Svenskarna fortsätter finnas på sociala medier

Nej. Vi håller inte på och slutar använda sociala medier. 98 procent av svenskarna har internet hemma, 95 procent använder det och 83 procent av användarna finns på sociala medier.

Siffrorna kommer från Internetstiftelsen och deras årliga undersökning av svenskarnas nätvanor. Här är några fakta om vår nätanvändning i år:

98 procent har internet hemma.
95 procent använder det.

83 procent av användarna finns på sociala medier.
65 procent är där dagligen.

Andelen användare av sociala medier, över 12 år:
Av internetanvändarna finns 74 procent på Facebook, 51 procent dagligen.
Av de kvinnliga internetanvändarna finns 79 procent på Facebook. För svenska män är motsvarande siffra 69 procent.

83 procent av kvinnorna använder sociala medier, 79 procent av männen.

### Detta ändrar inte på det faktum att vi har en digital klyfta i Sverige. Den finns och behöver överbryggas.
### Men det visar att Facebook fortfarande är stort i svenska hem, handväskor och innerfickor.
### Senaste rapporten: Svenskarna och internet 2019.

Hem | Om mig | Skriva & prata Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 2 015. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Spring i själen och ord i blick

Vaknar på hotell i säng med en kvinna. Lånar hennes tandborste.

Det har sannerligen varit intensiva dagar för en romantiskt lagd dubbel-68:a med spring i själen och ord i blick. Men låna en tandborste?!!

Tisdag. Sitter beredd vid telefonen. Ska Martin Schibbye ta sig till Karlstads Bokcafé? Behöver vi skjutsa honom till Örebro Central efter hans framträdande på stadsbiblioteket eller till Stockholm som vi också lovat, om det krävs?

Nej, olycka i Vingåker försenar hans tåg, programmet ställs in.
Tråkigt.

Onsdag. Bemannar kansliet på Föreningen Värmlandslitteratur. Lämnar ut böcker, pratar datoruppdatering, läser recensionsbok.

Torsdag. På förmiddagen ringer en vän, han har fått ett återbud. Kan jag ställa upp och underhålla om en vecka? Tack, gärna.

Därefter bilfärd till stan, den kära vännen och jag ska hämta en pall med böcker på Akademibokhandeln. Elva tunga kartonger.
– Får ni verkligen in allt detta i bilen?
– Dä’ lugnt.

Efter lunch är det journalistseminarium på universitetet om Livet på landet. Hälften av alla lokalredaktioner i Sverige är nedlagda. Förlorarna är medborgarna, media och demokratin.

När mörkret faller även bokstavligen rallar vi in de elva bokkartongerna i Nöjesfabriken och bort till Föreningen Värmlandslitteraturs stora monter. Hjälper till att duka upp inför fredagens och lördagens bokfestival.

Nu kan läsarna komma!

Fredag. Bokfestival. Pratar, träffar folk, lyssnar på uppläsningar, köper böcker, pratar, lyssnar, träffar folk. Timme efter timme efter timme. Köper böcker. Anders Björnsson: Svindleriets ädla konst. Den visste jag inte att jag behövde. Pratar, träffar folk, trött trött trött i benen.

Lördag. På morgonen är cellerna fortfarande fulla av bokfestival. Då rensar jag skallen med en lätt joggingrunda på kända stigar. Kända? Nja, riktigt så blöta har jag sällan sett dem, vattnet forsar nerför Grossbolstorps höjder.

Tillbaka till bokfesten i Karlstad. Nu hör vi Ninni Schulman berätta om Tinglöf, urmakaren i Ekshärad som fick för lite betalt och därför såg till att kyrkuret han byggt stannade samma dag han dog. Precis som han lovat. Hennes nya kriminalroman handlar om bygdespelet kring Tinglöf. Och om lokalredaktionen i Hagfors jag besökt så många gånger.

Nästa program handlar om Karlstads revytradition som Gunvor Nyman och Staffan Lindström skrivit bok om. Peter Franke intervjuar dem och undrar liksom vi om det finns fler städer i samma storlek där det spelats nyårsrevy i 80 år?

