Historia – SVENSSONS SLÄNG

-Va?! Är det därför det heter fimp?

Visste du att ordet fimp kommer från ett hemligt språk? Eller att fika, kacka och plit också gör det?

Först kom språket eller nåja, språken. Det blev visst fler än ett. Jag tror det var mänsklighetens bästa uppfinning, väl i klass med väskan, hjulet och pysgöken. Nu kunde vi förklara för varandra var de där goa nötterna växte och varför januariavtalet inte är helt perfekt.

I årtusenden pratade vi på. Språk hänger ihop med att härmas och härmas gjorde vi. Snart uppstod modeord, synonymer och språkpoliser. Heter det hårdra eller hårddra? Stavas Karlstads kommun Karlstads kommun eller Karlstad kommun? Ska det andra k:et vara litet? Skrivs k:et k:et eller k:t?

Ortnamnsmyt eller verklighet?
Helt nya yrkesgrupper och ivrigt trätande grupper av fritidsforskare uppstod. Då har vi ändå inte nämnt den speciella grupp av ordfunderare som sysslar med ortnamn.

”Det heter faktiskt ortsnamn.” Nej.
”Sjön Kymmen i Gräsmark heter så, eftersom tio heter kymmenen på finska”. Nej.
”Molkom fick sitt namn eftersom man mjölkade om korna här, på väg till Oxhälja i Filipstad”. Nej.
”Leverhögen utanför Årjäng kallas platsen, sedan den dagen man såg att det levde i högen av snart begravda koleraoffer”. Nej.
”I Malmö blev en mö mald till köttfärs.” Nej.

Skapade hemliga språk
Språket var bra att ha om man ville kommunicera med andra människor. Det var så att säga själva idén. Fast vad ska du göra, om du vill prata med en annan utan att omgivningen förstår vad ni säger?

Svar: du får förstås uppfinna ett eget språk.

Det var vad som skedde. Snart upptäckte sotare, malungsskinnare, västgötaknallar och andra att det var bra att ha ett sådant hemligt språk. Knoparmoj, skinnarmål, månsing och flera andra hemliga tungomål hörde dagens ljud.

Barnen kom på sina egna.

Så blev ”fimp” till
Det är därför vi säger fimp i dag. Ordet kommer från fikonspråket. Ett av de knövvligare hittepåspråken, tycker jag. Utgångspunkten är ordet fikon. Sedan börjar omkastningen av stavelser. Ta till exempel ordet stump. Du delar det i två stavelser: stu+mp. Sedan kastar du om dem till mp+stu. Sedan lägger du fi (som i fikon) före mp och kon (som i fikon) efter stu. Resultatet blir att stump på fikonspråket heter fimp stukon.

Eftersom landets cigarettrökare är lika lata i språket som alla andra, stal de bara halva uttrycket: fimp.

Så gick det till.

Bakade tallänges
Fika är backslang från skinnarmålet. Även här delade man upp orden i stavelser. Sedan kastade man om dem, bara. Backslang. Malungsordet kaffi blev: fika.

Kacka betyder bajsa och kommer från västgötaknallarnas månsing, som lånat det från rotvälskan som lånat det från latinska cacare. Plit är också månsing och betydde från början knekt, polis. Dojor kommer från sotarspråket knoparmoj, bast likaså.

Nej, nu längtar mina dojor ut. Mandrom ber att få ta min klave och labba.

Kärnfull poesi med jordisk konsekvens

Naturligtvis får det konsekvenser när Högsta domstolen börjat hänvisa till urminnes hävd.
Jag tycker orden är poetiska. Kärnfullt poetiska, som ur en isländsk saga eller ur något av Frans G Bengtsson.

Urminnes hävd. Hur ska staten nu kunna säga att detta bara gäller Girjas sameby och inte alla andra samebyar?

Vems är egentligen järnet i våra berg och kraften i våra forsar?

När börjar urminnes hävd?
Högsta domstolen lär inte upphäva ägogränser eller själva ägandet i sig och återgå till en tid när alla människor var nomader och isen nysmält. Men nog har de satt en snöboll i rullning.

Han växer redan. När börjar urminnes hävd? När slutar den?

Detta blir vi inte färdiga med i år.

