{"id":20268,"date":"2018-11-27T04:09:46","date_gmt":"2018-11-27T03:09:46","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=20268"},"modified":"2018-11-30T08:42:48","modified_gmt":"2018-11-30T07:42:48","slug":"vilda-man-med-hemgjorda-vapen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=20268","title":{"rendered":"\u201dVilda m\u00e4n med hemgjorda vapen\u201d"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/\u00d6a.001.jpeg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-20270 alignnone\" src=\"https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/\u00d6a.001.jpeg\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"768\" srcset=\"https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/\u00d6a.001.jpeg 1024w, https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/\u00d6a.001-300x225.jpeg 300w, https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/\u00d6a.001-768x576.jpeg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/p>\n<blockquote><p><span style=\"color: #707070; font-size: 20px; font-style: italic;\">Tv\u00e5 nyheter har sysselsatt mig de senaste dagarna. D\u00e5 \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ingen av dem riktigt ny, den ena \u00e4r 60\u00a0000 \u00e5r gammal.<\/span><\/p>\n<p>Jag talar om Pilregnet &amp; De tres g\u00e4ng.<\/p><\/blockquote>\n<p>Snabb \u00e4r jag inte. Denna bloggarskalle beh\u00f6ver t\u00e4nka efter ibland och vissa tankar tar tid. Instinkten d\u00e4remot \u00e4r kvickare. Jag vet var jag h\u00f6r, det sitter i ryggm\u00e4rgen. Vi blev tidigt vaccinerade med respekt f\u00f6r folk som inte \u00e4ger stora g\u00e5rdar, inte skaffar tv eller personbil f\u00f6rst av alla och inte har r\u00e5d att k\u00f6pa allt de ser.<\/p>\n<p>Mitt folk. Min klass.<\/p>\n<p><strong>Den sista resten<br \/>\n<\/strong>L\u00e5t oss b\u00f6rja med ber\u00e4ttelsen om \u00f6borna. L\u00e5ngt ute i Bengaliska viken, mellan Sri Lanka, Bangladesh och Indonesien bor de. Deras \u00f6 \u00e4r en mil l\u00e5ng och lika h\u00f6g \u00f6ver havet som toppen p\u00e5 m\u00f6rdarbacken p\u00e5 v\u00e5rt elljussp\u00e5r. Eller som nocken p\u00e5 v\u00e5rt hus, jag har sett olika siffror. 122 eller 98 meter \u00f6ver havet.<\/p>\n<p>\u00d6n heter Norra Sentinel p\u00e5 kartorna. Den best\u00e5r av korallrev och sandstr\u00e4nder, innanf\u00f6r det 20 meter h\u00f6ga stup och innanf\u00f6r det skog. St\u00f6rre delen av \u00f6n best\u00e5r av t\u00e4t skog.<\/p>\n<p>Avst\u00e5ndet till n\u00e4rmaste st\u00f6rre \u00f6, Tarmugli, \u00e4r tre landmil. Avst\u00e5ndet i tid till n\u00e4r sentineleserna f\u00f6rsta g\u00e5ngen kom hit \u00e4r 60\u00a0000 \u00e5r, tror antropologerna. S\u00e5 l\u00e4nge har de bott i sin \u00f6v\u00e4rld. De 150 &#8211; 400 inv\u00e5narna \u00e4r den sista resten av urinv\u00e5nare.<\/p>\n<p><strong>Kom naken<br \/>\n<\/strong>H\u00e4r bor ett envist folk, st\u00f6nigt skulle vi s\u00e4ga p\u00e5 v\u00e4rml\u00e4ndska, som h\u00e5llit ut sedan den f\u00f6rsta invandringen i Asien. De bor bara n\u00e5gra mil fr\u00e5n det vi kallar civilisationen men den vill de inte ha kontakt med. Uniformer avskyr de sedan de haft krigiska bes\u00f6k av b\u00e5de britter och japaner tidigare i historien.<\/p>\n<p>Ska du n\u00e4rma dig ska du komma naken. Det hj\u00e4lper inte ofta, det heller.