{"id":20366,"date":"2018-12-16T04:04:25","date_gmt":"2018-12-16T03:04:25","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=20366"},"modified":"2018-12-16T09:07:04","modified_gmt":"2018-12-16T08:07:04","slug":"16-dec-vad-kan-ni-allt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=20366","title":{"rendered":"\u201dVad kan Ni?\u201d \u201dAllt\u201d"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Ovanlig karlstadkvinna i unikt svenskt solidaritetsarbete<\/strong><\/h3>\n

Hon l\u00e4ste franska i Grenoble, var barnflicka i Paris, maratondansade genom Europa, var guvernant i sydfrankrike och Bukarest, startade resebyr\u00e5 i Spanien, transporterade s\u00e5rade fr\u00e5n fronten i spanska inb\u00f6rdeskriget, arbetade med den svenska solidaritetsr\u00f6relsen f\u00f6r Spanien, skrev kr\u00f6nikor i Karlstads-Tidningen och artiklar i spanienhj\u00e4lpens tidning Solidaritet, arbetade vid de svenska radiouts\u00e4ndningarna fr\u00e5n krigets Madrid och for hem till Sverige p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningsturn\u00e9 och tillbaka ner till det drabbade Spanien igen. Under \u00e5ren l\u00e4rde hon sig tala flytande engelska, franska, tyska, spanska, italienska, rum\u00e4nska, armeniska och arabiska och dog 1969 i den lilla staden Tequisquiapan i Mexico 1969.<\/p>\n

Kajsa Rothman\u00a0<\/strong>hette den h\u00e4r sp\u00e4nnande kvinnan fr\u00e5n Karlstad. Jag blir andf\u00e5dd n\u00e4r jag ska r\u00e4kna upp allt hon hann med i sitt liv.<\/p>\n

Kajsa v\u00e4xte upp i Karlstad och dr\u00f6mde om att bli journalist som pappa Helmer. N\u00e4r hon tagit studenten i Uppsala s\u00f6kte hon en utbildning till sjukgymnast i Malm\u00f6. Hon kom in men for ut i v\u00e4rlden i st\u00e4llet. I Paris tr\u00e4ffade hon en v\u00e4ninna fr\u00e5n flickl\u00e4roverket i Karlstad. D\u00e5 var hon pank och l\u00e5nade fem kronor till ett paket cigaretter, sedan f\u00f6ljde v\u00e4ninnan med henne till en arbetsf\u00f6rmedling.<\/p>\n

– Vad kan Ni?
\n– Allt, svarade Kajsa.<\/p>\n

Hon fick jobb som barnflicka. Efter n\u00e5gra m\u00e5nader fick hon se en affisch: maratondansare s\u00f6kes. Sedan t\u00e4vlingsdansade hon sig genom Europa i tre \u00e5r. Maratondansen gick till s\u00e5 att man dansade dygnet runt, bara med en kvarts paus varje timma, f\u00f6r mat och l\u00e4karkontroller. Den som h\u00f6ll ut l\u00e4ngst vann.<\/p>\n

D\u00e5 br\u00f6t inb\u00f6rdeskriget ut
\n<\/strong>Jag ska inte r\u00e4kna upp igen allt hon hann med, det kan du l\u00e4sa i f\u00f6rsta stycket. Men i juli 1936 br\u00f6t inb\u00f6rdeskriget ut i Spanien. Den fascistiske generalen Francisco Franco gjorde uppror mot den lagliga republikanska regeringen. D\u00e5 \u00f6vergav Kajsa Rothman sin resebyr\u00e5 och anm\u00e4lde sig som frivillig sjuksk\u00f6terska, trots att hon aldrig arbetat med sjukv\u00e5rd tidigare.<\/p>\n

Under en l\u00e5ng period transporterade hon s\u00e5rade fr\u00e5n fronten. Efter ett tag fick hon kontakt med den svenska Spanienhj\u00e4lpen och b\u00f6rjade arbeta f\u00f6r den. Hon startade barnhem som finansierades fr\u00e5n Sverige, ett av dem fr\u00e5n heml\u00e4net V\u00e4rmland. Hon skrev i Spanienhj\u00e4lpens tidskrift Solidaritet, hon arbetade med de svenska radiouts\u00e4ndningarna fr\u00e5n Madrid och hon skickade spanska kr\u00f6nikor hem till Karlstad-Tidningen.<\/p>\n

