{"id":18093,"date":"2017-07-06T03:02:07","date_gmt":"2017-07-06T02:02:07","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=18093"},"modified":"2017-07-07T12:53:43","modified_gmt":"2017-07-07T11:53:43","slug":"ett-riktigt-sockenroj-fran-1287","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=18093","title":{"rendered":"Ett riktigt r\u00f6j fr\u00e5n 1287"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

”Varf\u00f6r” \u00e4r ett bra ord f\u00f6r en gammal murvel. ”D\u00e4rf\u00f6r” \u00e4r genast sv\u00e5rare.<\/p>\n

Detta \u00e4r ett ortnamnsinl\u00e4gg. Jag tror min far hade r\u00e4tt.<\/p><\/blockquote>\n

Jag l\u00e4ser G M Sandins<\/strong> utm\u00e4rkta sockenbok \u00f6ver Grava socken och Forshaga n\u00e4r tanken sl\u00e5r mig. Boken \u00e4r intressant och jag l\u00e4r mig mycket om min nygamla hembygd, som jag inte visste f\u00f6rut.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u201dS\u00e5 l\u00e4nge barnet var od\u00f6pt sl\u00e4cktes inte ljusen i hemmet. Intet tv\u00e4ttvatten i vilket barnet tv\u00e4ttats, fick sl\u00e5s ut sedan solen g\u00e5tt ned och ej heller utefter v\u00e4ggen, utan mitt p\u00e5 g\u00e5rden. Utefter v\u00e4ggen kunde l\u00e4tt n\u00e5got djur komma och dricka av detsamma och d\u00e5 skulle barnet f\u00e5 n\u00e5gon sjukdom, ofta ett ih\u00e5llande lidande. Alltid skulle n\u00e5got av st\u00e5l, s\u00e5som en stoppn\u00e5l e. d. ligga p\u00e5 barnet f\u00f6re dopet till skydd mot troll och att bliva r\u00e4ddad mot bortbytingar.\u201d<\/em><\/p>\n

”Regelbundet varje h\u00f6st kommo \/\u2026\/ oftast fr\u00e5n Dalarna, de s. k. skinnarna f\u00f6r att av de betade skinnen bereda f\u00e4llar och p\u00e4lsar. De voro vanligen tre till antalet. D\u00e5 byns pojkar f\u00f6rberedde n\u00e5got spratt, sa de alltid: \u2019Vi ska vara tre som skinnare \u00e4\u2019.\u201d<\/em><\/p>\n

\u00c5r 1713 var det s\u00e5 lite vatten i Klar\u00e4lven, citerar han Erland von Hofsten, \u201dat man up i Grafwa sockn kunde h\u00e4r och ther ki\u00f6ra med ki\u00e4rra \u00f6fwer henne\u201d.<\/em><\/p>\n

V\u00e4grade b\u00e4ra tiggarbrickan
\n<\/strong>”D\u00e5 en fattig dr\u00e4ng och piga skulle gifta sig, erh\u00f6llo de r\u00e4tt g\u00e5 omkring i f\u00f6rsamlingen f\u00f6r att erh\u00e5lla hj\u00e4lp till bos\u00e4ttningen.”<\/em><\/p>\n

N\u00e5gra var \u00e4nnu fattigare. Fr\u00e5n 1700-talet \u00e4r den h\u00e4r protokollsanteckningen: \u201d\u2026\u00e5tog sig skogvaktare Renhult att mot 4 skilling silvermynt st. f\u00f6rf\u00e4rdiga 32 st. brickor, med det allra f\u00f6rsta, vilka p\u00e5 kl\u00e4derna skola b\u00e4ras\u201d<\/em> av socknens tiggare.<\/p>\n

Det fungerade inte. 1784 konstaterar protokollet att de fattiga v\u00e4grar b\u00e4ra tiggarbrickorna.<\/p>\n

Sn\u00f6 upp till tv\u00e4ttlinorna
\n<\/strong>\u00c4nd\u00e5 \u00e4r det inte d\u00e4r blicken stannar l\u00e4ngst och pannan skrynklas mest. Det \u00e4r n\u00e4r den kunnige arkivgr\u00e4varen Sandin g\u00e5r igenom gamla ortnamn i Grava. N\u00e4rmare best\u00e4mt namnet Almar<\/strong>.<\/p>\n

D\u00e4r f\u00f6ddes jag \u00e5r 1951, i den sn\u00f6rika m\u00e5naden januari. Sn\u00f6gen n\u00e5dde n\u00e4stan upp till tv\u00e4ttlinorna, om jag ska tro mina f\u00f6r\u00e4ldrar. Almar var kyrkans arrendeg\u00e5rd som vi brukade. Strax intill bodde pr\u00e4sten (han fr\u00e5n Tage Erlanders historia i tv, s\u00e4ger Bengt Alsterlind, men det \u00e4r en annan historia).<\/p>\n

