{"id":20409,"date":"2018-12-28T04:54:38","date_gmt":"2018-12-28T03:54:38","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=20409"},"modified":"2018-12-29T18:30:01","modified_gmt":"2018-12-29T17:30:01","slug":"romarna-ar-inte-kloka","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=20409","title":{"rendered":"\u201dRomarna \u00e4r inte kloka\u201d"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Talarmanus till min tiominuters inledning vid det offentliga m\u00f6tet med Karlstads Humanistiska F\u00f6rening den 27 december.
\n\u00d6vriga inledare: Eva Fredriksson och Peter Olausson.
\n\u00c4mnet f\u00f6r diskussionen: Emin Tengstr\u00f6ms bok Romarriket runt \u2013 en fiktiv resa i den antika verkligheten.<\/p><\/blockquote>\n

1. Inledning
\n<\/strong>– Romarna \u00e4r inte kloka! s\u00e4ger Obelix i den tecknade serien Asterix. Jag \u00e5terkommer till honom.<\/p>\n

Ewa och Peter \u00e4r historiker. Det \u00e4r inte jag. Men jag har l\u00e4st boken.\u00a0Min bakgrund \u00e4r att jag \u00e4r f\u00f6re detta journalist och informat\u00f6r. Kr\u00f6nik\u00f6r och skrivkursledare och en del annat som har med skrivande att g\u00f6ra.<\/p>\n

2. Munkfors, inte Rom
\n<\/strong>F\u00f6rst vill jag be att ni h\u00e4nger med p\u00e5 ett tankeexperiment. Jag vill att vi v\u00e4nder p\u00e5 perspektivet.<\/p>\n

T\u00e4nk er att det hade varit Munkfors<\/strong>, inte Rom. T\u00e4nk er att vi har en liten ort ve\u2019 \u00e4lva\u2019 som vill v\u00e4xa. Precis som med Rom 700 f\u00f6re Kristus. Men nu \u00e4r vi vid Klar\u00e4lven, inte Tibern. T\u00e4nk er att det hade varit dom goda munkforsingarna som hade satt upp en gyllene milsten. Inte mitt p\u00e5 Forum Romanum – men mitt p\u00e5 centrum, n\u00e4ra Altans Pizzeria.<\/p>\n

– H\u00e4r, hade dom sagt. H\u00e4r b\u00f6rjer all\u2019 v\u00e4ger n\u00f6.<\/p>\n

Och s\u00e5 hade dom b\u00f6rjat bygga v\u00e4gar \u00e5t alla h\u00e5ll i sitt imperium. 272 huvudv\u00e4gar, sin tids bredband.\u00a0Efter varje romersk mil en ny milsten. En mil var 1\u00a0479:e meter. \u00c5t alla h\u00e5ll, fr\u00e5n torget utanf\u00f6r pizzerian. Forum Smeg\u00e0ta.<\/p>\n

D\u00e5 hade alla v\u00e4gar g\u00e5tt fr\u00e5n Munkfors. Det \u00e4r f\u00f6rresten fel att s\u00e4ga att alla v\u00e4gar b\u00e4r till Rom. Dom b\u00f6rjade d\u00e4r. Dom bar ut i v\u00e4rlden och var 8\u00a0000 mil l\u00e5nga, raka och v\u00e4lplanerade.<\/p>\n

Dom var byggda f\u00f6r att f\u00f6rflytta arm\u00e9er. Legioner.<\/p>\n

I Munkfors fall hade dom allts\u00e5 g\u00e5tt till avl\u00e4gsna provinser som Klar\u00e4lvsdeltat, Svarta havet och varf\u00f6r inte Rom. D\u00e5 hade v\u00e4g 241 till Sunne g\u00e5tt \u00e5 \u00e5ka p\u00e5, p\u00e5 vintern.<\/p>\n

