Jag kommer inte att skriva 13, jag tänker skriva 12B. Det numret har haft lycka med sig förr i vår familj.
Gott Nytt 2012B, jordklotet & alla dess invånare!
… utom fästingarna i fosterlandet och översvämningsmyggorna i delar av Deje. Jag är beredd att göra undantag för er.
Gregoriansk? Klicka på kalendern.
Årets ihåligaste argument: ”järnröret”.
Årets självmål: Kent Ekeroths jag var där-reportage om tre rasister på vift.
Årets ”vad säger ni nu då, engelska fotbollskrönikörer”: Zlatan Ibrahimovics cykelspark.
Årets filmreplik: ”Han får väl komma hit så försöker vi med ett liv med blomkrukor och allt …och kärlek” (Lars Lerin, För dig naken).
Årets rebeller som blev folkliga: Thorsten Flinck som reste sig & Metallica som for ända in i Spotify.
Årets nyord: paddladdsladd.
Min summering av 2012 fortsätter. Här är de tolv bästa inläggen på bloggen i år, om inläggaren själv får välja:
Filmcitat i varenda hörn
Det här är vårt land
Rut-avdraget for Dummies
Mina löparguruer: ”Den bästa löparen lämnar inga spår”
Tal på nationaldagen 2008
Tänk på alla som gått före dig på stigen
Ålning medels hasning för karlstadsmoderater
Hur många mjölkbönder behövs det?
Vemodet från Kvarnberget
Provar nya vätskebältet
Moderat understödstagaranda
När vi var först i landet med lättläst
Kanske finns det något inlägg jag är mer nöjd med? Det är inte så viktigt. Vem läser om gamla blogginlägg?
Vänta, hunden också och den blå kon. Den första grät jag en aning när jag skrev, den andra log jag. Känns bra.
En trovärdig svart dag önskar jag dig.
Vara trovärdig, det är bra. Svart vardaglig veckodag med hjärnkraften och muskelkraften i bruk. Trycka på on-knappen en stund.
Och dock att livet ger dig sillsallad i alla fall.
Ting är inte det som intresserar mig mest här i livet. Känslor däremot tycker jag om, sådana som en karl får inombords av att umgås med den kära vännen och sina goa barn och barnbarn. Sådana som en fikastund skänker i en skogsglänta lagom långt bort, sådana som en genomarbetad och eftertänksam bok ger, eller en lugn löptur efter Klarälven och längs stigarna bortom friluftsgården.
Skratt, glädje, vemod, kärlek. Vrede över en orättvis värld. Den sortens känslor.
Visst har man ändå samlat på sig ting, när man är en lagom tjock man i 62-årsåldern. Vi städade ur skåp och lådor för något år sedan när vi renoverade köket och fick stora bortkastardillet. Kasta och kasta, mycket gick till Forshagas välgörenhetsorganisationer. Förunderligt stort är vår tids intresse för begagnade ting.
Garaget är lika fullt för det. Jag kanske borde slänga mina gamla löpartidningar, antydde den kära vännen. Glöm det. Jo kanske.
Kommer till oss i sängen
Ett världsligt ting finns det som jag aldrig ger bort. Den behändiga lilla dator som gjorde att den här bloggen blev till. Verktyget som fick mig att bli facebookmissbrukare och ännu flitigare nätanvändare än jag redan var. Helgdagsafton eller vardagskväll, framför en tv på Grossbolstorp sitter denna barnsliga 61-åring och surfar fram mellan smultronställena på nätet medan teven mässar.
Ibland ligger hon i sängen mellan oss och sparkar mig försiktigt i sidan, precis som barnen gjorde när de var små. Hon, det är lilldatorn. ”Titta, har du sett den här stå upp-komikern?” säger jag till min fru och klickar fram Johan Glans på youtube. ”Hör på den här Lindemannen, visst var Hasse & Tage genier”. När president ska väljas i Amerika glor jag tyst på CNN i datorn långt in på småtimmarna, utan tanke på hur trött jag ska bli på jobbet nästa dag.
Älskade lilla ting. Lika lätt att skriva på, lika nära mellan tanke och bokstav som med pennan och moleskinblocket. Just det, block och penna älskar jag också.
Henne rör ni inte
Ni kan ta mina sista y-frontkalsonger som jag sparat i en kartong av sentimentala skäl, tillsammans med den bruna velourdressen från pappaledigheten 1986. Ni kan ta oket, den stålskodda träspaden från Ängebäckstorp, slagan och löpartidningen Springtime, årgång 1989. Fast helst inte.
Men min kompis rör ni inte.
En dag ska hon och jag få till en formulering som vi är nöjda med.
… och här är historisk läsning.
Ny krönika publicerad på Tankesmedjan Ida:
”Jag är stolt över att vara son till bönder”
Sommarpratare. Vinterpratare. Trottoarpratare.
En del ord väcker fantasin.
Många som jag känner är just det.
Trottoarpratare.
I ur och skur.
Gubbplogning.
Twitter är skumt. Av en händelse råkar jag i tweetdiskussion med en människa jag högaktar. Sedan, när jag kollar (för det kan man förstås på twitter), så ser jag att hon stunden efteråt pratar med en tv-kändis som… aschdäkvetter. Jag är inte stalker. Jag är gammal murvel och blir inte imponerad av kändisar från den ena eller andra arenan. Det är vad folk gör som imponerar på mig. Hon imponerar på mig, hon som jag käftade med. Boken och hennes åsikter gör det. Inte fick jag sagt att vi är kollegor heller. Kônstig värld, inte skulle jägarna och samlarna tänkt så här om en kloker från nästa generation.
Fast kul är det ju.
Här är en länk, apropå en helt annan diskussion.
Den handlar om hur världens största vapenexportör fick pris.
Läser mitt favoritmagasin. Med 112 frågor & svar sammanfattar redaktionen år 2012.
”3. Är norrmän roliga?
Alltså, de gav EU fredspriset.
4. Blev två ledande sverigedemokrater påkomna med järnrör i händerna?
Nej. Absolut inte. Erik Almqvist och Kent Ekeroth har i detta avseende behandlats orättvist av medierna. Vilken byggnadsingenjör som helst kan se att de tillhyggen som finns på filmerna inte är rör av järn. Enligt branschexpertis är rören till största sannolikhet av lättmetallen aluminium från det tyska företaget Plettac. När man betänker att den inte jättestora Ekeroth hållit ett rör i en hand och filmat med den andra framstår det som ytterst osannolikt att rören skulle vara gjorda av någonting med högre densitet än en Coca-Cola-burk.”
”41. Vad var fördelningspolitik 2012?
Att färga fläskfilé så att även de i Fas tre skulle ha råd med oxfilé.”
Vad kan man säga? Det är bara att göra självkritik som vi säger på Grossbolstorp. Det var inga järnrör, det var inga järnrör, det var inga järnrör. Läs Fokus. Den kanske inte talar om vilken politik jag ska välja, men den talar förbanke mig om hur den politik ser ut som en del andra har valt.
Webbvård den senaste tiden:
– Skapat en ny sida under huvudlänken Skrivande: Skrivarkurser.
– Gjort sex undersidor till den, som handlar om mina favoriter bland skrivövningar på kurserna: Barndomsminnet, Skapa spänning, Hur börjar man?, Hur smakar rummet?, Flödesskrivande och Poesipromenaden.