Länk: förra inlägget, om Girjas sameby och min vän vedeldaren

Samebyn Girjas och han som ringde och ville ta ved

Urminnes hävd. Ett vackert uttryck.
Där har du också skälet till att Girjas sameby fick rätt.

Samebyn har brukat marken under lång tid. Därför har den – genom urminnes hävd – ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske på sitt område ovanför odlingsgränsen. Den jakten och det fisket ska byn få bestämma om, inte staten. Så enkelt var det och den här gången tyckte också Högsta domstolen det.

Bra, tror jag. Om vi inte har respekt för vår urbefolkning, vem har vi då respekt för? Oss själva ens?

Ved till husbehov
Urminnes hävd. En gång i tiden blev jag regelbundet uppringd av en människa jag tyckte om. Där, från sin nordvärmländska plats i tillvaron, slogs han för folkvett, miljö och rätten att ta sin ved till husbehov ur närmsta skog.

Det sista fick han aldrig makt och myndigheter med på, fast han hävdade just urminnes hävd.

Jordbrukarna drog gränser
För den historieintresserade hade han förstås rätt, på sätt och vis. En gång var vi alla jägare och samlare och ingen ägde landet. Det var allas. Då kunde du ta din ved var du ville. Då, innan jordbrukarna vandrade in i det blivande Sverige och började dra gränser och kalla jordplättar och skogstrakter sina privata.

Ibland saknar jag de där telefonsamtalen. Det hade varit roligt att svara att i Girjas fick han rätt.

Högsta domstolen: Girjas sameby men inte staten har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns byområde ovanför odlingsgränsen

Sanningen om rikingatiden

De tjänade i genomsnitt 50 miljoner kronor var om året 2018. Per person. Hon som tjänade mest drog in 665 miljoner.

Tidningen Dagens ETC har kartlagt de tusen rikaste rikingarna i landet.

Bland dagstidningar har jag två favoriter.

Vårt lokala husorgan är länstidningen Värmlands Folkblad. Bra bra är deras långa genomgripande reportage då och då och bra bäst är Peter Frankes ledare. Peter tycker som jag om klyftorna i landet, främlingsfientligheten och socialdemokratins förlamning och uttrycker det så jag blir glad och arg.

Mitt nya komplement om mornarna heter Dagens ETC. Tidningen är piggt redigerad med radikal läsning från Sverige och världen. Till och med en aning humor bjuder ETC på ibland, det är vi inte bortskämda med i 2020-talets vänsterblad. ETC kallar sig ”en röd dagstidning för ett grönare Sverige” och har en pigg digital lösning som jag gillar, när jag inte bläddrar per papper.

Skrämmande skillnader
Nu senast har tidningen börjat publicera ett reportage i flera delar om miljardärer och andra snuskigt rika i Sverige. Det är skrämmande läsning för oss som tror på rättvisa och jämlikhet.

År 2018 tjänade de tusen rikaste svenskarna 50 miljarder kronor tillsammans. Mest tjänade Liselott Tham, en av H&M-ägarna: 665 miljoner kronor.

Snittinkomsten för de tusen med högst inkomst var 50 miljoner kronor eller 146 arbetarlöner. Vardera.

I genomsnitt ökade deras inkomster med 71 procent åren 2008-2018. Det ska jämföras med medel- och låginkomsttagarna som ökade med 18 procent 2008-2017 (statistik saknas för 2018). Klyftan växer.

80 av rikingarna deklarerade för en inkomst på över 100 miljoner kronor.

200 svenskar med högst inkomster tjänade mer än den fattigaste tiondelen i landet tillsammans.

Vi behöver en arbetarrörelse
Siffrorna är från SCB och gäller bara deklarerade inkomster. Rika svenskar som bor utomlands finns inte med. Inte heller de som nyttjar olika upplägg för att slippa betala skatt.

Serien i ämnet fortsätter. Tack för det ETC och fy skäms politiker! Några av er bör skämmas mer än andra.

Det börjar bli dags för en arbetarrörelse igen. De växande klyftorna borde vi kämpa mot varenda dag, alla som har folkvett och human människosyn.

Just nu bor vi i ett skamligt samhälle.
Rikingatiden.

När uppochner blir alldeles rätt

Journalister är barnsliga ibland. Lyckligtvis är deras läsare också det. Som Åke Andersson och hans läsare vid årsskiftet 1960-1961.
Då när han gjorde en genial tidningssida.