Om det hade varit Munkfors, inte Rom. D\u00e5 hade inte l\u00e4rt folk sagt Quo vadis, dom hade sagt Vart skarru? D\u00e5 hade det inte st\u00e5tt Carpe diem p\u00e5 v\u00e4stra Europas v\u00e4ggar. Det hade st\u00e5tt K\u00f4rp timmen.<\/p>\n

(Korpa timmen).<\/p>\n

De facto hade hetat D\u00e4\u2019 faktum och Marsf\u00e4lten i kanten av det gamla Rom hade hetat Jala. Som \u00e4r ett mycket bekant omr\u00e5de i Munkfors.<\/p>\n

Alla dessa latinska sentenser (Veni, vidi, vici<\/em>\u00e5 dom) hade f\u00e5tt ers\u00e4ttas av k\u00e4rnv\u00e4rml\u00e4ndska tales\u00e4tt som: \u201dFatti va far min, men inte \u00e5t han m\u00f6ss\u201d och \u201dAlltid f\u00e5r en n\u00f4e m\u00e4, sa han som tugga \u00f4t katta\u201d.<\/p>\n

3. Romarrikets roll
\n<\/strong>Jag f\u00f6rs\u00f6ker inte g\u00f6ra turistreklam f\u00f6r Munkfors. Jag f\u00f6rs\u00f6ker bara g\u00f6ra det tydligare vilken viktig roll romarriket har spelat f\u00f6r v\u00e5rt spr\u00e5k och v\u00e5r v\u00e4rldsbild.<\/p>\n

Romarriket lever vidare i massor av uttryck och p\u00e5 m\u00e5nga andra vis, i spr\u00e5k och i handfast materia. Fr\u00e5n \u201dT\u00e4rningen \u00e4r kastad\u201d och \u201dBr\u00f6d och sk\u00e5despel\u201d till Colosseum, Via Appia och Hadrianus mur. (12 mil l\u00e5ng, 4,5 m h\u00f6g).<\/p>\n

Eller i v\u00e5r almanacka. Mars efter krigsguden. Maj efter v\u00e4xtlighetsgudinnan Maia. Juni efter himladrottningen Juno. Juli efter Julius Caesar, augusti efter kejsar Augustus. September till december efter r\u00e4kneorden.<\/p>\n

4. Emin Tengstr\u00f6m
\n<\/strong>Jag var aktiv i milj\u00f6r\u00f6relsen p\u00e5 70- och 80-talen. D\u00e5 har man h\u00f6rt namnet Emin Tengstr\u00f6m<\/a><\/span> f\u00f6rut. Han som blev Sveriges f\u00f6rste professor i humanekologi, 1981. D\u00e5 var han redan klassiker, bland annat vikarierande professor i latin.<\/p>\n

Tengstr\u00f6m \u00e4r f\u00f6dd 1929 och har skrivit b\u00f6cker om allt fr\u00e5n latinet i Sverige till bilen, klimatet och myten om informationssamh\u00e4llet.<\/p>\n

5. Boken
\n<\/strong>Och nu har han allts\u00e5 skrivit den h\u00e4r:\u00a0Romarriket runt: en fiktiv resa i den antika verkligheten<\/a><\/span>\u00a0<\/strong>(Svenska Humanistiska F\u00f6rbundets skriftserie, nr 138).<\/p>\n

N\u00e4r jag har h\u00e5llit skrivarkurser genom \u00e5ren, har n\u00e4stan alla deltagare anv\u00e4nt sig av ett av tv\u00e5 s\u00e4tt att komponera sin ber\u00e4ttelse.\u00a0Det ena s\u00e4ttet brukar jag kalla: Hur ska det g\u00e5?<\/em>\u00a0Det andra heter: Resan<\/em>.<\/p>\n

V\u00e4nta, det finns ett tredje s\u00e4tt som ocks\u00e5 \u00e4r vanligt. Cirkelkompositionen.<\/p>\n

