{"id":17453,"date":"2017-04-03T05:00:45","date_gmt":"2017-04-03T04:00:45","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=17453"},"modified":"2017-04-01T18:52:50","modified_gmt":"2017-04-01T17:52:50","slug":"varg-i-sommarnatten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=17453","title":{"rendered":"Varg i sommarnatten"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Historien om hur jag tog den f\u00f6rsta bilden i modern tid p\u00e5 d\u00f6d varg i V\u00e4rmland.<\/p>\n

T\u00e4nk dig att det \u00e4r sommar, den varma, torra, dammiga sommaren 1986:<\/p><\/blockquote>\n

Kanske m\u00e5ste du ha vuxit upp i V\u00e4rmland f\u00f6r att riktigt f\u00f6rst\u00e5? Provinsen d\u00e4r Ralf Edstr\u00f6m nickar ett-noll varje kv\u00e4ll, medan Gunde Johansson drar historier och Selma flyger p\u00e5 en g\u00e5s. V\u00e4rmland, d\u00e4r vi s\u00e5 i medel\u00e5ldern, som pricken \u00f6ver iet, k\u00e4nner Rysningen komma.<\/p>\n

Rysningen. Den ofrivilliga, som \u00e4ven h\u00e4ngivna naturv\u00e4nner alltid k\u00e4nner i nacken, var g\u00e5ng ett trov\u00e4rdigt vittne sett Honom passera strax bakom deras t\u00e4tort.<\/p>\n

Honom? Ja, den gr\u00e5. Ulven. Gr\u00e5ben. Han med s\u00e5 m\u00e5nga namn, men som \u00e4nd\u00e5 alltid \u00e4r namnl\u00f6s. S\u00e4g Han, det r\u00e4cker h\u00e4r p\u00e5 trakten.<\/p>\n

Jo. Du borde nog ha m\u00e4rkt hysterin v\u00e4xa i stugor och p\u00e5 ins\u00e4ndarsidor. Borde ha h\u00f6rt br\u00f6der och grannar bli ov\u00e4nner f\u00f6r livet. Framf\u00f6r allt borde du som sagt ha k\u00e4nt Rysningen sj\u00e4lv i ryggraden, f\u00f6r att riktigt f\u00f6rst\u00e5 vidden av mitt fynd.<\/p>\n

***<\/p>\n

Jag ska \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka ber\u00e4tta historien, \u00e4ven f\u00f6r dig. Det \u00e4r f\u00f6rresten lika bra, innan n\u00e5gon rolig j\u00e4kel f\u00f6rekommer en.<\/p>\n

S\u00e5lunda h\u00e4nde det sig allts\u00e5 att den medel\u00e5lders redakt\u00f6ren var ute och cyklade f\u00f6r att g\u00f6ra reportage om V\u00e4rmland fr\u00e5n v\u00e4grenen. Redakt\u00f6ren var \u2013 h\u00f6gst privat \u2013 dokumenterat vargv\u00e4nlig, vilken han en g\u00e5ng blivit radion\u00e4mndsanm\u00e4ld f\u00f6r. D\u00e5 l\u00e4t han p\u00e5passligt en av provinsens verkliga varghatare f\u00e5 sista ordet i ett radiok\u00e5seri. Ett f\u00e5r.<\/p>\n

N\u00e5, cykelf\u00e4rden gick bra dessa juniveckor. Hjulen spann, inspirationen fl\u00f6dade och allt tycktes honom under kontroll. Allting, \u00e4nda tills han fick f\u00f6r sig att fotografera en rostig traktor i trakten av Nyskoga.<\/p>\n

D\u00e5 l\u00e5g det en d\u00f6d vargunge d\u00e4r. Det vill s\u00e4ga, det som l\u00e5g d\u00e4r kunde i allra v\u00e4rsta fall vara en p\u00e5k\u00f6rd varg som n\u00e5gon kastat \u00e5t skogen.<\/p>\n