<\/p>\n<p>Deras yrke \u00e4r j\u00e4gare och samlare, m\u00e5nga \u00e4r ocks\u00e5 fiskare. Som vapen anv\u00e4nder de pilb\u00e5ge och spjut, med spetsar gjorda av pl\u00e5t fr\u00e5n strandade b\u00e5tar. Tittar du p\u00e5 satellitbilder kan du inte se jordbruk n\u00e5gonstans. En k\u00e4lla p\u00e5st\u00e5r till och med att de inte g\u00f6r upp eld. N\u00e5, en annan skriver att n\u00e4r sj\u00f6m\u00e4n fick syn p\u00e5 \u00f6n \u00e5r 1771, s\u00e5 var det p\u00e5 grund av eldar som lyste.<\/p>\n<p>\u00c4n i dag f\u00f6rst\u00e5r ingen utomst\u00e5ende deras spr\u00e5k och de f\u00f6rst\u00e5r ingen annan.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rakt fr\u00e5n Marco Polo<br \/>\n<\/strong>Marco Polo passerade omr\u00e5det och beskrev \u00f6gruppen Andamanernas inv\u00e5nare med f\u00f6rakt. \u201dVilda, brutala\u201d.<\/p>\n<p>Femhundra \u00e5r senare, 1771, kom en b\u00e5t fr\u00e5n East India Company f\u00f6rbi. Det var d\u00e5 bes\u00e4ttningen s\u00e5g ljus fr\u00e5n eldar p\u00e5 stranden.<\/p>\n<p>Sedan tycks \u00f6n bortgl\u00f6md till \u00e5r 1867, n\u00e4r ett indiskt skepp br\u00f6ts s\u00f6nder mot korallreven. 106 personer \u00f6verlevde och byggde ett tillf\u00e4lligt l\u00e4ger. Efter n\u00e5gra dagar blev de attackerade. De lyckades st\u00e5 emot den v\u00e4rsta slakten, men om de inte blivit r\u00e4ddade av en \u00e5ngare fr\u00e5n brittiska marinen hade troligen ingen i gruppen \u00f6verlevt.<\/p>\n<p>De kommande hundra \u00e5ren l\u00e4mnades Norra Sentinel i fred men ryktet om de aggressiva inv\u00e5narna levde vidare.<\/p>\n<p><strong>Begravde g\u00e5vorna i sanden<br \/>\n<\/strong>P\u00e5 1970-talet hade de flesta andra ursprungsfolk p\u00e5 \u00f6gruppen Andamanerna vant sig vid kontakter utifr\u00e5n och blivit \u00e5tminstone delvis integrerade i det moderna samh\u00e4llet av indiska myndigheter. Dock inte sentineleserna.<\/p>\n<p>1974 f\u00f6rs\u00f6kte en grupp antropologer, filmare, en fotograf och n\u00e5gra bev\u00e4pnade poliser bli v\u00e4n med dem. F\u00f6rs\u00f6ket misslyckades. I klassisk kolonial anda hade de tagit enkla g\u00e5vor med sig som de placerade p\u00e5 stranden: en docka, grytor och stekpannor, kokosn\u00f6tter och en levande gris.<\/p>\n<p>Filmregiss\u00f6ren blev slagen och gruppen fick fly i all hast. P\u00e5 s\u00e4kert avst\u00e5nd till sj\u00f6ss kunde de se hur sentineleserna kastade spjut p\u00e5 dockorna och grisen och begravde g\u00e5vorna i sanden.<\/p>\n<p><strong>\u201dVilda m\u00e4n med hemgjorda vapen\u201d<br \/>\n<\/strong>1981 k\u00f6rde Primrose, ett lastfartyg fr\u00e5n Panama, p\u00e5 grund i h\u00e5rd sj\u00f6 utanf\u00f6r \u00f6n. Gl\u00e4djen \u00f6ver att se land n\u00e4sta morgon byttes i f\u00f6rskr\u00e4ckelse n\u00e4r bes\u00e4ttningen s\u00e5g en grupp \u00f6bor vifta med vapen mot b\u00e5ten. Ett n\u00f6danrop s\u00e4ndes ut:<\/p>\n<p>\u201dVilda m\u00e4n, uppskattningsvis mer \u00e4n 50 stycken, som b\u00e4r olika hemgjorda vapen, h\u00e5ller p\u00e5 och g\u00f6r i ordning tv\u00e5 eller tre tr\u00e4b\u00e5tar\u201d, skrev de i anropet. \u201dVi befarar att de kommer att borda oss i solnedg\u00e5ngen. Alla bes\u00e4ttningsm\u00e4ns liv \u00e4r inte garanterade\u201d.<\/p>\n<p>Det tog en vecka innan bes\u00e4ttningen p\u00e5 Primrose blev r\u00e4ddad av den indiska marinen.