{"id":1742,"date":"2012-04-04T09:36:17","date_gmt":"2012-04-04T08:36:17","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=1742"},"modified":"2012-04-09T13:08:13","modified_gmt":"2012-04-09T12:08:13","slug":"vi-ar-589-stycken-som-langtar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=1742","title":{"rendered":"Vi \u00e4r 589 stycken som l\u00e4ngtar"},"content":{"rendered":"

1.
\n<\/strong>L\u00e5t mig b\u00f6rja fr\u00e5n b\u00f6rjan. Jag \u00e4r n\u00e5gra \u00e5r gammal och leker hela dagarna med Bobby hos farmor och farfar. Hunden \u00e4r stor och sn\u00e4ll och vit med svarta prickar och jag ligger bredvid p\u00e5 k\u00f6ksgolvet och kramas och Bobby f\u00f6rst\u00e5r att jag \u00e4r valp. \u201dMan f\u00e5r t\u00e5la att valpen \u00e4r lite h\u00e5rdh\u00e4nt ibland, han f\u00f6rst\u00e5r inte b\u00e4ttre\u201d.<\/p>\n

Sedan blir jag sex \u00e5r. Det \u00e4r fortfarande vid Almar, norr om Karlstad, nu \u00e4r vi i v\u00e5r tr\u00e4dg\u00e5rd p\u00e5 \u00f6stra sidan v\u00e4gen, mitt emot d\u00e4r de startar Butiken p\u00e5 landet l\u00e5ngt senare. Det kommer n\u00e5gra bekanta g\u00e5ende, jag blir glad att se dem och rusar fram. Gl\u00e4djestr\u00e5lande. D\u00e5 biter deras tax mig. Hon ska ha valpar och \u00e4r s\u00e4rskilt p\u00e5 sin vakt d\u00e5, s\u00e4ger de vuxna efter\u00e5t. Med ett raskt och h\u00e5rt bett kring mitt h\u00f6gra smalben g\u00f6r hon mig hundr\u00e4dd f\u00f6r livet.<\/p>\n

– Du skulle inte ha sprungit mot henne.
\n– Det var ju inte henne jag sprang emot.<\/p>\n

I dag kan du skicka ut oss, en grupp joggare, och sl\u00e4ppa en hund l\u00f6s. Vissa hund\u00e4gare tycker om att g\u00f6ra det. D\u00e5 sl\u00e5r det aldrig fel: om vi s\u00e5 \u00e4r tio, femton stycken som kommer l\u00f6pande, nog \u00e4r det mig hunden blir intresserad av. Biten har jag aldrig blivit mer, men jag har f\u00e5tt byta l\u00f6pv\u00e4g m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6r l\u00f6sa hundar. I h\u00f6stas h\u00e4nde det varje g\u00e5ng, en l\u00e5ng period. V\u00e4rsta skr\u00e4cken var sch\u00e4fern som satte k\u00e4ftarna runt benet borta vid Haget f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan. Biter du till nu\u2026 t\u00e4nkte jag, men d\u00e5 fick hans v\u00e4lmenande matte honom till sist att sl\u00e4ppa.<\/p>\n

Ett uttryck \u00e4r vi motionsl\u00f6pare s\u00e4rskilt tr\u00f6tta p\u00e5:
\n– Han \u00e4r s\u00e5 sn\u00e4ll s\u00e5\u2026<\/p>\n

Det \u00e4r han s\u00e4kert. Men du \u00e4r inte sn\u00e4ll som sl\u00e4pper honom l\u00f6s bland barn och l\u00f6pare.<\/p>\n

2.<\/strong>
\nNu kommer andra versen. Jag \u00e4r n\u00e4mligen djurv\u00e4n. Det finns till och med hundar jag blivit v\u00e4n med, n\u00e4r de l\u00e4rt mig kasta boll och f\u00e5tt mig att slappna av. Jag luktar v\u00e4l mindre adrenalin och hot d\u00e5, antar jag.<\/p>\n

N\u00e4r jag v\u00e4xer upp har vi bondg\u00e5rd, en liten en, borta i \u00f6stra Nyed, och pappa har namn p\u00e5 n\u00e4stan varenda individ i ladug\u00e5rd, stall, h\u00f6nshus och kaninburar. (N\u00e5ja, inte h\u00f6nsen kanske). Sj\u00e4lv minns jag barndomens somrar som ett enda sittande p\u00e5 trappen i \u00c4ngeb\u00e4ckstorp, med en katt i kn\u00e4et. Sitter jag stilla l\u00e4nge nog s\u00e5 g\u00e5r det att l\u00e4ra den att sova p\u00e5 rygg. Det blir min och kattens specialitet. Jag tror vi \u00e4r lika stolta, b\u00e5da.<\/p>\n

