Löparlärdom nr 90-116

Fjärde delen av mina löparlärdomar. ”Många kan springa en mara men eliten har inget tålamod” – med flera eftertankar. Använd det du själv vill.

Löparlärdom nr 90: den som inte är snabb blir inte snabbare med en gps-klocka, men beskedet om långsamheten kommer snabbare. (Löparfilosofins andra grundsats).

Löparlärdom nr 91: mätningar av tid och sträckor som bygger på din genomsnittliga steglängd blir aldrig exakta. Du springer aldrig genomsnittligt.

Löparlärdom nr 92: springer du genomsnittligt gör du fel.

Löparlärdom nr 93: fast i orienteringsskogen kan det fungera hjälpligt som avståndsbedömning.

Löparlärdom nr 94: det finns ingen ljuvligare doft än den du känner när du springer över ängen en kväll i juli.

Löparlärdom nr 95: det skulle möjligen vara doften av snö i luften en lördagsmorgon i december på språng över samma äng.

Löparlärdom nr 96: eller vårdoften längs en byväg i mars där det mesta av snön och isen smält och skorna gör mjuka spår i gruset.

Löparlärdom nr 97: eller doften av stadsdamm när du springer ut från hotellreceptionen efter en konferens där du fått lära dig att kärnverksamhet kärnverksamhet kärnverksamhet processkartläggning utvärdering kärnverksamhet organisationsförändring kärnverksamhet kärnverksamhet sätta upp mål.

Löparlärdom nr 98: eller när du springer på en sviktande barrstig i juni med solen rakt i ansiktet och hör trädpiplärkan landa i en grantopp en bit bort. Sångflykt, tänker du och känner hur du flyger.

Löparlärdom nr 99: eller när du nyss har stannat till vid ditt bästa kantarellställe och joggar vidare med en handfull svamp i magfickan på R90-overallen.

Löparlärdom nr 100: eller lukten av svett från den bredryggade löparen från Blekinge som du har lyckats lägga dig i lä bakom, uppför Västerbron eller Älvsborgsbron.

Löparlärdom nr 101: eller doften av fin sand som blåser upp i näsan på dig, när du springer barfota på Mangenbadens tre kilometer långa playa eller fram och tillbaka vid Pocillosstranden på Lanzarote.

Löparlärdom nr 102: eller hav, hav, blandningen av salt hav och rutten tång.

Löparlärdom nr 103: eller doften av nya ännu ej använda löparskor på nattduksbordet, första natten de har flyttat hem till dig.

Löparlärdom nr 104: eller dunsterna av löparförväntan i klungan på startlinjen, 45 sekunder före start. Välj själv vilken doft du föredrar. Jag vet vad jag väljer.

Löparlärdom nr 105: hängivna löpare har ofta bra belöningscentrum. Vi tränar det hela tiden.

Löparlärdom nr 106: har du levt skörliv och trillat dit på feströkande, lite för mycket pilsnerpimplande, sötsakssmaskande eller kaffebrödstuggande? Spring tre gånger i veckan. På tre veckor har du bytt belöning.

Löparlärdom nr 107: vaknar du på lördagsmorgonen och känner att det vattnas i munnen när du tänker på passet du ska springa i dag i milbanan? Bli inte rädd. Det ska vattnas.

Löparlärdom nr 108: vattnas det inte? Träna, din late jäkel. Tror du det här är ett vilohem?

Löparlärdom nr 109: ska du springa Lidingöloppet bör du träna backlöpning. Även utför.

Löparlärdom nr 110: tror du att Lidingöloppet består av Abborrbacken och 29 kilometer slätlöpning? Då tror du fel. Det består av Abborrbacken och hennes 25 snart lika vuxna lillasystrar.

Löparlärdom nr 111: många kan springa en mara men eliten har inget tålamod.

Löparlärdom nr 112: ibland är det skittråkigt att springa (erkänn aldrig det).

Och så, nästan sist, det som allting började med. Statusen jag lade ut på facebook den 23 juni 2013 utan att ana att detta skulle bli en följetong:

”Löparlärdom nr 113: ät inte matjesill rätt nära innan söndagspasset.”
Det rådet gäller vid alla pass, läs nr 64. Problemet är att den övermodiga facebookstatusen tvingade mig att skriva 112+3 teser till. Att jag aldrig lär mig…

Löparlärdom nr 114: ibland är manlig eller kvinnlig fåfänga till viss nytta. Det är när du blir omsprungen av det andra könet under ett lopp och hänger på. Barnsligt, vanligt.