Vissa tidpunkter är speciella. Själv har jag jobbat på SOS klockan 15 några julaftnar. Då höll bus och trafik sig lugna. På nyårsafton vid tolvslaget och några minuter framåt var det tvärtom. Då, på 1980-talet, var alla telefonlinjer i länet så upptagna av glada Gott Nytt År-önskare, att vi hade svårt att larma ut våra styrkor.

Förstasidan given
På tidningen Expressen hade de anställt en förstasidesredigerare som tänkte lite extra. När 1960 gick mot sitt slut funderade denne Åke Andersson över hur han skulle kunna göra något extra av ett normalt sett nyhetsfattigt nyårsdygn.

”1961” skrev han på ett skissark och gick för att hämta kaffe. När han kom tillbaka till skrivbordet fick han se vad han skrivit på skissen. ”1961”. Från andra hållet också. Jäspalt. Det nya året gick att vända på. Förstasidan var given.

Expressen hade skrivit ett stycke lekfull svensk tidningshistoria.

Länk: berättelsen om Åke Anderssons snilleblixt

### Detta apropå att en jag känner snart för andra gången i sitt liv når en tvåsiffrig ålder som ser likadan ut uppochner.
### Vem och vilken ålder säger jag inte men vi känner varandra väl.

Så blev mitt 10-tal

Jag har förstått att det glada 10-talet måste summeras, annars finns man inte.
Såhär blev det:

Jobbet
Bad att få sluta som chef efter drygt fem roliga år.
Blev så småningom pensionär.

Löpningen
Blev lite långsammare.
Bytte från odubbat till broddar till icebug.
Kanade inte men långsamt.

Löparspråket
Uppfann träningsformerna svampjogg och gatuplock.

Politiken
Välfärdens avvecklare och klyftornas vidgare lade ut jobbet på entreprenad till en motvillig.

Hemmet
Under gräsmattan fanns en äng.

Bloggen
Började blogga.
För varje besökare som hittade Slängen hittade Facebook på en ny algoritm som gjorde den mer ohittbar. Ett påhitt som fick mina hittare att bli bara bättre och bättre. År efter år.

Jag ville inte bli stor.

Skrivandet
Stångades fortfarande med bokstävlarna och älskade det. Det sista året återupptog jag …

… asch, det tar vi sen.

Fritiden
Fritid? Jag är pensionär.

Trivs.

Fotnot: med pensionär menas i det här fallet en gôbbe, 68, med fast och jämn avföring, vilken pratar politik och slikt om måndagarna, går i skogen i grupp om torsdagarna, springer hit och dit i terränglådan ensam eller med en dragvillig några dagar i veckan, skriver blogg, leker på Facebook och Instagram, läser i bokcirkel, läser annat med, minst en klassiker i månaden men i verkligheten fler (Hamlet är cool), sitter i styrelsen i ett par kulturföreningar, säljer böcker på bokmässan, hittar på banor och sätter ut stolpar i skogen i friskvårdssatsningen Hitta ut, kåserar och pratar allvar på diverse scener, är med och administrerar två facebookgrupper (en om det viktiga ordet Jäspalt, en ännu viktigare om alla människors lika värde), skrattar tillsammans med fru, barn och barnbarn, talar allvar ihop med dem, gillar Västanå teater i Rottneros, Gamla Kraftstationen i Deje, Konsum i Forshaga samt demokratisk socialism, Werner Aspenström, sidensvansar, dumsnutar, Fairytale of New York med The Pogues och Kirsty MacColl och ordet solidaritet.

En typisk tiotalist.

Tankar i midvintertid

Världen är en skrattspegel. Medan medelklassen i alla tider härmat överhetens språk och sätt knycker överklassen de fattigas kvarter och kallar det gentrifiering.

***

Ibland blir jag förundrad. Visst är det vänligt när vissa skriver ”Vila i frid” men tror de faktiskt på gengångare?

***

Förr kunde vi prata länge om vilka artister vi sett i parken i helgen. Nu pratar vi än längre om vilka begravningar vi missat.

***

Känslan när du står inför en publik som bär dig och du ger dig hän. Där var jag nyss.

Den lyckan.

***

Den som snusar säger inte att han ”vunnit ett pris” när någon bjuder honom på snus.

***

Den som söker slocknade fyrar bedriver släcktforskning.