Naturligtvis blir de familjemedlemmar med namn och egen personlighet.<\/p>\n

N\u00e4r vi f\u00e5r eget hush\u00e5ll med soffa, f\u00e4rgteve, barn och r\u00e4kningar, den k\u00e4ra v\u00e4nnen och jag \u2013 d\u00e5 kommer det snart katt i huset ocks\u00e5. Utekatter i ett villaomr\u00e5de, pinsamt nog. \u00c4ven de blir familjemedlemmar.<\/p>\n

H\u00e4rom \u00e5ret f\u00e5r vi ta bort den sista katten. D\u00e5 h\u00e4nder det som brukar h\u00e4nda. Sorg i hj\u00e4rtat. Saknad. Men ocks\u00e5 sorghallucinationer. Mer \u00e4n en g\u00e5ng h\u00f6r jag hennes trippande steg i trappan upp till andra v\u00e5ningen, d\u00e4r jag sitter framf\u00f6r teven. Strax d\u00e4rp\u00e5 k\u00e4nner jag henne krypa ner i mitt kn\u00e4 och b\u00f6rja spinna.<\/p>\n

Fast hon har varit d\u00f6d i veckor.<\/p>\n

3.
\n<\/strong>Tredje delen av den h\u00e4r kr\u00f6nikan handlar om en person som heter Ivan. Vi har aldrig tr\u00e4ffats, men jag l\u00e4r k\u00e4nna honom n\u00e4r Britta, min facebookv\u00e4n i Kristinehamn, skriver om hans och Boris liv och leverne. Det g\u00f6r hon n\u00e4stan varje dag, rasen \u00e4r puli och de ser ut som tv\u00e5 rastafari som h\u00e4ndelsevis r\u00e5kat f\u00e5 fyra ben.<\/p>\n

Hon \u00e4r r\u00e4tt rolig i sina kommentarer, Britta, och jag tycker jag l\u00e4r k\u00e4nna kristinehamnshundarna Ivan och Boris. Det \u00e4r dem, F\u00e4rjestad och tre joggare i karlstadtrakten jag f\u00f6ljer. Och s\u00e5 n\u00e5gra till.<\/p>\n

Pl\u00f6tsligt en dag kommer en annan sorts rapport fr\u00e5n Britta. Den d\u00e4r hemska som ingen djur\u00e4gare vill skriva om sin familjemedlem. Ivan \u00e4r borta. Han har rymt och stuckit till skogs, en bra bit norr om Kristinehamn.<\/p>\n

Det \u00e4r nu det h\u00e4nder. I nordafrika med omnejd hade de sin arabiska v\u00e5r, f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan, med viktig hj\u00e4lp av sociala medier. Ett hundletande i skogarna strax norr om Kristinehamn \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte lika viktigt f\u00f6r m\u00e4nskligheten, som att ett antal folk g\u00f6r sig av med sina diktatorer. Men likafullt \u00e4r det viktigt f\u00f6r dem det ber\u00f6r.<\/p>\n

Det finns m\u00e4nniskor som tror att solidariteten \u00e4r d\u00f6d. Jag \u00f6nskar s\u00e5 att de hade kunnat f\u00f6lja det som h\u00e4nder kring Ivan, de h\u00e4r dagarna i m\u00e5nadsskiftet mars-april 2012. Pl\u00f6tsligt bara v\u00e4ller det fram, sympatiyttringar, praktiska r\u00e5d och folk som vill hj\u00e4lpa till och leta.<\/p>\n

\"\"<\/a>En s\u00e4rskild grupp bildas p\u00e5 facebook: Hitta Ivan<\/a>. N\u00e4r jag g\u00e5r med har den ungef\u00e4r tjugo medlemmar, n\u00e4r jag skriver detta en vecka senare \u00e4r vi 589. Fr\u00e5n b\u00f6rjan handlar det mycket om sympati och spridda r\u00e5d, men sakta men s\u00e4kert v\u00e4xer en professionell organisation fram. N\u00e5gon tar ledningen i sj\u00e4lva vaktandet och letandet, n\u00e5gon tar itu med hur facebookskrivandet ska vara organiserat, s\u00e5 inte allt viktigt praktiskt dr\u00e4nks i alla hejarop, de d\u00e4r g\u00e5ngerna n\u00e4r n\u00e5gon av vaktarna sett Ivan i omr\u00e5det kring Heinola. N\u00e5gon l\u00e4gger ut regelbundna kartor: \u201dhon sitter vid siffran ett, hon har det och det mobilnumret, hon sitter vid siffran tv\u00e5\u2026\u201d.<\/p>\n

