varenda gult fordon i hela mellansverige. Ge mig en exakt processkarta och jag ska förklara för vilken stöt som helst… asch, vi tar det sen.

Skrivarlärdom nr 37
Allt är material men alla vill inte använda allt. Är du av den snälla sorten så undviker du nyckelromaner. De elaka får göra på sitt sätt. Det går att vara ärlig och intressant även på påhittarsättet.

Skrivarlärdom nr 38
Hur du än gör kommer någon att känna sig utpekad. Jag skrev om en trevlig tjej med fotbollslår en gång för många år sedan. Då tog en helt annan flicka åt sig, tre mil norrut. Det grämer mig än.

Skrivarlärdom nr 39
Den upplevelsen är också material.

Skrivarlärdom nr 40
Fundera över skillnaden mellan att vara privat och personlig.

Skrivarlärdom nr 41
Kåsören Ingemar Unge skrev en gång att man inte ska använda sin text till privata vendettor, inget trams om sura expediter eller kypare. Tidningen är en för stark kanon.

Skrivarlärdom nr 42
Ingemar Unge har rätt. Det är bara små människor som hämnas via spalten.

Skrivarlärdom nr 43
Gör dig större än så. Du har inte skaffat ditt språk för att sikta på småfolk. Satir ska riktas snett uppåt. Åt andra hållet kallas det folkförakt. Varenda dag ser jag exempel på skrivare som inte fattat detta enkla.

Skrivarlärdom nr 44
Tror du texten är klar? Då är det dags att låta någon med distans läsa den, själv är du för nära den.

Skrivarlärdom nr 45
Enklast är att be någon annan läsa. Vill du inte det? Då får du låta den ligga till sig i datorn eller byrålådan ett tag innan du själv hinner få den rätta distansen.

Skrivarlärdom nr 46
När du skriver ska du älska din text, allt är bra, allt är möjligt.

Skrivarlärdom nr 47
När du tittar på den kritiskt efteråt ska du älska rödpennan och delete-knappen. Det är inte ditt urtagna hjärta du håller i din hand. Inte än. Än är det bara arbetsmaterial.

Skrivarlärdom nr 48
Läs texten högt. Då hör du.

Skrivarlärdom nr 49
Skriv.

Skrivarlärdom nr 50
Skriv om.

Talar vid nationaldagen.

Fler erfarenheter: Skrivarlärdom nr 51-59
Skrivarlärdom nr 60-68

Tjäna folket

Flitens lampa.

Periodvis jobbar jag hårt. En och annan lördagsförmiddag slinker med, en och annan kafferast glöms bort. Det är ingenting konstigt med det. ”Tjäna folket!” sa vi när jag var 19 år och så tycker jag fortfarande.

Inte är jag ensam heller.

När min förrförre högste chef, generaldirektören, var i forna Jugoslavien och jobbade med att bygga upp administrationen där, då var det en sak han längtade efter berättade han. Den svenska kommunal- och statstjänstemannen.

Ibland blir jag trött på det slentrianmässiga gnället på offentliga sektorn. Vi är välfärdsarbetare vi med, så länge politiken ger oss chansen. Vi har inte hängbjörk i pennskaftet och tangentbordet. Vi har inte fått ta bort rörelsedetektorerna för att det inte ska bli mörkt på vårt rum. Det är inget vilohem, vårt kontor.

Inget ont om forna jugoslaver men det var sådana som oss Lennart Myhlback längtade efter. Vår yrkesrolls stolthet, neutralitet, prestigelöshet och omutbarhet.

Ett och annat lördagspass blir det när jobbet kräver det, då har jag nästan alltid kommenderat ut mig själv. Varenda gång får jag tack.

Här är en sådan som Lennart Myhlback
tänkte på. Undrar hur många liv
Ulf Erlandsson har räddat
med sin dator?

Artikel i MSB:s tidning Tjugofyra7,
tag och läs:
Många erfarenheter rikare