Detta h\u00e4nde p\u00e5 tisdagen.<\/p>\n

Liket var gr\u00e5tt, ludet och lurvigt och uppe p\u00e5 huvudet lite brunt och gult. Exakt som en bild redakt\u00f6ren kom ih\u00e5g fr\u00e5n Anders Bj\u00e4rvalls fina bok om Europas d\u00e4ggdjur.<\/p>\n

Men det var nog en sch\u00e4fervalp, bara. V\u00e5r cyklande reporter h\u00f6ll visserligen f\u00f6r n\u00e4san och pl\u00e5tade kadavret, men sen cyklade han tankspritt vidare. Utan att m\u00e4ta liket, utan att pl\u00e5ta svansen, utan att se p\u00e5 tassar och annat slikt. Kadavret var gr\u00e5tt, det var allt han var riktigt s\u00e4ker p\u00e5 efter\u00e5t. Gr\u00e5tt, mindre \u00e4n en sch\u00e4fer, men med kraftiga kindt\u00e4nder.<\/p>\n

***<\/p>\n

S\u00e4ga vad man vill om Nordv\u00e4rmlands telefoner, men ost\u00f6rda \u00e4r de inte. Inte om du ska tala varg i dem. F\u00f6rst p\u00e5 torsdagen st\u00f6vlade v\u00e5r redakt\u00f6r in p\u00e5 sin redaktion i Karlstad.<\/p>\n

\u2013 Hej Chef, sa han till Chefen. Vad tror du, \u00e4r detta varg eller d\u00f6d hund?<\/p>\n

Chefen blev eld och l\u00e5gor, liksom m\u00e5nga andra avdelningar p\u00e5 den trevliga lilla tidningen. Filmrullen framkallades, snart v\u00e4xte bilden av en gr\u00e5, lurvig best fram p\u00e5 fotopapperet.<\/p>\n

\u2013 Jaru, sa Chefen och en likaledes jaktintresserad annonsf\u00f6rs\u00e4ljare. Jaru, det var kraftiga kindt\u00e4nder det d\u00e4r. Var han gr\u00e5 sa du? Och kroppen 50-60 centimeter?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2013 Tja, kanske. Jag minns inte riktigt. Det var s\u00e5 mycket maskar och skalbaggar. Undrar varf\u00f6r \u00f6ronen \u00e4r vikta?<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r dom bara p\u00e5 sch\u00e4fervalpar, sa en expert vi ringde.<\/p>\n

\u2013 Nej, p\u00e5 vargungar ocks\u00e5, de f\u00f6rsta fyra veckorna, sa en annan.<\/p>\n

\u2013 Hmmm, det var kraftiga kindt\u00e4nder det d\u00e4r, sa en rovdjursv\u00e4n i karlstadstrakten som vi visade bilden f\u00f6r lite senare samma kv\u00e4ll.<\/p>\n

Rovdjursv\u00e4nnen ringde vargsp\u00e5raren. De samr\u00e5dde. Sen klev vi i bilen och b\u00f6rjade fjortonmilaf\u00e4rden upp till L\u00e4mbacken och vargsp\u00e5rare Wirtberg. Sj\u00e4lv blev jag svettigare och svettigare ju n\u00e4rmare Wirtberg och vargen vi kom. T\u00e4nk om det var en d\u00f6d hund, bara? \u00c5ka \u00f6ver 30 mil en vacker f\u00f6rsommarkv\u00e4ll bara f\u00f6r en p\u00e5k\u00f6rd hund?<\/p>\n

\u2013 Jas\u00e5, sa Wirtberg och log \u00e5t min nervositet n\u00e4r han fick se bilden. (F\u00f6r det var naturligtvis jag som var den d\u00e4r cyklande redakt\u00f6ren.) Jas\u00e5, har ni \u00e5kt s\u00e5 l\u00e5ngt, tre personer, bara f\u00f6r att titta p\u00e5 en rutten hund?<\/p>\n