Vi pratar med ännu fler vänner, sedan snabb lunch på stans äldsta pizzeria innan vi checkar vi in på hotell. Rum 120 är tillägnat ordet hos Gustaf Fröding, det känns rätt denna helg. Anna Rongedals design är underbar.

Vi slappar på rummet under Lars i Kuja och andra diktord. Då får jag ett nytt erbjudande i mobilen, att komma och prata om mitt skrivande.

Kan jag klockan 14 den 15 april 2020?

Ja tack.

Efter någon timme klär vi oss fina och far till stans vackra teater. Wermlandsoperans Albert Herring är precis så bra och rolig som man sagt oss. Den oskuldsfulle unge herr Strömming blir vald till Lucia just för sin oskulds skull, men får julmusten spetsad och vaknar småningom något mindre oskuldsfull.

När var vi på opera senast? Vet inte. Detta gör vi om!

Tillbaka till hotellet. Biffplanka med köttbit som får smaklökarna att kvittra.

Söndag. Vaknar på hotell i säng med en kvinna. Lånar hennes tandborste, sånt har jag hört om.
… ja ja, lugn nu, jag har glömt min egen. Vi blev kära redan 1967, så hon säger att det går bra. Värre dramatik är det inte. Hon får borsta först, man är väl gentleman.

Hotellfrukostar är alltid hotellfrukostar och själv doftar jag damdeodorant i filmjölkskön. Kroppen fortsätter dofta damdeodorant även i ägg- & bacon-kön samt vid kaffeautomaten. Hela tiden ser jag hur de andra gästerna på hotell Gustaf Fröding känner igen doften av nyponros när den når dem. Vart jag än går märks det.

– Ni har väl läst Frödings dikt om nypenrosa? säger jag till två damer, 65 plus. Då glor de underligt på mig.

Efteråt provar jag Ruds motionsspår för första gången i livet. Än doftar min långsamma lekamen nyponros och vårdande formula. Det hör jag att alla jag möter märker. Vad hundan är ”vårdande formula”?

Fast – vem har sagt att du måste göra packningslista när du ska bo på hotell bara två mil hemifrån? Necessären hänger packad och klar i vårt badrum på Grossbolstorp, med både tandborste och doft av karl. Sånt är världsligt. Kul att bo på hotell så nära hemmet, när gjorde vi det sist?

Hotellvistelsen, operabiljetterna och festivalpassen har vi fått i present, har jag sagt det? Tack än en gång, det var underbart!

Allra sist far vi hemåt och besöker julmarknaden på vår hembygdsgård. De har en temautställning varje år. I år är temat vävnader och den kära vännen har fått med både kurspärm och alster från vävkursen hon gick 1974. Nu läser vi hennes berättelse igen och studerar trädet och alla de andra grejorna hon vävde.

Själv tittar jag särskilt på fotona jag tog på henne i snickarbyxor, när hon vävde början till vår familjehistoria. Fint.

I dag. Tiden går, nu är det redan i dag. I dag ska jag läsa om konsten att svindla. Där har jag ännu en del att lära. Aj du, det gick inte, boken är upptagen av hon med tandborsten. Hmmm. Då plockar jag fram Bengt Bergs nya diktsamling ur en av festivalkassarna i stället. Boken heter Varje morgon går jag ner till sjön och fotograferar vattnet och jag fastnar snart på sidan 96: 

Stannar till och baxar en tordyvel
på rätt köl
man kan ta vilken som helst
av dikterna alla
handlar de om att baxa
en tordyvel på rätt köl
innan grävlingen och sopbilen
hinner hit.

Tack för ordet. Nu ska jag vila till jul.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 2 011. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Kärleken är släkt med yttrandefriheten


Ibland blir jag högfärdig och får för mig att jag tillhör kommentariatet. En sån där som sitter på vår tids ljugarbänk och berättar för alla som passerar hur det är. Hur det verkligen är.

På bänken på nätet.

Sådana som jag förklarar allting som finns, från rotmosets betydelse till den sverigedemokratiska övertygelsen bland 25,54 procent av de röstande i Dejefors valdistrikt.

Tror jag.