<\/p>\n<p><strong>Efter tjugo \u00e5r<br \/>\n<\/strong>En antropolog lyckades ta fredlig kontakt med \u00f6borna 1991, n\u00e4r han var stationerad p\u00e5 \u00f6gruppen Andamanerna. Triloknath Pandit hade gjort ett antal bes\u00f6k vid Norra Sentinel under en tjugo\u00e5rsperiod. D\u00e5 hade han observerat m\u00e4n, kvinnor och barn p\u00e5 avst\u00e5nd f\u00f6r att till sist lyckas interagera med inv\u00e5narna den 4 januari 1991. Vid det tillf\u00e4llet tog en grupp sentinelesiska m\u00e4n fredlig kontakt med Pandit och hans kollegor och kl\u00e4ttrade ombord p\u00e5 deras jolle, f\u00f6r att nyfiket k\u00e4nna p\u00e5 allting.<\/p>\n<p>Pandit hade med sig kokosn\u00f6tter som stammen tog emot. Deras spr\u00e5k var emellertid om\u00f6jligt f\u00f6r utomst\u00e5ende att f\u00f6rst\u00e5. Det \u00e4r det fortfarande.<\/p>\n<p><strong>John vill fr\u00e4lsa dem alla<br \/>\n<\/strong>Hit best\u00e4mmer sig nu John Allen Chau att \u00e5ka i november 2018. Han \u00e4r en 27-\u00e5rig amerikansk mission\u00e4r som tycker att han m\u00e5ste fr\u00e4lsa denna jordklotets kanske mest isolerade folkgrupp.<\/p>\n<p>Det g\u00e5r illa. S\u00e5 fort Chau g\u00e5r i land sp\u00e4nner de sina b\u00e5gar och skickar ett regn av pilar mot honom.<\/p>\n<p>Han d\u00f6r.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rbjudet att n\u00e4rma sig \u00f6n<br \/>\n<\/strong>Sa jag att det \u00e4r f\u00f6rbjudet att komma n\u00e4rmare Norra Sentinel \u00e4n fem kilometer? Den indiska regeringen, som tycker att de styr \u00f6ver \u00f6n, vill skydda b\u00e5de \u00f6bor och oss andra. Paddlar du dit f\u00f6rkyld kan ditt virus sl\u00e5 ut hela stammen.<\/p>\n<p>Om du hinner.<\/p>\n<p>Sa jag att n\u00e5gra fiskare som hj\u00e4lpte John Allen Chau att ta sig dit nu \u00e4r gripna f\u00f6r att de br\u00f6t mot bes\u00f6ksf\u00f6rbudet? Sista biten fick han paddla sj\u00e4lv, men innan dess \u00e5kte han med dem. De s\u00e5g honom d\u00f6.<\/p>\n<p>Sa jag att de tv\u00e5 f\u00f6rra inkr\u00e4ktarna som blev d\u00f6dade p\u00e5 \u00f6n 2006 blev upph\u00e4ngda som f\u00e5gelskr\u00e4mmor p\u00e5 bambup\u00e5lar? Om det nu var f\u00e5glar de skulle skr\u00e4mma.<\/p>\n<p>Sa jag att Chaus familj vill ha hem honom men att det f\u00f6rmodligen inte blir av. Han \u00e4r sv\u00e5r att h\u00e4mta.<\/p>\n<p>Sa jag att polisen kallar det mord men att ingen l\u00e4r bli d\u00f6md?<\/p>\n<p><strong>Har de r\u00e4tt att f\u00f6rsvara sig?<br \/>\n<\/strong>Detta \u00e4r inget att skoja om. En dumdristig ung man vill pracka p\u00e5 ett 60\u00a0000-\u00e5rigt folk sin trosuppfattning. En regering l\u00e5ngt borta p\u00e5 andra sidan havet vill tro att den best\u00e4mmer. D\u00e4r har du vad jag har grunnat \u00f6ver de senaste dagarna.<\/p>\n<p>Har ett suver\u00e4nt folk, sj\u00e4lvst\u00e4ndigt sedan l\u00e5ngt innan senaste istiden d\u00e4r jag bor, har det folket r\u00e4tt att f\u00f6rsvara sitt territorium? Har indiska myndigheter fattat r\u00e4tt beslut, n\u00e4r de avst\u00e5r fr\u00e5n att blanda sig i inv\u00e5narnas inre angel\u00e4genheter p\u00e5 Norra Sentinel?<\/p>\n<p>Nog har de det?<\/p>\n<p>Jag undrar s\u00e5 vad \u00f6n heter p\u00e5 sentinelesernas eget spr\u00e5k.