Löparlärdom nr 115: svårt att somna natten innan maran? Drick inte den där ölen. Under ett marathonlopp står även levern på lönelistan.

Löparlärdom nr 116: har du varit skadad i åtta år och äntligen börjar komma tillbaka, men halvannan minut långsammare per kilometer? Försök vara modig, spring ett motionslopp i alla fall. Ett riktigt löparbröst behöver en nummerlapp då och då. Anmäl dig bara, någon gång måste du komma ut ur löpargarderoben. De kanske inte kollar dig i resultatlistan. (Jojo, tro det du om du vill…).

Kom igen nu.
Öka.

Det får räcka här. Då har jag ändå inte skrivit ett ord om varför du inte ska ha musiklurar i öronen när du springer (taltrasten, koltrasten, trädpiplärkan, sånglärkan, morkullan, farliga bilarna), inte ett ord om lösspringande hundar i elljusspår och efter trottoarer vilka gillar att springa i kapp och nafsa (kära hundägare, det är ni som är tanklösa, inte era hundar), inte ett ord om hur löparskor ibland kan börja lukta kattpink efter att ha blivit blöta (det har hänt mig flera vintrar, så illa att jag inte kunnat ha dem inomhus, jag misstänker limmet), inte ett ord om hur viktigt det är att ha heltäckande klädsel på benen när du springer i fästingmarker, inte ett ord om hur viktigt det är att ändå inspektera hela kroppen efter en runda i fästingland (helst bör någon annan göra besiktningen, vissa brukar blunda och göra det med läpparna: ”Är det nån fästing där?”, ”Nej.”. ”Är det nån fästing där?”. ”Nej. Är det där en fästing?”. ”N… eij. Jag trooo…r inte det. Men …känn efter en gång till.”), inte ett ord om utsikten från Montana Blanca på Fuerteventura eller bävrarna i Klarälven bredvid gång- och cykelvägen strax innan Dyvelsten, inte ett ord om alla de dofter jag inte har nämnt, (linnean till exempel), inte ett ord om hur aspen i backen vid Backsippan susar i mitten av juli, inte ett ord om lyckan när benmusklerna en dag är med på leken och älskar att ta i uppför närmsta mördarbacke, inte ett ord av tacksamhet till alla som inspirerat till de här tankarna (Erik Bengtson, alltid Erik Bengtson, Rune Larsson, Christer Fabricius (& alla andra löparkamrater), Nils Lodin förstås liksom alla ni som var med och grundade och drev SK Örnen), inte ett ord om James Fixx klassiker Löpning, från joggning till maraton, inte ett ord om hur banden som spelar längs banan vid lopp som Göteborgs-Varvet och Berlin Marathon är bra för både löplust och stegrytm (i Berlin stod till och med en lila kyrkokör och sjöng för oss), inte ett ord om hur uppfriskande saltgurkan är som de bjuder på vid Lidingöloppet, inte ett ord om vikten av att spara varje nummerlapp och skriva datum och tid bakpå den, inte ett ord om succén Löp & Lek för barnen i Forshaga, inte ett ord om fjärilars fladder i solbelysta gläntor, inte ett ord om förvåningen när du blir omsprungen av en hare på en smal stig, inte ett ord om den lätta chocken när du möter en muttrande grävling just när du satsar extra nerför långa backen på milbanan, inte ett ord om hon som brukar stå utanför hyreshusen vid Geijersgatan och hälsa att ”dä går tongt ida ser ja”, inte ett ord om lyckan med en mindre snöstorm i ansiktet som får dig att känna dig som första människan på Nordpolen, inte ett ord om att det bor en fakir i varje motionslöpare, inte ett ord om uttrycket jag hittade på sidan 10 i Jo Nesbös senaste kriminalroman om oslopolisen Harry Hole: ”Endorfinfest” (jag föreslår att du ställer till med det tre gånger i veckan från och med nu, du som läser detta: endorfinfest), inte ett ord om hur viktigt det är att samla på kepor och välja rätt till just den kvällens runda (fast det brukar oftast bli den som gör reklam för det kanadensiska skogsbrandplanet, Skopan).

Asch dä kvetter. Nu har jag visst nämnt dem i alla fall.

Kom igen nu.
Öka.