N\u00e5v\u00e4l, vi fick v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 forts\u00e4tta de sista milen till Nyskoga ocks\u00e5 f\u00f6r att riktigt kontrollera saken p\u00e5 ort och st\u00e4lle.<\/p>\n

Sagt och gjort. Allt skakigare och svettigare blev jag och allt n\u00e4rmare hundliket for bilen, med Chefen vid ratten.<\/p>\n

***<\/p>\n

Tyv\u00e4rr var det s\u00e5 att det hade regnat rikligt i trakten sedan tisdagen. Och liket hade jag sl\u00e4pat fram fr\u00e5n de skyddande granarna.<\/p>\n

Nu l\u00e5g den d\u00e4r i all sin glans. P\u00e4lsen l\u00e5g slickad efter kroppen, djuret s\u00e5g betydligt smalare ut \u00e4n p\u00e5 tisdagen. Framf\u00f6r allt var den inte gr\u00e5 l\u00e4ngre, den usla vargungen. Den var smal, lite ynklig \u2013 och skimrande r\u00f6dbrun. Beh\u00f6ver jag s\u00e4ga mer?<\/p>\n

\u00c5k aldrig \u00f6ver 30 mil i sommarnatten f\u00f6r att titta p\u00e5 en rutten skabbr\u00e4v i Nyskoga. Det \u00e4r ett tips jag vill ge dig och alla andra som l\u00e4ser detta. Folk ler s\u00e5 dant \u00e5t en efter\u00e5t. En del viker sig n\u00e4stan dubbla.<\/p>\n

Vad det nu \u00e4r som \u00e4r s\u00e5 himla roligt med ruttna r\u00e4var? Fotograferade av dokumenterade, en g\u00e5ng radion\u00e4mndsanm\u00e4lda vargv\u00e4nner…<\/p>\n

Sven-Ove Svensson<\/em><\/strong><\/p>\n

###<\/span> N\u00e4r v\u00e5ren kommer b\u00f6rjar det dra i luffartarmen. S\u00e5 \u00e4ven sommaren 1986. Det blev en cykeltur f\u00f6r V\u00e4rmlands-Bygdens r\u00e4kning, fr\u00e5n Bastuknappen i norr till Lur\u00f6 i V\u00e4nersk\u00e4rg\u00e5rden.<\/em><\/p>\n

Mest minns mina l\u00e4sare vargen i Nyskoga. D\u00e5, n\u00e4r n\u00e4stan ingen hade sett en d\u00f6d ulv i v\u00e5r provins.<\/em><\/p>\n

Tyv\u00e4rr f\u00f6rstod jag inte, under vargdebattens f\u00f6rsta \u00e5r, att folk har r\u00e4tt att vara r\u00e4dda \u00e4ven f\u00f6r det relativt ofarliga.<\/em><\/p>\n

(Ber\u00e4ttelsen publicerad i Pressens Tidning nr 10, oktober 1987).<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a>Hem<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Om mig<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Skriva & prata<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Politik<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0L\u00f6pa<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Viktor Root<\/a><\/span>\u00a0| Firman<\/span>\u00a0<\/a>|\u00a0K\u00f4ppra<\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Historien om hur jag tog den f\u00f6rsta bilden i modern tid p\u00e5 d\u00f6d varg i V\u00e4rmland. T\u00e4nk dig att det \u00e4r sommar, den varma, torra, dammiga sommaren 1986: Kanske m\u00e5ste du ha vuxit upp i V\u00e4rmland f\u00f6r att riktigt f\u00f6rst\u00e5? Provinsen d\u00e4r Ralf Edstr\u00f6m nickar ett-noll varje kv\u00e4ll, medan Gunde Johansson drar historier och Selma … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Varg i sommarnatten<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[6,4],"tags":[8,15],"class_list":["post-17453","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-natur","category-skrivande","tag-historia","tag-mediedjungeln"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17453","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17453"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17453\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17457,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17453\/revisions\/17457"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17453"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=17453"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=17453"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}