Men men. Motvilligt måste jag medge att självbilden ljuger. Vi har långt kvar innan vi har nått så långt, bloggen, Facebooktrådarna och jag.

Ångande gruppsex i lera
Inte har jag kommenterat stollen på kinesiska ambassaden som tror att Sverige är Lilla Hongkong.

Inte har jag förklarat rasismen på fotbollsläktarna i Bukaresttrakten och varför Rumänien bör portas från all hederlig fotboll tills läktarna lär sig.

Inte har jag skrivit om Uffes, Ebbas och Jimmies svettiga gruppsex i blåleran.

Blålera. Vardaglig benämning dels på lera i sjöars och vissa mossars bottenlager, dels på en del moränleror. Karakteristisk är den blågrå färgen som vanligtvis kommer av att järn i avlagringen föreligger i reducerad form. Efter genomluftning blir blålera gråaktig eller gråbrun.”  (Skogen.se)

Observera vilken färg blåleran slutligen antar, när den genomluftas. Brun, det var väl tråkigt, ni hard core-kristna? Så dumt det kan bli. Jesus själv ville ju dela fiskar och bröd med varenda mänska han såg, till och med långt bort i bergen. Gemensamt, tillsammans, socialt.

Gud så 00-tal.

Sjöstedts stolleprov
Nej, det finns mycket jag borde ha kommenterat. Varför Vänsterpartiet släppte Amineh Kakabaveh, där ställde jag bara frågan. Varför s-kvinnor i Hudiksvall inte får älska vem de vill, där behöver frågan inte ens ställas. Det partibeslutet är fascism, ren fascism. ”Individen är intet”.

Inte heller frågade jag varför Jonas Sjöstedt, som stundom verkar vara en klok person, kunde hitta på stolleprovet att vilja göra knarket lagligt.

Varför L har problem med fyraprocentsribban? Fråga inte så dumt. Varför C kallar sig borgerligt numera? Fråga inte. Varför MP kastat sig i famnen på di blåe på så många håll? Där handlar det om ren rödgrönfärgblindhet. Plocka aldrig hallon med en miljöpartist. Hen ser inte vad som är grönt ens.

Ditt nya partiprogram?
Det var fortfarande rätt av Löfven att gå med på januariöverenskommelsen. Men det var förbaske mig inte rätt att göra den till partiprogram sedan.

Vad vill du egentligen, Stefan? Hur skulle du vilja ha’t? Har ingen berättat för dig att klyftorna växer och Sverige spricker? Kunde du inte åtminstone ha stoppat dårarna i Hudiksvall?

Kärleken är släkt med yttrandefriheten, vet du inte det?

### Här tänkte jag avsluta med något skojigt. Det har jag hört att riktiga bloggare gör.
### Sökte alltså på Youtube på de två lämpliga orden ”rätt roligt”.
### Fick träff på fem löpskolor… Mobiljäkeln är en spion 😡

Hem | Om mig Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 2 009. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Vad glada de ska bli på Konsum

– Ja tack. Gärna.
Det är så vi brukar svara, när barnen knackar på och vill sälja jultidningar. En har ju stått där själv, förhoppningsfull.

Grannbarn har sålt, numera även barnbarn. Vi brukar se till att köpa om vi kan, gärna något nyttigt, ofta den tänkta julboken om den finns i katalogen.

– Köp ordentligt nu! brukar den storslagnare av oss säga till hemmavarande maka/make och plira i samförstånd mot den unge försäljaren.

Någon månad senare är det leverans och den kära vännen kan swisha. Det är så en får julen att rulla i ett samhälle.

Beställde förstoringsark
I år var ingen skillnad. Jo, förresten, vi har märkt att det har börjat bli färre böcker i katalogerna. Nå, den där almanackan ville vi ha i år igen. Nummer 19. 365 sidor sudoku också, den beställer vi alltid. Bra att ha på toaletten ifall en ska dit.

Sedan beställde den kära vännen förstoringsark för plånboken och silikonöverdrag att lägga över matrester också. Det var nytt.

– Vad sa du? ”Förstoringsark för plånboken”?! Tror du pengarna växer om dom ser större ut?