 

Länkar
Löparlärdom nr 1-25
Löparlärdom nr 26-49
Löparlärdom nr 50-89
Serien Mina löparguruer
Svampjogg

 

 

 

 

”Bekräftelsebehovet måste vara stort hos många”

Bekräftelsebehovet måste vara stort hos många skrev någon på facebook, kritisk mot vad han tyckte var ytliga inlägg. Sådant kan man förstås hålla med om ibland och ondgöra sig över om man har den läggningen. Vem har inte sett svamparna, katterna, hundarna, fötterna mot utländsk sandstrand, den nyserverade maten & ett glas rött?

Vem har inte själv lagt ut en del av den sorten?

Fast vad är det för ont i det? Jag har kloka vänner som skriver mängder med djupsinniga inlägg mellan ytligheterna. Långt klokare än det mesta jag själv har tänkt. Inlägg som jag får gå omkring och fundera över i dagar och ibland måste kommentera en gång till när jag tänkt ett tag. Det är lätt att vara för snabb, facebook inbjuder till korkad ironi, fråga mig, jag hamnar där stup i kvarten. Trots att jag är en halv generation äldre än den ironiska.

Två saker att försöka förstå
Jag tror att det är två saker vi måste försöka förstå. Det ena är att vi är hela människor och hela människor vill ibland prata strunt och ibland samtala om det djupaste allvar som finns, om kärlek, liv och död. Vi är inte samma människor måndag morgon och fredag kväll. Det andra är att varenda en av oss naturligtvis har ett bekräftelsebehov. Ett tydligt exempel på det är han som skrev att vissa måste ha ett väldigt sådant behov. Där bekräftade han elegant sitt eget påstående.

Är det inte det som gör oss till människor? Detta att vi är sociala varelser som hela tiden sänder och tar emot signaler:

– Jag ser dig.
– Du ser mig.
– Jag vill att vi ska se varandra.

Mannen med behovspyramiden
När vi är mätta, får sova, har tak över huvudet och känner oss trygga, då vill vi ha kärlek, gemenskap och uppskattning. Han hette Maslow som skrev om saken. Mänskligheten hade vetat det i hundratusentals år, men han gjorde en trappa av behoven.

Vi vill bli sedda heter det på ickeironisk svenska. Se mig, säger mannen som klagar på andras bekräftelsebehov. Sådant tycker jag är vackert.

Här är bild på ett mål mat som jag förmodligen har stoppat in i ansiktet när du läser detta. Samtidigt tänker jag diskutera kvantteorin med henne som jag älskar. Jag tror vi tar kvantteorin i dag eller möjligen livets mening.

Eller varför jag vaknar halv sex en del mornar, helt vanliga semesterdagar.

 

 

Berättelsen om rönnbären och svenska flaggan, del 3

Det var 1963, så mycket vet jag säkert, för det står så på bokmärket jag gjorde. Året då jag förra gången höll i nål och tråd någon längre stund. Nu ska det alltså ske igen. Jag har dyrt och heligt lovat två trivsamma damer på minnesgården Nytomta i Arvika att brodera en gardin enligt mönstret de sålde mig, innan de vänligt nog hissade flaggan.

Bedriften var inte att köpa mönstret. Den var att jag lovade brodera det. Sådana löften är till för att hållas, även av knövvligt folk. Stå och se glad ut framför en flaggstång är lätt, men nu är det upp till bevis.

Smyger upp påsen
Några dagar efter hemkomsten tar jag ett stadigt tag i den kära vännen med ena näven och ett något försiktigare tag i brodyrpåsen med den andra. Vi sätter oss vid vita bordet, jag tänder lampan, känner att jag är mätt och otörstig och har tillgodosett alla andra grundläggande kroppsliga och själsliga behov. Kroppen är nysprungen, bröstet fyllt av mod och broderifingrarna nytvättade. I bakgrunden spelar Jan Johansson en gammal uppjazzad svensk folkmelodi om sålda hemman.

Försiktigt försiktigt öppnar jag påsen.

Först får jag tag i själva mönstret. Det föreställer en gardin med rönnbär på, men det vet jag redan. Nio dockor garn, tre mörkbruna, tre mellanbruna, en orange, en mellanorange och en rödorange.

Beskrivningen berättar om både plattsöm och stjälkstygn. Nu börjar kroppen skaka igen. Vad var det jag läste på internet? Broderi är ett tidskrävande hantverk som kräver mycket erfarenhet.