H\u00e4r anv\u00e4nder Emin Tengstr\u00f6m just resan, f\u00f6r att s\u00e4ga det han vill ha sagt. Resen\u00e4rerna som blir v\u00e5ra \u00f6gon \u00e4r tv\u00e5 romerska m\u00e4n i yngre medel\u00e5ldern. Quintus och Sextus. (P\u00e5 munkforsska: Femt\u2019 \u00e5 Sj\u00e4tt\u2019).<\/p>\n

En dag under kejsar Antoninus Pius regering, p\u00e5 150-talet efter Kristus, best\u00e4mmer dom sig f\u00f6r att l\u00e4mna Rom. Dom vill se resten av hela det stora riket. Det som n\u00e4stan ingen gjort. (Aha, n\u00e4stan ingen).<\/p>\n

B\u00e5da tillh\u00f6r v\u00e4lb\u00e4rgade familjer. Reskassan best\u00e5r av guldmynt. Resten hoppas dom l\u00e5na p\u00e5 platser d\u00e4r det finns banker. (Aha, det finns banker!).<\/p>\n

Dom \u00e5ker vagn, ofta med den kejserliga posten. (Aha, en fungerande post). \u00a0Dom rider, med h\u00e4star de k\u00f6per efter v\u00e4gen. Dom \u00e5ker med st\u00f6rre fartyg p\u00e5 havet och flodb\u00e5tar p\u00e5 floder. Ett tag g\u00e5r dom, tillsammans med romerska soldater vid stranden av Donau.<\/p>\n

D\u00e5 \u00e4r dom glada att ingen d\u00e4rhemma ser dom. Om du tillh\u00f6r riddarklassen i Rom. D\u00e5 \u00e4r det inte v\u00e4rdigt din st\u00e4llning att f\u00e4rdas g\u00e5ende och med vanliga soldater.<\/p>\n

Resan tar \u00f6ver ett \u00e5r, fr\u00e5n april ena \u00e5ret till augusti n\u00e4sta.<\/p>\n

N\u00e4r dom kommer till Britannia handlar resan i h\u00f6g grad om Brexit. Fast det vet dom inte.<\/p>\n

N\u00e4r dom kommer till Delphi st\u00e4ller dom en fr\u00e5ga till oraklet. Svaret blir:<\/p>\n

– Ni kommer att komma hem. Men ni kommer inte att k\u00e4nna er som hemma.<\/p>\n

Tengstr\u00f6m \u00e4r gammal klassiker, som sagt. Han har massor av kunskaper att bjuda p\u00e5. Boken \u00e4r likadan. Det blir v\u00e4ldigt m\u00e5nga bilder p\u00e5 gamla stadsplaner, stadsportar, amfiteatrar och torg.\u00a0Men \u00e4r det levande skildrat? Fungerar gestaltningen? K\u00e4nner vi n\u00e4rvaron?<\/p>\n

Ibland. Ibland inte. Boken \u00e4r l\u00e4sv\u00e4rd men stundtals blir den v\u00e4ldigt mycket en katalog \u00f6ver romerska stadsnamn, v\u00e4gar och byggnader.<\/p>\n

6. Tillbaka till Obelix
\n<\/strong>Jag lovade ju \u00e5terkomma till Obelix. \u201dRomarna \u00e4r inte kloka\u201d, s\u00e4ger han.\u00a0Hade imperiet utg\u00e5tt fr\u00e5n Munkfors, d\u00e5 skulle han i st\u00e4llet ha sagt:<\/p>\n

– Romera \u00e4\u2019 att bra h\u00e4ndi\u2019.<\/p>\n

Kan ni ert munkforsm\u00e5l, s\u00e5 vet ni vad h\u00e4ndig betyder. D\u00e4r. (Det betyder knepig). Men Obelix hade fel. Att kunna styra detta stora rike var skickligt.<\/p>\n