1938 for Kajsa hem till Sverige f\u00f6r en f\u00f6rel\u00e4sningsturn\u00e9<\/a>.<\/span> D\u00e5 stod 5\u00a0000 personer p\u00e5 stationen i Karlstad och v\u00e4ntade p\u00e5 henne. Turn\u00e9n handlade om att st\u00e4rka solidariteten med Spaniens folk. Det blev sammanlagt 135 m\u00f6ten med \u00f6ver 50 000 \u00e5h\u00f6rare. Hon startade ocks\u00e5 Kajsas mj\u00f6lkfond, som skickade torrmj\u00f6lk till spanska barn och hon gav ut en bok med titeln Spanska barn ritar om kriget.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Foto: Dan Gunner<\/em><\/p>\n

Tvingades fly
\n<\/strong>N\u00e4r Franco segrat med hj\u00e4lp av sina allierade Tyskland och Italien flydde Kajsa Rothman till Frankrike, precis som 600\u00a0000 spanjorer. D\u00e4r arbetade hon i flyktingl\u00e4gren. D\u00e5 en stor grupp reste till Mexico f\u00f6ljde hon med, f\u00f6r att arbeta med den internationella kommission som skulle hj\u00e4lpa de spanska flyktingarna till r\u00e4tta i sitt nya land.<\/p>\n

Kajsa Rothman blev kvar i landet, startade en bar och en skola f\u00f6r indianbarn och arbetade sm\u00e5ningom med att guida europeiska turister bland ruinerna fr\u00e5n Mayafolkets tid.<\/p>\n

N\u00e4r hon begravdes i november 1969 st\u00e4ngdes varenda butik och bar i Tequisquiapan.<\/p>\n

###<\/span>\u00a0<\/em><\/strong>L\u00e4s mer om Kajsa Rothman och om spanienhj\u00e4lpen i tidskriften Vi m\u00e4nskor, nr 2\/3 1986<\/a><\/span> (pdf). Artikeln om henne b\u00f6rjar p\u00e5 sidan 30.<\/em><\/p>\n

431 spanienkommitt\u00e9er<\/strong><\/h2>\n

N\u00e4r inb\u00f6rdeskriget i Spanien br\u00f6t ut 1936 bildades snabbt en solidaritetsr\u00f6relse i Sverige. Den har j\u00e4mf\u00f6rts med r\u00f6relsen under Vietnamkriget p\u00e5 1960-talet men var betydligt st\u00f6rre. Ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska Hj\u00e4lpkommitt\u00e9n f\u00f6r Spanien blev s-riksdagsmannen Georg Branting, son till Hjalmar Branting. Totalt omfattade verksamheten 431 lokala solidaritetskommitt\u00e9er fr\u00e5n Malm\u00f6 i s\u00f6der till Kiruna i norr.<\/p>\n

I det praktiska solidaritetsarbetet betonades hj\u00e4lpen till de krigsdrabbade, inte minst barnen. Hj\u00e4lps\u00e4ndningarna fr\u00e5n Sverige omfattade framf\u00f6r allt livsmedel men ocks\u00e5 sjukv\u00e5rdsmateriel. Tillsammans med den norska spanienhj\u00e4lpen startade man ett sjukhus s\u00f6der om Madrid med 650 sjuks\u00e4ngar och man underh\u00f6ll barnhem i b\u00e5de Spanien och Frankrike f\u00f6r drabbade barn.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r inleds uppropet, n\u00e4r kommitt\u00e9n bildades:<\/p>\n

Inom den svenska demokratin f\u00f6ljer man med stark medk\u00e4nsla den spanska arbetare- och bondeklassens f\u00f6rsvarskamp mot fascisternas och jesuiternas uppror. H\u00e4r finnes en brinnande \u00f6nskan, att demokratins tappra folkuppb\u00e5d till sist skall vinna seger. Insikten om att det spanska fascistupproret ocks\u00e5 har farliga \u00e5terverkningar f\u00f6r v\u00e4rldsfreden m\u00e5ste f\u00f6rdubbla v\u00e5rt intresse och v\u00e5ra f\u00f6rhoppningar, att denna orosanledning snarast m\u00e5tte likvideras p\u00e5 ett s\u00e4tt, som tryggar den fria demokratiska utvecklingen.<\/em><\/p>\n

Bland undertecknarna av uppropet m\u00e4rks k\u00e4nda namn som Karl Gerhard, Gunnar Myrdal och P\u00e4r Lagerkvist.<\/p>\n

P\u00e5 barnhemmen l\u00e4rde barnen k\u00e4nna Sverige, bland annat genom att l\u00e4sa Selma Lagerl\u00f6fs bok om Nils Holgersson. H\u00e4r ett brev fr\u00e5n ett av barnen till f\u00f6rfattarinnan:<\/p>\n