Som att springa en mara
Var vill du börja? frågan den kära vännen medan jag lägger fram alla grejorna framför mig på bordet. Från början om det passar, svarar jag.

Ingen tar tid och tur är väl det. Jag använder aldrig gps-klockan när jag broderar rönnbär. Men en god stund senare är de första femton millimetrarna rönnstjälk färdig. Jag har sytt stjälkstygn, jädrar i det, jag har sytt stjälkstygn. Nyckelord: jämn linje, jämnstora stygn. Tjoho!

Kom inte och tala om förspilld kvinnokraft, då får du med mig att göra. Då syr jag in dig i rödorange plattsöm från Grossbolstorp. Raka stygn på snedden, tätt samman, tvärs över motivet.

Rönnbärsbroderi är precis som när man springer marathon förstår du, säger jag till den kära vännen. Du får aldrig tänka på målet, bara på nästa stygn – och så måste du vara ihärdig.

Stönig, tänker den kära vännen, men det säger hon inte.

 

 

Första femton millimetrarna i hamn. Det blev en rönnstjälk.

Foto & broderiundervisning: Inger Nilsson

Svampjogg

På 1930-talet uppfann den svenske löptränaren Gösta Holmér en träningsform som slog igenom internationellt. Fartlek. Den heter så på engelska med lustigt nog. Tanken är att du ska växla hastighet från jogg till 80-90 procent av max, beroende på löplust och naturens skiftningar.

Sjuttiofem år senare uppfann jag min egen lättvariant av fartlek. Jag kallar den för svampjogg. Du bär långa träningsbyxor och en jacka av anorakmodell med stor ficka på bröstet. I fickan två plastpåsar, en tvåliters och en treliters, eller allra helst en nätpåse. Spring till ditt närmaste svampställe. Stanna klockan och plocka. Spring till nästa. Plocka, spring, plocka. Ibland hittar jag nya svampställen medan jag joggar fram längs småstigarna.

En utmärkt nerjogg. Mina svamprundor blir sällan längre än fyra-fem kilometer, eftersom det är otympligt att bära mer än två liter kantareller i näven när jag springer. Du tror väl inte att jag tänker springa med flera liter svamp i en ficka på magen när folk ser det?

– Har inte Svensson gått upp, fast han tränar och har sig?
– Det ser så ut.
– Fult när magen hoppar på honom så.
– Skitfult.

Löparlärdom nr 50-89

Tredje delen av mina samlade löparlärdomar. Använd dem på ditt sätt.

Löparlärdom nr 50: vid det här laget är du fysiskt beroende av löpningen och det har påverkat din livsstil, både vad du äter, dricker och hur mycket du sover. Var glad för det men bli inte fanatisk.

Löparlärdom nr 51: lägg in träningsfria dagar eller perioder. Min näst bäste löparguru ultralöparen Rune Larsson brukar säga att hans planering består av att han försöker lägga in en rejäl förkylning varje höst. Det tog flera år innan jag förstod vad han menade.

Löparlärdom nr 52: Rune Larsson brukar också säga att du måste ha lika mycket distans till din löpning som distansen är som du löper. Han vet. På ett ultralopp i Australien behövde han ingen klocka, bara almanacka.

Löparlärdom nr 53: ibland kommer du ändå att trilla dit och verka mer än lovligt löptokig. Mitt rekord var den gången jag berättade för arbetskamraterna i lunchrummet att ”I dag fyller jag marathon”. ”Vadå marathon?”. ”42,195 år…”. Det hade jag räknat ut.

Löparlärdom nr 54: skadad en längre period? Själv fick jag en riktigt svår stukning i ena foten vid en orientering, en månad innan Berlin Marathon ett år, och kunde inte springa på flera veckor. De badande i Deje badhus tyckte jag såg skum ut när jag hyrde badhusets våtväst och sprang omkring flytande i vågrätt ställning i bassängen. Femton meter åt ena hållet, femton meter åt andra hållet. 45 minuter, tre kvällar i veckan. Det fungerade utmärkt och jag satte personligt rekord i Berlin.

Löparlärdom nr 55: skadad i flera år? Det hände mig när diskbråcket i nacken slog till. Kunde inte springa på åtta år. Det som höll mitt intresse vid liv var alla löparberättelser i Runners World. Tack gode Gud och redaktör Lodin för de berättelserna.