I min familj \u00e4r vi orienterare och har n\u00e5gra g\u00e5nger varit med vid polisens s\u00f6k efter f\u00f6rsvunna personer. De har varit v\u00e4lmenande aktioner, men knappast v\u00e4lorganiserade av polisen. H\u00e4r \u00e4r det precis tv\u00e4rt om. Jag sitter fem mil bort och kan inte vara med, f\u00f6r jobbets skull, men riktigt l\u00e4ngtar efter att kunna hj\u00e4lpa till. Massor av folk \u00e4r det som g\u00e5r skift i skogen eller letar via bil eller bara l\u00e4mnar praktiska, hundkunniga r\u00e5d.<\/p>\n

S\u00e5dant \u00e4r l\u00e4get just nu. Kunde jag trolla med kn\u00e4na, s\u00e5 skulle jag se till att lurifaxen Ivan valde att g\u00e5 \u00e4nda de d\u00e4r sista stegen fram till husse eller matte. Han har ju visat sig flera g\u00e5nger och varit s\u00e5 n\u00e4ra. Jag vet inte mycket jag hellre \u00f6nskar, just nu, om du bortser fr\u00e5n v\u00e4rldssv\u00e4lten, freden och r\u00e4ttvisan…<\/p>\n

Ibland har jag lekt med tanken, p\u00e5 fullt allvar, att anm\u00e4la mig som frivillig joggare \u00f6ver det d\u00e4r kalhygget d\u00e4r Ivan brukar h\u00e5lla till. S\u00e5 kunde jag f\u00e5 syn p\u00e5 honom och d\u00e5 kunde mitt ofrivilliga hundskr\u00e4cksadrenalin b\u00f6rja pumpa i kroppen och d\u00e5 kunde Ivan k\u00e4nna doften av det och glatt b\u00f6rja jaga mig. Varp\u00e5 jag med raska steg f\u00f6rhoppningsvis hann f\u00f6re honom in i n\u00e5gon sorts stor ryssja dom hade byggt.<\/p>\n

S\u00e5 t\u00e4nker jag i sena natten, n\u00e4r jag f\u00f6ljer efters\u00f6ket p\u00e5 facebook. Risken \u00e4r att n\u00e5gon skulle ta illa upp och inte f\u00f6rst\u00e5 att jag faktiskt menade allvar. Jag har en viss talang p\u00e5 att locka hundar som jag \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r. B\u00e4st att inte s\u00e4ga n\u00e5t, allts\u00e5.<\/p>\n

Kom hem nu, Ivan. Vi \u00e4r 589 stycken som l\u00e4ngtar efter det beskedet. Du beh\u00f6vs.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Uppdatering:<\/strong>
\n<\/em>Antal medlemmar i facebookgruppen Hitta Ivan<\/a> kl 09.20 den 5 april: 768<\/strong>.
\nNytt antal kl 11.10: 910<\/strong> medlemmar.
\nP\u00e5skafton: Ivan hemma igen. Gruppen har 1 047<\/strong> medlemmar. \u00a0Hur m\u00e5nga av dessa som varit inblandade i praktiskt s\u00f6karbete vet jag inte, men det \u00e4r m\u00e5nga. <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

1. L\u00e5t mig b\u00f6rja fr\u00e5n b\u00f6rjan. Jag \u00e4r n\u00e5gra \u00e5r gammal och leker hela dagarna med Bobby hos farmor och farfar. Hunden \u00e4r stor och sn\u00e4ll och vit med svarta prickar och jag ligger bredvid p\u00e5 k\u00f6ksgolvet och kramas och Bobby f\u00f6rst\u00e5r att jag \u00e4r valp. \u201dMan f\u00e5r t\u00e5la att valpen \u00e4r lite h\u00e5rdh\u00e4nt ibland, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Vi \u00e4r 589 stycken som l\u00e4ngtar<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,6,4],"tags":[24,17],"class_list":["post-1742","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lopning","category-natur","category-skrivande","tag-karlek","tag-solidaritet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1742","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1742"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1742\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1750,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1742\/revisions\/1750"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1742"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1742"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1742"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}