K\u00e4ra frk Lagerl\u00f6f!<\/em>
\n<\/em>Fr\u00e5n oss alla spanska barn i denna koloni som underh\u00e5lles av svenskar, skriver jag till Er, f\u00f6r att tala om med vilken f\u00f6rtjusning vi l\u00e4st Er bok \u2019Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige\u2019 … En mycket sympatisk typ \u00e4r den gamla Akka som tog den vita g\u00e5sen i sitt beskydd.<\/em><\/p>\n

500 svenska spanienfrivilliga <\/strong><\/h2>\n

Omkring 500 svenskar \u00e5kte till Spanien f\u00f6r att sl\u00e5ss p\u00e5 den demokratiska regeringssidan mot general Francos trupper. Totalt kom frivilliga fr\u00e5n mer \u00e4n 50 l\u00e4nder. Det fanns ungef\u00e4r 35\u00a0000 man i internationella brigaderna plus ytterligare cirka 5\u00a0000 som deltog i andra delar av den republikanska arm\u00e9n. D\u00e5 \u00e4r inte sjuksk\u00f6terskor, l\u00e4kare, ingenj\u00f6rer och andra inr\u00e4knade.<\/p>\n

De flesta svenskar tillh\u00f6rde Georg Branting-kompaniet i 11:e internationella brigaden. Omkring en tredjedel av dem stupade och m\u00e5nga s\u00e5rades. Brigaderna uppl\u00f6stes 1938 och svenskarna kom hem i olika omg\u00e5ngar, de sista i slutet av 1939.<\/p>\n

1977 uppf\u00f6rdes monumentet La Mano av skulpt\u00f6ren Liss Eriksson vid Katarinav\u00e4gen i Stockholm, som ett minnesm\u00e4rke \u00f6ver de stupade i Spanien. De spanienfrivilligas kamratf\u00f6rening hade startat en insamling, med st\u00f6d av fackliga och politiska f\u00f6retr\u00e4dare. Men majoriteten i Stockholms stadsfullm\u00e4ktige beslutade att staden sj\u00e4lv skulle betala monumentet.<\/p>\n

De insamlade pengarna skickades till motst\u00e5ndsr\u00f6relsen i Spanien.<\/p>\n

L\u00e4stips
\n<\/em><\/strong>###<\/strong><\/span> L\u00e4s mer om Kajsa Rothman och om spanienhj\u00e4lpen i tidskriften Vi m\u00e4nskor, nr 2\/3 1986<\/a><\/span> (pdf). Artikeln om Kajsa b\u00f6rjar p\u00e5 sidan 30.<\/em><\/p>\n

###<\/strong><\/span> Lucy Viedma: \u201dAllt det ni g\u00f6r f\u00f6r oss spanska barn ska alltid stanna i v\u00e5rt minne\u201d<\/a><\/span>, spanska inb\u00f6rdeskriget 1936-1939 (pdf). Artikel med fakta, arkivf\u00f6rteckning och litteraturlista fr\u00e5n Arbetarr\u00f6relsens arkiv.<\/em>\u00a0<\/em><\/p>\n

Ovanst\u00e5ende tv\u00e5 skrifter \u00e4r mina k\u00e4llor till blogginl\u00e4gget.<\/em><\/p>\n

###<\/strong><\/span> F\u00f6rfattaren Kjell Eriksson har skrivit en mycket l\u00e4sv\u00e4rd roman om frivilliga svenskar i Spanien: Att skjuta h\u00e4star<\/span><\/a>.<\/em><\/p>\n

Hem<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Om mig<\/span><\/a>\u00a0|\u00a0Skriva & prata<\/span><\/a>\u00a0|\u00a0Politik<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0L\u00f6pa<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Viktor Root<\/span><\/a>
\nInl\u00e4gg nr 1\u00a0901. (c) Sven-Ove Svensson (men dela g\u00e4rna) <\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ovanlig karlstadkvinna i unikt svenskt solidaritetsarbete Hon l\u00e4ste franska i Grenoble, var barnflicka i Paris, maratondansade genom Europa, var guvernant i sydfrankrike och Bukarest, startade resebyr\u00e5 i Spanien, transporterade s\u00e5rade fr\u00e5n fronten i spanska inb\u00f6rdeskriget, arbetade med den svenska solidaritetsr\u00f6relsen f\u00f6r Spanien, skrev kr\u00f6nikor i Karlstads-Tidningen och artiklar i spanienhj\u00e4lpens tidning Solidaritet, arbetade vid de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dVad kan Ni?\u201d \u201dAllt\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[28,9],"tags":[8,14,17],"class_list":["post-20366","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kreativt-folk","category-politik","tag-historia","tag-lasning","tag-solidaritet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20366","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20366"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20366\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20379,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20366\/revisions\/20379"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20366"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=20366"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=20366"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}