Löparberättelse nr 56: ibland är det svåraste steget det över tröskeln när du ska ut.

Löparberättelse nr 57: ibland inte.

Löparlärdom nr 58: har du inte gått med i en löparklubb än? Gör det. Roligare resor än min klubb SISU Forshagas bussresor till Lidingöloppet har jag sällan varit på.

Löparlärdom nr 59: hört talas om tåskor och barfotalöpning? Det är en hel världsrörelse. Prova gärna men var försiktig i början. Du kan faktiskt dra på dig skador redan genom att byta underlag eller vanliga löparskor.

Löparlärdom nr 60: läs barfotalöparbibeln Born to run. (Den heter så på svenska med, fjantigt nog). Boken är fantastisk, även för sådana som jag, som nog inte tänker köpa tåskor. Själv har jag dessutom haft god behållning av Erik Bengtsons löparböcker. Låna dem på biblioteket.

Löparlärdom nr 61: i Karlstad finns ett löpsällskap som kallar sig Basister i tåskor (B.I.T). Du får vara med om du springer i tåskor någon gång och åtminstone önskat att du kunde spela bas. Sa jag inte att löpare har roligt?

Löparlärdom nr 62: nu har du hållit på så länge att det kan vara sporrande att sätta upp mål. Du ska orka en mil i god stil. Du ska genomföra så och så många träningar i veckan. Du ska springa så och så många mil i månaden. Du ska slå din träningskompis. Du ska sätta pers på halvmaran. Valet är ditt.

Löparlärdom nr 63: kanske tränar du med en klubb nu. Roligt. Försök gärna hitta en träningskompis som du kan träna med ibland dessemellan också. Själv tränade jag länge långpassen tillsammans med en karl som det var kul att prata med i en och en halv timme och som framför allt var förvånansvärt jämnstark med mig. Det är det viktiga.

Löparlärdom nr 64: ladda inför långlopp? Ja du, där finns det många skolor. För mig har det fungerat bra att äta extra mycket kolhydrater dagen innan och vätska upp mig ordentligt innan start. Frukost och eventuell lunch? Ät samma som du brukar. Rökt fläsk eller matjesill innan start rekommenderas ej.

Löparlärdom nr 65: nya skor, nya shorts, nya strumpor? Använd dem inte när du ska springa ett lopp, då ska du ha gamla vana grejor som inte skaver.

Löparlärdom nr 66: jag brukar vara särskilt noga med mjukgörande salva på fötterna veckan innan ett långlopp. Innan start smörjer jag in dem extra mycket. Sedan jag började med det slapp jag marathonskavsåren.

Löparlärdom nr 67: tejpa bröstvårtorna innan maran.

Löparlärdom nr 68: strax innan starten har ingen tränat, strax efter starten är alla i toppform.

Löparlärdom nr 69: spring inte för fort i början på ett långlopp. Kolla kilometertiderna. Jag såg en undersökning som visade att redan några sekunder för fort per kilometer kan göra att du drar på dig mjölksyra. Den ”mjölken” är tung att bära.

Löparlärdom nr 70: drick vid vätskekontrollerna. Är din mage ovan vid sportdryck så håll dig till vattnet, åtminstone till sista kontrollen.

Löparlärdom nr 71: tänk inte att nu har du sprungit en kilometer och det är drygt 41 kvar. Dela upp det i femkilometrar. Nu har du sprungit en, nu är det fyra kvar.

Löparlärdom nr 72: på träning, när den mentala orken börjar tryta efter ett bra tag, tänker jag att jag ska åtminstone orka till tallen där borta. Eller gatlyktan.

Löparlärdom nr 73: när jag kommer fram avslöjar jag för mig själv att ”ja’ bare skôja”. Jag bara skojade. Kroppen får fortsätta till nästa lykta. Där får jag höra samma sak igen. ”Ja’ bare skôja”. Vad ska en fattig gosse göra? Det är inget annat att göra än att springa på. Han bara skojade.

Löparlärdom nr 74: vid målgång på Stockholms Stadium, lek inte flygplan i hela sista kurvan, även om du håller på och sätter pers. Många löpare är lite kitsliga just i den kurvan även om publiken älskar det. Been there, done that…

Löparlärdom nr 75: ta emot medaljen, le försiktigt för dig själv och njut.

Löparlärdom nr 76: ät en banan. Drick. Ät snart igen. Återhämtningen börjar nu.

Löparlärdom nr 77: åk hem.

