{"id":8058,"date":"2014-01-12T01:32:20","date_gmt":"2014-01-12T00:32:20","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=8058"},"modified":"2014-01-12T01:32:20","modified_gmt":"2014-01-12T00:32:20","slug":"37-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=8058","title":{"rendered":"37"},"content":{"rendered":"

En dag gick jag med p\u00e5 facebook, fast jag hade t\u00e4nkt att aldrig g\u00f6ra det. Det \u00e4r ett fascinerande n\u00e4tverk, d\u00e4r jag umg\u00e5s r\u00e4tt flitigt med sl\u00e4kt och v\u00e4nner p\u00e5 n\u00e4ra och l\u00e5ngt h\u00e5ll. Ibland g\u00f6r vi vardagliga noteringar i all enkelhet, ibland seri\u00f6sa inl\u00e4gg i diverse debatter.<\/p>\n

N\u00e5gra dagar innan jag skulle fylla 63 d\u00f6k den h\u00e4r texten upp. Min v\u00e4n Mats Parner i Karlstad hade r\u00e4knat p\u00e5 saken. L\u00e4s och njut.\u00a0<\/b>Tack Mats!<\/p>\n

Mats Parner p\u00e5 facebook 10 januari 2014:<\/h2>\n

\"Sk\u00e4rmavbild<\/a>\u201dNu p\u00e5 s\u00f6ndag (12 jan) fyller Sven-Ove Svensson \u00e5r. Varmt grattis i f\u00f6rskott! Men nu \u00e4r jag, som bekant, inte den som n\u00f6jer mig med ett simpelt grattis. Som en hyllning till Ova t\u00e4nker jag d\u00e4rf\u00f6r leda hans utomordentliga relationer till s\u00e5v\u00e4l matematiken som till litteraturen i bevis – och jag g\u00f6r det, naturligtvis, med hj\u00e4lp av talet 37:<\/p>\n

Om vi f\u00f6rst subtraherar Ovas f\u00f6delse\u00e5r med 74 (= 2 x 37), s\u00e5 erh\u00e5ller vi differensen 1877. Det \u00e5ret f\u00f6ddes Godfrey Harold Hardy, rektor vid Cambridge (m m) och en av sin tids fr\u00e4msta matematiker. Vid 37 \u00e5rs \u00e5lder, 1914, s\u00e5g professor Hardy till att den indiske autodidakten och sifferfantasten Srinivasa Ramanujan hamnade vid Trinity College i Cambridge som forskare och l\u00e4rare. Ramanujan var drygt tio \u00e5r yngre \u00e4n Hardy och f\u00f6dd den 22 december 1887. H\u00e4r l\u00e4gger vi genast m\u00e4rke till att 1887 \u00e4r j\u00e4mnt delbart med 37 och ger oss kvoten 51 – dvs. Svenssons f\u00f6delse\u00e5r (\u00e5tminstone s\u00e5 l\u00e4nge vi tar 1900-talet f\u00f6r givet).<\/p>\n

Som n\u00e4sta led i v\u00e5r bevisf\u00f6ring aktualiserar vi den norska succ\u00e9f\u00f6rfattarinnan \u00c5sne Seierstad, som ju fyller \u00e5r den 10 febr. h\u00e4rn\u00e4st, ett datum som vi skriver 20140210. Om vi dividerar detta \u00e5ttasiffriga tal med 37 (samt med 2 och med 5 och med 29), s\u00e5 f\u00e5r vi resultatet – simsalabim! – 1877, s\u00e5ledes Godfrey Harold Hardys f\u00f6delse\u00e5r! \u00c4r inte detta helt fantastiskt? Jag har nu dels visat det jag f\u00f6resatte mig att bevisa, Ovas enast\u00e5ende f\u00f6rh\u00e5llande till matematiken och litteraturen, men ocks\u00e5, l\u00e5t vara indirekt, att dessa b\u00e4gge discipliner \u00e4r intimt besl\u00e4ktade med varandra.<\/p>\n

Allra b\u00e4st illustreras detta, f\u00f6rutom av Ova, av Sonja Vasiljevna Kovalevsky, ber\u00f6md matematiker men ocks\u00e5 lovprisad f\u00f6rfattare. Hon f\u00f6ddes den 15 jan 1850, allts\u00e5 37 \u00e5r f\u00f6re Ramanujan. N\u00e4r vi dividerar 1850 med 37, s\u00e5 f\u00e5r vi kvoten 50.<\/p>\n

Grattis p\u00e5 f\u00f6delsedagen, Sven-Ove! Du vet v\u00e4l att Pierre de Fermat, vida k\u00e4nd som amat\u00f6rmatematikernas konung, gick ur tiden just den 12 jan 1665, allts\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6re din f\u00f6delsedag men p\u00e5 r\u00e4tt datum, samt att 1665 \u00e4r j\u00e4mnt delbart med 37? Ja, jag t\u00e4nkte v\u00e4l det!\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En dag gick jag med p\u00e5 facebook, fast jag hade t\u00e4nkt att aldrig g\u00f6ra det. Det \u00e4r ett fascinerande n\u00e4tverk, d\u00e4r jag umg\u00e5s r\u00e4tt flitigt med sl\u00e4kt och v\u00e4nner p\u00e5 n\u00e4ra och l\u00e5ngt h\u00e5ll. Ibland g\u00f6r vi vardagliga noteringar i all enkelhet, ibland seri\u00f6sa inl\u00e4gg i diverse debatter. N\u00e5gra dagar innan jag skulle fylla 63 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa 37<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":170,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"footnotes":""},"class_list":["post-8058","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8058","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8058"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8058\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8060,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8058\/revisions\/8060"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/170"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8058"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}