– Tokfrans. De är så en ska kunna läsa det finstilta på etiketterna på Konsum och annat håll. Tänk dig förstoringsglas som du lägger i plånboken, fast dom ser ut som ark.

Jag tänker och tänker. Plånbok? Var det en sån där sak i läder som en hade förr, när en fick lönen i form av sedlar och mynt i ett avlångt ljusbrunt kuvert?

Titta på webben vad ni vill ha
Nu är det så att vår beställning skedde i nådens och nätets år 2019. Försäljaren, ett barnbarn vi känner väl, bor på annan ort men hade ringt och berättat.

– Vill ni köpa jultidningar? Ni kan gå in på webben och titta vad ni vill ha.
– Så bra. Då gör vi det. Så hör vi av oss till dig, när vi vet vad du ska beställa.

När du går in på nätet och ska beställa nummer 19. Familjens kom-ihåg – Kalender för år 2020 så är det bra om du väljer samma webbplats och samma jultidningsförlag som barnbarnet verkligen säljer åt. Till exempel kan man välja julforlaget.se. Det är en fördel, eftersom det är dom han jobbar för.

Nu gjorde vi inte riktigt så. En ska inte vara pedant. Vi valde i hastigheten jultidningsforlaget.se, för det tyckte vi lät väl så rätt. Glatt prickade vi för nr 19, nummer 21 och flera andra fina grejor på den sajten och ringde vår unge försäljare. Han prickade in ordern på sin lista och beställde.

Hos sitt jultidningsförlag.

Att se lite roligare ut
Häromdagen fick vi vår leverans, alltid lika trevligt. Då visade det sig att Sudoku 365 blev en stor låda med julpyssel i form av polardjur som jag ska leka med på toaletten det närmaste året, ifall jag ska dit. Silikonöverdraget till matrester blev en grönsaksstrimlare.

”En supersmart slicer med ett enda mål: att få morötter, gurka och andra grönsaker att se lite roligare ut.”

Bäst tycker jag nog om den kära vännens förstoringsark för läsande av Konsumpriser, som i verkligheten blev till ett annat ljust och vackert minne. Jag ser redan framför mig hur vi trevar oss fram bland välfyllda hyllor i vår Coop-butik och lyser på etiketterna med familjens nya nummer 14, Dekorationsslinga warm white.

”Dekorativ ljusslinga med 40 stycken LED-ljuspunkter för inomhusbruk. Ljuspunkterna har ett mellanrum på 5 cm och lyser i ett trevligt varmvitt ljus vilket skapar en härlig julstämning i hemmet.”

Vad glada de ska bli på Konsum.
Jag tror personalen kommer att sjunga för oss.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 2 008. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Är män för känslosamma för att få rösta?

Ny rapport om fredagskvällens hatare

Bör män ha rösträtt?
Bör rumsrena svenska partier skaffa sig särskilda mansförbund som kan skola in dem långsamt i folkvett, bondförnuft och arbetarmoral?
Eller är män för känslosamma för att detta ska vara möjligt?

Jag skojar förstås. Skicka mig inte en massa likalydande treords-meddelanden nu är ni snälla. ”Inte alla män”, jag vet. Dock påstår opinionsundersökningarna att nästan var tredje vuxen karl jag möter på gatan sympatiserar med det främlingsfientliga partiet. Är inte det illa nog?

Härom dagen kom dessutom en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. På uppdrag av mediernas branschorganisation TU-Medier i Sverige har de studerat ”gemensamma särdrag hos de personer som uttrycker hat mot journalister i digitala miljöer”. De ville veta vad näthataren är för en person. Vem är det som sprider hat mot journalister på Flashback?

Fredagsfulla främlingshatare?
Svaret är inte roligt för en karl att läsa:

  • Majoriteten av näthatarna är män, de flesta mellan 40 och 60 år.
  • Näthataren är särskilt aktiv under fredagskvällarna, dessutom mer aktiv under tidiga morgontimmar än genomsnittet.
  • Han har låg öppenhet och vänlighet, jämfört med en genomsnittlig Flashback-användare.
  • Nästan hälften av hans inlägg skrivs i politiska forum.
  • Han är mest aktiv i diskussioner om integration och invandring.
  • Näthataren är mer fokuserad på sina ämnen. En genomsnittlig Flashback-användare har större spridning på ämnen i sina inlägg.