Löparlärdom nr 78: vila någon dag och ta det lugnt i början när du sätter igång igen.

Löparlärdom nr 79: orientering är roligt.

Löparlärdom nr 80: nu börjar du bli så van löpare att backträning också är roligt.

Löparlärdom nr 81: intervall är ganska roligt. Särskilt så länge jag trodde att kolstybbsrundan runt Ängevi fotbollsplan var 400 meter och inte 360 meter.

Löparlärdom nr 82: mossfotboll är ett rent nöje men rent är det inte.

Löparlärdom nr 83: snöpulsning är en njutning.

Löparlärdom nr 84: sakta jogg över ängen i skymningen, finns det bättre meditation?

Löparlärdom nr 85: summan av kroppens och tankens hastighet är konstant. (Löparfilosofins första grundsats, formulerad av den här motionslöparen i ett tillfälligt tillstånd av löpande klarsyn).

Löparlärdom nr 86: varje gång du köpt nya löparskor, låt dem stå på nattduksbordet över natten, kanske två nätter. Tänd lampan då och då och titta på dem. Stryk med handen över dem. Känn doften. Somna in lycklig.

Löparlärdom nr 87: den 87:e lärdomen är hemlig.

Löparlärdom nr 88: ut och spring nu.

Löparlärdom nr 89: och nu.

 

Länkar
Löparlärdom nr 1-25
Löparlärdom nr 26-49
Serien Mina löparguruer

Mat för sommarlovliga

Några matbilder blir det inte ofta från den här sociale medianen. Jag är för hungrigt lagd för det. Vem vill se bilder på tomma fat? Vem vill förresten se bilder på fulla fat, det kan man också fundera över, men nu ska vi vara snälla.

Här är hur som helst ett förslag till mat, en sommarkväll när grillen längtar efter små knyten. Det är Tina Nordström som hittat på receptet. Vi har testat några gånger, de olika smakerna flyttar fint ihop och har det gôrgôtt tillsammans.

Fördela på fyra ark aluminiumfolie, står det.

Currymarinad står det.

Serveras utomhus med färsk grilldoft och i sällskapet bör även finnas några envisa sommarmyggor och lagom många tindrande ögon. Tjoho.

Löparlärdom nr 26-49

Här är mina löparlärdomar, avsnitt två. Jag är fortfarande inte snabb och långtifrån expert, men så här tycker jag. Använd det som stämmer för dig.

 

Löparlärdom nr 26: vi springer inte för att ge år till våra liv, vi springer för att ge liv till våra år.

Löparlärdom nr 27: nu börjar du råka ut för mobbare som säger att de inte tänker börja jogga förrän de ser en löpare som ler. Fråga dem hur deras egna ansikten ser ut när de har intensiv sex. (Löpare orkar mer, men berätta inte det, folk blir så efterhängsna).

Löparlärdom nr 28: snart kan det börja bli dags att ta fram klockan. Skriv upp dina tider, men var beredd på vågdalar.

Löparlärdom nr 29: du kommer att märka att en del dagar när det känns fint går det sakta och andra dagar när allt känns tungt går det fortare än på länge. Kroppen är ingen maskin.

Löparlärdom nr 30: lyssna på kroppen. Den pratar med dig hela tiden. Träningsvärk? Det finns det bara två sätt att bli av med.

Löparlärdom nr 31: förr eller senare blir du skadad. Ta det lugnt då. Det är bara dumt folk som behandlar sådant med tabletter och fortsätter springa.

Löparlärdom nr 32: inflammation? Ta det lugnt sa jag. Lätt stretchning ökar blodgenomströmningen i muskeln och påskyndar läkningen. Men den ska vara lätt.

Löparlärdom nr 33: nu har du börjat läsa löpartidningar. Svenska Runners World är bra, men förläs dig inte på alla träningsscheman så här i början. Det ska vara roligt, det är viktigast.

Löparlärdom nr 34: läs krönikorna, löplustartiklarna. Än är det de texterna som är bäst för dig. Ju roligare du har i början, desto mer motiverad blir du framöver att hitta den rationella träning som gör dig riktigt bra.

Löparlärdom nr 35: träning är inte bara löpning. Glöm inte maten och vilan.