***

Världen är en skrattspegel. När inte välfärdens avvecklare kunde klara avvecklingen själva satte de välfärdens vänner att göra jobbet.

Vila i frid.

### Här är en som jag är tacksam över att ha fått lära känna. Skönt att vi hann berömma dig för artikeln i länstidningen när du kom ut.
### Minnesord: Karl Kalle Maskin Johansson
### Vi saknar dig, Kalle/Kalorina.

Klyftorna växer i vackerheten

Springer på nya stigar. Ser eftermiddagssolen sila genom dimman mellan granarna västerut. Associerar av någon anledning till rapporten igen.

Den från LO som varje år berättar att mitt land är ett klassamhälle, där giriga rika tar maten ur mun på sina medmänniskor. Klyftorna växer. Orättvisorna växer. Sverige spricker fortare än en frasig tulpan slår ut.

1980 gick det 9 industriarbetare på en hög börs-vd.
2017 gick det 59 stycken. Så stor är inkomstskillnaden.

En skam för Sverige
Detta är en skam. Min mamma skolstäderskan som tjänade ännu mindre skulle ha behövt ta 70 medsystrar med sig, för att tjäna lika mycket som en hungrig börsbolagsdirektör.

En skam.

När jag kommer hem lägger jag ut fotot på solen, dimman och granarna, för vackerhetens skull. (Nedan). Samtidigt minns jag Axel Danielssons ord att våra skogar och våra bäckars språng blir lättare att älska den dagen de inte behärskas av baggbölare och bolagsmän.

2017 gjorde jag en serie om klassamhället Sverige. Klicka gärna här och läs.

### Läs också om LO:s löpande utredning som kom i början av året: Makteliten – utan markkontakt
### Fundera på hur många vårdbiträdeslöner det går på en börs-vd:s inkomst.
### Då blir det ännu värre.

Varför är det så ont om bin?

‪I dag är det möte med vår bokcirkel, romanen heter ”Binas historia” och är skriven av Maja Lunde. Jag tycker om den.

‪Varför det är så ont om pollinerande bin?

‪Titta på de här båda bilderna från min barndoms småjordbruk. På 1950-talet: gott om mindre åkrar med smultrondiken emellan. På 2010-talet: nu består vår forna gård bara av två skiften, det på västra och det på östra sidan vägen och brukas tillsammans med andra ägor.

‪Den förändringen är högst rationell ur maskinsynpunkt. Problemet är bara att pollinerarna inte gillar sådana monokulturer.

‪Situationen är inte den enskilde bondens fel, men däremot brukningsmetodens. ‪Utan bin får vi pensla själva, spår romanen jag läser. Läs den.

‪1950-talet.

‪2010-talet.

### I sommar organiserade Naturskyddsföreningen Operation Rädda Bina.
### Över 10 000 räddningsinsatser genomfördes.
### 4 721 vildbihotell sattes upp, 2 653 blommande ängar släpptes fria och 2 886 bivänliga planteringar planterades.

Omringade öar mitt på torra land

När jag vill ha roligt läser jag kartor. De är underbara berättelser om inlandsis, erosion, växtkraft och mänsklig odling och kultur.

Ibland blir jag sittande i timmar.

Ortnamnen ska vi inte tala på. Ståstödet är ett nytt favoritnamn. Där gillade kreaturen att stå och idissla, vid ”ståstället”. Namnet betyder det.

Just nu funderar jag mest över administrativa öar. Detta att ett stycke land i vår kommun tillhör norra grannkommunen. Eller att två gårdar i Storfors kommun hör till Karlstad.

Hur gick det där till? Har de ingen anställd med ivrigt ordningssinne och kontrollbehov på Lantmäteriet? Eller älskar våra lantmätare insprängda öar?

Undrar hur de gör med den kommunala servicen i övärlden? Har de någon sådan i Häggstödet, Sorkdalen och Hagalund? Får sopbilen köra över Annan Kommuns Mark gratis, när den ska dit? Vad pratar de omringade för dialekt? Heter rally ”oally” eller ”ralli” i det inre av hemmanet Sorkdalen 419?

Alla dessa frågor.
Tur att en är internationalist.

### Vid närmare eftertanke inser jag att de nog talar nederländska numera i Sorkdalen.
### Min provins har många holländarbygder.
### Mångfald är fint.