<\/p>\n<p style=\"padding-left: 30px;\"><span style=\"color: #ff6600;\"><strong>***<\/strong><\/span><\/p>\n<p><strong>Anm\u00e4rkning<\/strong>: Mina uppgifter om North Sentinel \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n n\u00e4tet och m\u00f6jligheterna att kontrollera k\u00e4llorna \u00e4r sm\u00e5. P\u00e5 den punkten \u00e4r jag inte ensam. Antropologerna har inte haft m\u00f6jlighet att ta DNA-prov p\u00e5 \u00f6borna, \u00e4n mindre l\u00e4ra sig deras spr\u00e5k och kultur.<\/p>\n<p><strong>L\u00e4s mer<\/strong>: <span style=\"color: #0000ff;\"><a style=\"color: #0000ff;\" href=\"http:\/\/northsentinelisland.com\/\">http:\/\/northsentinelisland.com<\/a><\/span> (engelskspr\u00e5kig webbplats om \u00f6n och dess historia).<\/p>\n<p><span style=\"color: #ff6600;\"><em>###\u00a0<\/em><\/span><em>Jag skulle ha ber\u00e4ttat om De tres g\u00e4ng ocks\u00e5, visst ja. Det f\u00e5r bli n\u00e4sta g\u00e5ng. Jag har ett envist folk i Bengaliska viken att fundera \u00f6ver, ty jag k\u00e4nner viss respekt.<br \/>\n<\/em><span style=\"color: #ff6600;\"><em>###\u00a0<\/em><\/span><em>M\u00e4nnen blir 150 centimeter l\u00e5nga. N\u00e4r de ser inkr\u00e4ktare n\u00e4rma sig, h\u00e4nder det att de st\u00e4ller sig p\u00e5 huk i strandkanten, v\u00e4nder \u00e4ndan till och l\u00e5tsas bajsa.<br \/>\n<\/em><span style=\"color: #ff6600;\"><em>###\u00a0<\/em><\/span><em>Varf\u00f6r t\u00e4nker jag p\u00e5 Facebook?<\/em><\/p>\n<p><span style=\"color: #0000ff;\"><a style=\"color: #0000ff;\" href=\"https:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=170\">Om mig<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0<span style=\"color: #0000ff;\"><a style=\"color: #0000ff;\" href=\"https:\/\/sven-ove.nu\/?page_id=20068\">Sju \u00e5rs kl\u00e5da<\/a><\/span><br \/>\n<em>Inl\u00e4gg nr 1\u00a0891. (c) Sven-Ove Svensson (men dela g\u00e4rna)<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tv\u00e5 nyheter har sysselsatt mig de senaste dagarna. D\u00e5 \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ingen av dem riktigt ny, den ena \u00e4r 60\u00a0000 \u00e5r gammal. Jag talar om Pilregnet &amp; De tres g\u00e4ng. Snabb \u00e4r jag inte. Denna bloggarskalle beh\u00f6ver t\u00e4nka efter ibland och vissa tankar tar tid. Instinkten d\u00e4remot \u00e4r kvickare. Jag vet var jag h\u00f6r, det &hellip; <a href=\"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=20268\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">\u201dVilda m\u00e4n med hemgjorda vapen\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[6,9],"tags":[3,16,8,25,18,14,15,7,17,13],"class_list":["post-20268","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-natur","category-politik","tag-arbete","tag-dumheter","tag-historia","tag-kartan","tag-lardomar","tag-lasning","tag-mediedjungeln","tag-miljo","tag-solidaritet","tag-utrustning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20268","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20268"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20268\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20294,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20268\/revisions\/20294"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20268"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=20268"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=20268"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}