Löparlärdom nr 36: min bäste löparguru Erik Bengtson har kallat sig för ”vin och kycklingmänniska” i en av sina böcker. Klokt. Man ska ha distans också till löpningen. Men du, ta det lugnt med ölet och vinet och särskilt kvällen innan du ska träna. Själv tog jag ett vitt år inför allra första maran, när jag läst att alkohol försämrar syreupptagningen.

Löparlärdom nr 37: löp gärna när det är kallt. Min erfarenhet är att det är bättre att ha för mycket än för lite kläder på sig. Ibland bär jag militärmössan där öronlapparna fortsätter under hakan. Kallare än 10 minusgrader? Då lägger jag glasögonen hemma. Kallare än 12-13 grader? Då föredrar jag crosstrainern. Prova löpbandet på gymmet.

Löparlärdom nr 38: sol och hög värme? Spring då med, men prova dig fram och ta en ljus kepa på och blöt den gärna. Glöm inte vätskan.

Löparlärdom nr 39: intervallträning är tråkigt och nyttigt. Låt det inte ta bort löplusten och börja inte krångla med sådant för tidigt.

Löparlärdom nr 40: backträning är roligt och nyttigt men vänta med det med.

Löparlärdom nr 41: spring inte bara på asfalt och andra hårda vägar. Sverige är fullt av skogsstigar och alla är inte så kuperade som våra elljusspår ständigt tycks vara.

Löparlärdom nr 42: vill du börja springa fler lopp? Tränar du blir du bättre på att träna. Tävlar du blir du bättre på att tävla.

Löparlärdom nr 43: vill du springa längre lopp som halvmaror och helmaror? Kul. Då måste du förstås träna långpass också, det är det vi löpare har våra helger till. En månad innan mina maror brukade jag köra ett testpass på tre mil.

Löparlärdom nr 44: en gång läste jag att återhämtningen efter ett långlopp tog lika många veckor som antalet mil jag hade sprungit. Mina pers på Götajoggen (15 km), Göteborgsvarvet (halvmara) och Stockholm Marathon satte jag samma sommar. Det var – för mig – en idiotisk planering, så tätt som de loppen kom.

Löparlärdom nr 45: jag känner duktiga löpare som aldrig skaffar vare sig gps-klockor eller löparappar. De är lika bra för det.

Löparlärdom nr 46: efter många år skaffade jag ändå min gps-klocka. Den är en ständig glädje, som visar hur många kilometer i timmen jag springer och mäter sträckan ganska exakt, även när jag springer hit och dit i vilda skogen. Ibland plockar jag fram kartbilden och njuter efteråt.

Löparlärdom nr 47: nu börjar du bli riktigt hängiven löpare och vill bli ännu bättre. Dags att kolla pulsen med gps-ens eller pulsklockans hjälp. Dags att börja kolla de detaljerade träningsschemana i löpartidningen eller boken. Men använd dem på ditt sätt.

Löparlärdom nr 48: ta med skor och löpkläder på semesterresan. Det har gjort mina mornar roligare och piggare på platser som Lanzarote, Gudbrandsdalen, Karlskrona, Kreta, Luleå, Maspalomas, Fuerteventura, Lund, Mallorca och den lilla grekiska ön Telendos. Morgonjogg efter stranden är en höjdare. Du är sällan ensam. Vatten bär jag i en vanlig köpvattenflaska i mindre storlek.

Löparlärdom nr 49: läs löparbloggar. Det finns alltid en som passar dig, själv hittar jag mina via marathon.se, svd.se och genom att googla på löpare och blogg. Här är tre som jag läser: http://allakantrana.se, http://kaffetaren.blogspot.se och http://blog.svd.se/maratonbloggen Läs dem du med, fundera över vad som förenar de tre – och spring sedan!

 

 

 

… här var det kontrolljakt, Friska Forshaga, så då tog jag en del av sträckan per cykel. 40 kontroller, en rolig dag.

Löparlärdom nr 1-25
Löparlärdom nr 50-89
Löparlärdom nr 90-116
Löparlärdom nr 117
Löparlärdom nr 118-122

Löparlärdom nr 1-25

Inte är jag någon expert och inte är jag snabb, men lust att löpa har jag. Här är några av mina erfarenheter som motionslöpare. Använd dem på ditt sätt.

Löparlärdom nr 1: löpning är roligt.

Löparlärdom nr 2: löpning är ett naturligt tillstånd om du väger normalt och är frisk.

Löparlärdom nr 3: du blir bättre av att träna.