Så gick studien till
Forskarna identifierade 7 372 användare på Flashback som nämnt journalister (vid namn eller som grupp) minst två gånger. De skulle dessutom ha publicerat minst 1 000 inlägg.

Från den gruppen gjordes ett slumpmässigt urval på 228 användare som studerades mer i detalj.

– Resultatet ger oss viktiga pusselbitar i vår kunskap om de som uttrycker hat mot journalister i digitala miljöer. Vi ser studien som ytterligare ett steg i vårt arbete att förebygga näthat, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för TU – Medier i Sverige.

”Fuck off ditt as”
När jag läst hennes uttalande klickar jag mig in på en vanlig Facebookgrupp, där jag är medlem. Den är inte som forumet Flashback, min grupp är betydligt rumsrenare. Ändå hittar jag hatet redan i första tråden, även om det inte är riktat just mot journalister: ”Fuck off, ditt as!” skriver en förhoppningsfull ung man.

Vad får han för liv? Ska han också fylla 40 och hamna på Flashback på fredagkvällarna?

Käre Gud schläpp ätter, som vi säger på Grossbolstorp. Är män för känslosamma för att få rösta?

### Pressmeddelande om studien.
### Ladda ner hela studien Ansiktet bakom hatet (pdf).
### Bilden nedan är inte hämtat från FOI-studien.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 997. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Tusentals fria klassiker

När jag blev pensionär för drygt tre år sedan lovade jag mig själv ett antal saker. Ett av löftena var att läsa minst en klassiker i månaden.

Det var ett blygsamt löfte, särskilt som jag själv bestämmer vilken bok som är klassiker. För mig kan det vara Lille prinsen likaväl som Röde Orm, Anna Svärd, Den kaukasiska kritcirkeln – eller Anna-Karin Palms nyutgivna Selma Lagerlöf-biografi Jag vill sätta världen i rörelse. (Den är redan klassisk för mig. Läs!).

Nå, jag har hållit löftet med råge. Travat till mitt folkbibliotek på Forshaga lärcenter och hämtat läsning. Lyrik ibland, dramatik ibland (fortläst och ofta oläst för min del) men framför allt romaner och noveller. Förutom de än så länge oklassiska böcker som också hamnar bredvid kudden, förstås.

Än finns det fynd kvar i bibliotekshyllorna och jag väljer gärna yvigt, inga måste-böcker (nåja några kanske) men ofta lustläsning. Jag tävlar inte med någon. Allt jag försöker göra är att må bra och lära mig nya tankar, vare sig boken är lättläst eller gör motstånd.

Tid har jag inte.
Men tid har jag.

Gratis på nätet
Nu har jag hittat en ny guldgruva som klassikerjägare. De svenska klassikerna finns ju gratis på nätet. När vi kom hem från bokmässan i Göteborg hade den kära vännen en folder med sig i väskan.

”Fria klassiker! Läs dem direkt på nätet eller ladda hem till din läsplatta eller telefon. Litteraturbanken.se samlar det svenska litterära kulturarvet: tusentals böcker – fritt för alla.

Läs, studera, forska, upptäck! Försjunk i dikter, romaner, essäer, noveller & debatter.”

Ett fantastiskt fynd, tidigare helt okänt för mig som ändå surfar varje dag. Hur jag nu kunnat missa den sajten. Raskt går jag in och börjar klicka runt. Eftersom jag fortfarande läser den nya biografin passar jag på att leta upp Selma Lagerlöfs skrifter, att varva med. Där finns de, första upplagan av Gösta Berlings saga och massor av andra böcker från hennes penna.

I en text från min tid som skrivlärare har jag berättat om vår övning i hur man börjar. Selma Lagerlöf behärskade den tekniken mästerligt från början. Första meningen i Gösta Berlings saga är genialisk.