Almar \u00e4r den f\u00f6rsta g\u00e5rden som n\u00e4mns i Grava socken. F\u00f6rsta anteckningen \u00e4r fr\u00e5n 1287. Har den f\u00e5tt namnet av n\u00e5gra tr\u00e4d? Nja, det tror inte lokalhistorikern Sandin och inte jag heller. Sandin tror att namnet \u00e4r en sammans\u00e4ttning av \u201dall\u201d och \u201dmar\u201d, det sista \u00e4r det samma som stenbunden mark. En stenig allm\u00e4nning med andra ord.<\/p>\n

Varf\u00f6r b\u00f6rja d\u00e4r i s\u00e5 fall?
\n<\/strong>V\u00e4nta lite nu. Skulle den f\u00f6rsta k\u00e4nda upptagna g\u00e5rden i socknen vara uppodlad p\u00e5 en allm\u00e4nning med stenig skog? Varf\u00f6r i allsin dar b\u00f6rja d\u00e4r i s\u00e5 fall? Hur marigt kan det ha varit, p\u00e5 denna sn\u00e4lla\u00a0potatisjord strax intill \u00e4lven?<\/p>\n

Kanske har Sandin och hembygdsf\u00f6reningen r\u00e4tt, jag \u00e4r ingen expert. Folkentymologier ska en passa sig f\u00f6r. \u00c4nd\u00e5 till\u00e5ter jag mig att tvivla. F\u00f6rklaringen l\u00e5ter helt enkelt inte sannolik, n\u00e4r en varit med och plockat potatis, h\u00e4ssjat h\u00f6 och t\u00e4ckdikat i den v\u00e4na jorden d\u00e4r.<\/p>\n

En muntlig tradition?
\n<\/strong>D\u00e5 kommer ett ord f\u00f6r mig. Vad var det k\u00e4re far brukade kalla Almar ibland, ordlekare som han var? ”Almere”. Jag har alltid trott att detta var \u00e4nnu en av hans lekar med ord men t\u00e4nk om det inte var det? T\u00e4nk om det var en muntlig tradition, via grannar som inte var lika nyinflyttade som vi?<\/p>\n

T\u00e4nk om det var ”Almerud<\/strong>” pappas smeknamn betydde? Rud som i r\u00f6jning, m\u00f6jligen utf\u00f6rd av en r\u00f6jare vid namn Almer.<\/p>\n

Kartan och arkiven
\n<\/strong>Fler indicier ligger bara n\u00e5gra klick bort. F\u00f6rst hittar jag Samuel Gustaf Hermelins karta \u00f6ver V\u00e4rmland fr\u00e5n 1808. D\u00e4r skrivs g\u00e5rdsnamnet Almerud. N\u00e5ja, kartritare har haft fel f\u00f6rr.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Sedan hittar jag en f\u00f6rteckning \u00f6ver hur namnet skrivits i olika uppteckningar under tidiga \u00e5r. Det \u00e4r boken Ortnamnen i V\u00e4rmlands l\u00e4n, utgiven 1922, som r\u00e4knar upp skrivs\u00e4tten: Almary (1287), Almarum (1354), Almer (1540), Almaren(n) (1542-1590), Allmerwdh (1568), Almare (1600), Almar (1660), Almerud (1640), Almerud (1700-tal).<\/p>\n

Jag tror pappa hade r\u00e4tt. Almary? Anar du inte en r\u00f6jning, snarare \u00e4n en stenig allm\u00e4nning d\u00e4r? Tror, sa jag.<\/p>\n

\u201dVarf\u00f6r\u201d \u00e4r alltid l\u00e4ttare \u00e4n \u201dd\u00e4rf\u00f6r\u201d.<\/p>\n

\n

Uppdatering 7 juli<\/strong>:<\/span> under diskussionen p\u00e5 Facebook har jag i dag f\u00e5tt l\u00e4ra mig att rud-namnen brukar dyka upp senare. N\u00e5got s\u00e4kert svar p\u00e5 vad namnet Almar kommer fr\u00e5n finns inte, men det lutar \u00e5t allm\u00e4nningskog.<\/p>\n

Kul, detta!<\/p>\n

\n

Hem<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Om mig<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Skriva & prata<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Politik<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0L\u00f6pa<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Viktor Root<\/a><\/span>\u00a0| Firman<\/span>\u00a0<\/a>|\u00a0K\u00f4ppra<\/a><\/span> (c) Sven-Ove Svensson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”Varf\u00f6r” \u00e4r ett bra ord f\u00f6r en gammal murvel. ”D\u00e4rf\u00f6r” \u00e4r genast sv\u00e5rare. Detta \u00e4r ett ortnamnsinl\u00e4gg. Jag tror min far hade r\u00e4tt. Jag l\u00e4ser G M Sandins utm\u00e4rkta sockenbok \u00f6ver Grava socken och Forshaga n\u00e4r tanken sl\u00e5r mig. Boken \u00e4r intressant och jag l\u00e4r mig mycket om min nygamla hembygd, som jag inte visste … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ett riktigt r\u00f6j fr\u00e5n 1287<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[10,6,4],"tags":[3,8,25,14,21],"class_list":["post-18093","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-familjen","category-natur","category-skrivande","tag-arbete","tag-historia","tag-kartan","tag-lasning","tag-ord"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18093","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18093"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18093\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18109,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18093\/revisions\/18109"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18093"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=18093"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=18093"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}