Löparlärdom nr 4: träna tre gånger i veckan, minst 20 minuter per gång, minst så att du svettas, så får du bättre kondition.

Löparlärdom nr 5: skynda långsamt. Gå en bit i början, spring en bit.

Löparlärdom nr 6: med tiden kommer du att vilja öka den sträcka du springer och minska den sträcka du går.

Löparlärdom nr 7: var glad åt dina framsteg. Första gången du orkade hela elljusspåret? Fantastiskt! Första halvmilen och sedan milen? Otroligt!

Löparlärdom nr 8: nu funderar du på att springa ett lopp. Ta en kort tävling i början, det finns fullt av dem i din närhet.

Löparlärdom nr 9: använd inte klockan när du tränar i början.

Löparlärdom nr 10: skriv upp dina träningar i almanackan. Det ökar entusiasmen och gör att du lättare kommer ut den där regniga tisdagen.

Löparlärdom nr 11: spring aldrig med virus eller andra sjukdomar i kroppen.

Löparlärdom nr 12: springa på morgonen eller kvällen? Välj den tid som passar dig bäst.

Löparlärdom nr 13: ont om tid? Kanske kan du springa till eller från jobbet eller skolan?

Löparlärdom nr 14: nuförtiden finns det bra löpryggsäckar där du kan ha dina grejor.

Löparlärdom nr 15: det finns fullt med folk som lever på att sälja utrustning till dig. en del bra, en del krimskrams. Det enda viktiga är att du har bra skor.

Löparlärdom nr 16: vilka kläder ska du springa i? Du upptäcker snart vad som passar dig. Vi är en hel löpargeneration som lärde oss att jogga i bomullsoveraller med huva, det gick bra det med. Det är inte mest självlysande konstmaterial som vinner.

Löparlärdom nr 17: klä dig rejält på vintern. Fötterna kommer du sällan att frysa om, vete fanken vad det beror på.

Löparlärdom nr 18: halkigt på vintern? Börja med broddar och arbeta dig uppåt i prislistan. Det är dyrt med dobbade skor, men det finns alternativ. Broddar funkar bra för mig.

Löparlärdom nr 19: gå till en bra löparbutik när du ska köpa skor. Låt proffsen där se hur du löper och prova ut rätt skor åt dig. Låt dem kosta. Hockey är dyrare.

Löparlärdom nr 20: ta med löparskorna på konferensen. Du har fler likasinnade än du anar. Lösenord: ”Har du skorna med dig?”.

Löparlärdom nr 21: springa på främmande ort? Skaffa en karta i receptionen. Lär in huvuddragen. Spring. På köpet kommer du att lära känna platsen snabbare än du anar.

Löparlärdom nr 22: nu börjar du vilja springa lite längre. Ät innan, drick innan, ta med vätska.

Löparlärdom nr 23: om inte passet är alltför långt fungerar det utmärkt att bära med en vattenflaska av mindre storlek. Byt hand då och då.

Löparlärdom nr 24: nu funderar du på att skaffa vätskebälte. Gör gärna det. Prova ordentligt i butiken. Bältet ska vara reglerbart runt magen, du behöver dra till det mer än du tror, för att det inte ska hoppa irriterande när du springer. Har bältet löstagbara flaskor? Kolla att flaskorna går lätt att ta loss när du ska dricka men inte så lätt att du riskerar att tappa dem.

Löparlärdom nr 25: nu börjar det bli mycket funderingar kring utrustningen. Glöm inte: löpning ska vara roligt, det är det viktiga. Skorna och roligheten, allt annat kvittar.

Länk:
Löparlärdom nr 26-49

”Klipp dig, Löfven, och skaffa dig ett jobb”

Den svenska politiken har sina irrvägar. Men när socialdemokraterna anklagar moderaterna för att vara för lika Göran Persson har den nått en ny nivå.

Vad blir det härnäst? Att Reinfeldt ber Stefan Löfven klippa sig och skaffa sig ett jobb? Att försvarsministern (M) gallskriker i riksdagen att socialdemokraterna är rädda för ryssar? Att Anders Borg berättar att det är Kjell-Olof Feldts fel att vi kom med i den järnhårda antisnusunionen, fy bubblan?

Jag gillar när de överraskar. Vissa dagar tycker också jag att vår statsminister liknar Göran Persson mer och mer. Det är inte menat som beröm.

Se det som ett tredubbelt trötthetstecken.

 

 

 

 

 

S-affisch i valet 2014.