{"id":3992,"date":"2012-12-08T12:57:39","date_gmt":"2012-12-08T11:57:39","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=3992"},"modified":"2012-12-08T13:36:33","modified_gmt":"2012-12-08T12:36:33","slug":"barndomsminnet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=3992","title":{"rendered":"Barndomsminnet"},"content":{"rendered":"<p>En av de klassiska skriv\u00f6vningarna. F\u00f6r mig har det alltid varit den som fungerat b\u00e4st, i alla grupper. Jag har anv\u00e4nt den bland elva\u00e5ringar i grundskolan, bland journalister p\u00e5 fortbildning och bland pension\u00e4rer p\u00e5 ABF-kurs. \u00d6vningen fungerar alltid, vare sig deltagarna \u00e4r skrivintresserade eller inte. (Vissa av mina kurser har v\u00e4nt sig till vanliga svenskaelever i olika \u00e5ldrar som inte s\u00e4rskilt anm\u00e4lt sig till en skrivarkurs).<\/p>\n<p>\u00d6vningen \u00e4r perfekt som f\u00f6rsta skriv\u00f6vning p\u00e5 en kurs. Den l\u00e4ttar p\u00e5 nervositeten i gruppen och blir dessutom en bra presentations\u00f6vning. Efter den vet vi redan mycket om varandra.<\/p>\n<p><strong>S\u00e5 h\u00e4r g\u00e5r \u00f6vningen till:<br \/>\n<\/strong><em>1. Para ihop deltagarna tv\u00e5 och tv\u00e5.<\/em><\/p>\n<p><em>2. L\u00e5t dem ber\u00e4tta varsitt barndomsminne f\u00f6r varandra. \u201dTa f\u00f6rsta b\u00e4sta minne du kommer p\u00e5\u201d. Ber\u00e4ttelsen ska ta ungef\u00e4r fem minuter att ber\u00e4tta f\u00f6r den andre, inte mer. Det \u00e4r bra om den som lyssnar antecknar, i stolpform.<\/em><\/p>\n<p><em>3. N\u00e4r b\u00e5da ber\u00e4ttat b\u00f6rjar sj\u00e4lva skrivandet, som b\u00f6r ta ungef\u00e4r femton minuter. \u201dSkriv ner den andres historia i jag-form\u201d. Viktigt att det blir en skriven text. Ibland kommer vissa annars att ber\u00e4tta muntligt ur minnet och det \u00e4r inte meningen. Skriv f\u00f6r hand, med penna. Texten ska inte kopieras.<\/em><\/p>\n<p><em>4. Redovisning: Varje deltagare l\u00e4ser sin text h\u00f6gt. Ber\u00e4tta i f\u00f6rv\u00e4g vems historia det g\u00e4ller. N\u00e4r hon eller han l\u00e4st f\u00e4rdigt appl\u00e5derar vi, det \u00e4r viktigt.<\/em><\/p>\n<p><em>5. Kort diskussion. K\u00e4nde du igen dig i texten? Vad var bra?<\/em><\/p>\n<p><strong><a href=\"https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/Plantering1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-full wp-image-3993\" title=\"Plantering\" src=\"https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/Plantering1.jpg\" alt=\"\" width=\"195\" height=\"251\" \/><\/a>Lapp med nyckelord<br \/>\n<\/strong>Jag brukar ha en liten kom ih\u00e5g-lapp med mig. P\u00e5 den har jag skrivit ner n\u00e5gra nyckelord som jag nu vill lansera och sedan prata mer om under kursens g\u00e5ng. N\u00e4r n\u00e5gon har anv\u00e4nt n\u00e5got av det som nyckelorden handlar om tar jag upp detta och skriver ordet p\u00e5 tavlan eller bl\u00e4dderblocket.<\/p>\n<p>Det kan vara n\u00e5gon som hittar en detalj som ger liv och trov\u00e4rdighet \u00e5t texten. N\u00e5gon som antyder n\u00e5got i b\u00f6rjan av texten och \u00e5terkommer till det. N\u00e5gon som anv\u00e4nder den mest klassiska av kompositioner: resan.<\/p>\n<p>En annan av mina teser, som jag vill f\u00f6rklara redan f\u00f6rsta g\u00e5ngen, \u00e4r att det \u00e4r viktigt att l\u00e4sa h\u00f6gt. H\u00f6gl\u00e4sningen \u00e4r sanningens \u00f6gonblick f\u00f6r en text och dess f\u00f6rfattare och d\u00e5 spelar det ingen roll att inte alla texter \u00e4r t\u00e4nkta som h\u00f6gl\u00e4sningstexter. L\u00e4ser du h\u00f6gt s\u00e5 m\u00e4rker du vad som fungerar och vad som inte g\u00f6r det.<\/p>\n<p>Det \u00e4r till och med s\u00e5 finurligt att vissa av oss korrigerar texten i det \u00f6gonblick vi l\u00e4ser den h\u00f6gt. \u201d\u00c4ndrade du n\u00e5t n\u00e4r du l\u00e4ste f\u00f6r oss?\u201d brukar jag fr\u00e5ga. F\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt ofta \u00e4r svaret ja. Sanningens \u00f6gonblick.<\/p>\n<p><strong>Tjejerna har er\u00f6vrat frakturen<br \/>\n<\/strong>Det brukar bli f\u00f6rtjusande texter fr\u00e5n deltagarnas barndom. Ofta skrattar vi och n\u00e5gon enstaka g\u00e5ng gr\u00e5ter vi.<\/p>\n<p>I b\u00f6rjan var det alltid minst en kille som hade brutit ett ben eller en arm. Sedan blev det vanligare med kvinnliga benbrott. Tjejerna hade er\u00f6vrat frakturen. En annan iakttagelse \u00e4r att det verkar som om ungt folk minns mer positiva h\u00e4ndelser nu f\u00f6r tiden.<\/p>\n<p>Varf\u00f6r har jag ingen aning om.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><em>Ibland n\u00e4r jag vill variera mig byter jag ut sj\u00e4lva \u00e4mnet \u201dbarndomsminne\u201d. D\u00e5 f\u00e5r deltagarna ber\u00e4tta om \u201dEn \u00f6verraskning\/En k\u00e4rlek\/En present\u201d i st\u00e4llet. Fungerar det med, men aldrig lika bra som barndomsminnet.<\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><em><br \/>\n<\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px; text-align: right;\"><em><a href=\"https:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=3981\">Tillbaka till Skrivarkurser<\/a><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En av de klassiska skriv\u00f6vningarna. F\u00f6r mig har det alltid varit den som fungerat b\u00e4st, i alla grupper. Jag har anv\u00e4nt den bland elva\u00e5ringar i grundskolan, bland journalister p\u00e5 fortbildning och bland pension\u00e4rer p\u00e5 ABF-kurs. \u00d6vningen fungerar alltid, vare sig deltagarna \u00e4r skrivintresserade eller inte. (Vissa av mina kurser har v\u00e4nt sig till vanliga svenskaelever &hellip; <a href=\"https:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=3992\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Barndomsminnet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3981,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-3992","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3992","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3992"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3992\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4026,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3992\/revisions\/4026"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3981"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3992"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}