Gå in på Litteraturbanken.se nu. Du kan ju alltid börja med att ta reda på hur inledningen löd i första upplagan, jämfört med exempelvis 1933 års upplaga. Ser du skillnaden?

Nu hinner jag inte skriva mer. Måste börja på Körkarlen, Västanå Teater ska spela den i sommar. Här gäller att vara förberedd.

Trivs.

### Det finns en invändning, jag vet: den att böcker gör sig bäst i pappersform i handen. Visst.
### Men vad är det för fel med att lyssna ibland, när det nu finns så många bra inläsningar?
### Eller i det här fallet, med att läsa en och annan bok på skärmen. Allt har inte mitt kära bibliotek hemma och ibland har en bråttom.

Läs nu.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 988. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Appen som får unga att uppleva vardagsrasismen

Senaste numret av tidningen Vi berättar om Teskedsordens prisbelönta Reality Check. Sveriges första app mot rasism är utformad för 13-19-åringar och just nu nedladdad av över 17 000 personer.

”I appen får man under flera dagar följa en karaktär – till exempel judiske Levi eller romska Rosa – som utsätts för rasism och fördomar, och agera i dennes ställe.”

LänkInslag i SVT Blekinge med gymnasieungdomar som provar appen

Appen är gratis i Appstore och Google play. Här nedan berättar Teskedsorden mer:

”Med bas i ungas egna berättelser om rasism har vi skapat ett spel som porträtterar vardagsrasismen många unga idag utsätts för.”

LänkTeskedsorden berättar om appen Reality Check

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 971. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Gnäll inte så förbaskat

Än en gång hör jag påståendet: Att det är ett problem att antalet journalister minskar medan kommunikatörerna blir fler och fler.

Ja, det är ett problem att journalistkåren krymper. Det gör media sämre, granskningen mer slumpartad och demokratin skörare.

Nej, det är inget problem att vi får fler kommunikatörer. Den motsättningen är konstlad och bevisar bara att ni som oroar er är dåligt insatta.

Vi hotade ingen
På mitt forna jobb, offentligägda Värmlandstrafik, hade vi en kommunikatör som for länet runt och organiserade biljettförsäljningsställen. Inte hotade hon någon journalistik. Vi hade en som ansvarade för biljettinformation. Hon hotade heller ingen. Tre av oss andra sysslade med webb, tidtabeller och diverse tryckt information, plus att den sjätte var chef. Ingen av oss var det minsta hotfull.

Själv sysslade jag med presstjänst också, det är sant. Kanske 5-10 procent av min tjänst. Den gick ut på att skriva pressmeddelanden, hjälpa journalister med fakta om kollektivtrafiken och leta reda på vår vd om han var upptagen. Det sista behövdes nästan aldrig, han var alltid kontaktbar för media.

Vi kommunikatörer propagerade för öppenhet inför samma media. Det behövdes egentligen inte heller de sista tio åren. Folk förstod.

Dåligt pålästa
Ökat informationsarbete är inget problem. Anorektiska redaktioner och illa pålästa redaktörer är det. Läs på. Men beklaga er inte för att andra skaffar egna informationskanaler.

Själva hade vi gärna blivit mer grundligt granskade, fast så blev det inte. Tyvärr.

Läs på. Granska. Men gnäll inte så förbaskat. Vi kan väl inte hjälpa att ni gett bort era artiklar gratis sedan strax före millennieskiftet.

Den affärsidén borde någon ha granskat.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 968. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Nya ordlistan

Extremist
SVT-beteckning på människa som inte är folkpartist.

Nationaldag
Ledig dag då varje äkta främlingsfientlig svensk bör stå och rycka i närmaste skolas helgdagsstängda dörr, för att försöka komma in och sjunga nationalsången.

PK
När politiskt högerfolk innerst inne inser att motståndarna har rätt men inte vill erkänna det, utan i stället försöker byta betydelse på den vänsterpolitik som inte är politiskt inkorrekt utan just – korrekt.

De vet ju det.
Den är korrekt.

Det är därför de säger det hela tiden. Politiskt korrekt.

### Det här försenade inlägget är ett prov, för att se om webbhotellet fungerar igen.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 957. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)