Det hindrar inte att jag gillar den galliska byn som g\u00f6r motst\u00e5nd.\u00a0Jag hade inte heller g\u00e5tt med i den europeiska Stor-Staten.<\/p>\n

Tack f\u00f6r mig!<\/p>\n

###<\/span> V\u00e4gar, spr\u00e5k, byggnader och kultur<\/strong><\/h3>\n

(Anteckningar inf\u00f6r den efterf\u00f6ljande paneldiskussionen.)<\/em><\/p>\n

V\u00e4garna f\u00f6renade
\n<\/strong>Det var inte bara varor och krigsh\u00e4rar som passerade p\u00e5 de romerska v\u00e4garna. De bidrog ocks\u00e5 till att \u201dsprida tankar och id\u00e9er, konstn\u00e4rliga influenser och filosofiska och religi\u00f6sa l\u00e4ror\u201d, d\u00e4ribland kristendomens.<\/p>\n

Under en period p\u00e5 flera hundra \u00e5r byggde romarna 8\u00a0000 mil v\u00e4gar, inom ett omr\u00e5de som nu omfattar mer \u00e4n 30 l\u00e4nder. En del av v\u00e4garna h\u00e5ller \u00e4n i dag.<\/p>\n

Latinet f\u00f6renade
\n<\/strong>Ett annat av verktygen f\u00f6r att h\u00e5lla samman romarriket var spr\u00e5ket. Kommandospr\u00e5ket f\u00f6r soldaterna var latin. Administrationen sk\u00f6ttes med latin. Pensionerade soldater bodde i st\u00e4der som byggdes lite varstans i riket och tog spr\u00e5ket med sig.<\/p>\n

I dag \u00e4r rum\u00e4nskan ett dotterspr\u00e5k till latinet. \u00c4ven i delar av Schweiz talar man ett spr\u00e5k n\u00e4ra sl\u00e4kt med latinet. Franskan, spanskan och portugisiskan \u00e4r ocks\u00e5 romanska spr\u00e5k.<\/p>\n

Latinet har betytt mycket l\u00e5ngt efter att romarriket fallit. Tussilago farfara, Castor Fiber och Grus grus hade inte hetat s\u00e5, om det inte varit f\u00f6r romarna. Vi hade inte haft v\u00e5rt alfabet.<\/p>\n

\u00c4ven i svenskan har det haft betydelse. N\u00e4r man nyligen unders\u00f6kte spr\u00e5ket i ett antal artiklar i Sydsvenskan, fann man att 16 procent av orden i kulturartiklarna hade sitt ursprung i latinet, 12 procent i ledarna och 8 procent av orden p\u00e5 sporten.<\/p>\n

Karlstads Humanistiska\u00a0<\/em>F\u00f6rening hade inte hetat som den g\u00f6r och inte mitt manuskript<\/em>heller.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Byggnaderna f\u00f6renade
\n<\/strong>F\u00f6rst tycker jag att Emin Tengstr\u00f6m blir lite tjatig n\u00e4r hans bok r\u00e4knar upp vad de b\u00e5da resen\u00e4rerna m\u00f6ter i var och varannan romersk stad som de bes\u00f6ker. \u00d6verallt r\u00e4tvinkliga gator, thermer, en akvedukt, ett forum, n\u00e5gra tempel, en amfiteater, en teater och en hippodrom.<\/p>\n

Efter ett tag inser jag hur byggnaderna (liksom latinet, v\u00e4garna och administrationen) hade en extra uppgift. De bidrog till att h\u00e5lla riket samman. Romarna var grundliga med att sprida sin kultur.<\/p>\n

Det var inga sm\u00e5 skapelser. Forumet i Augustoritum i Gallien var 100 x 300 meter stort. Amfiteatern i Italica, Hispania, hade plats f\u00f6r 25\u00a0000 \u00e5sk\u00e5dare, teatern i Emerita Augusta, Hispania, tog in 6\u00a0000 och i hippodromen i samma stad 30\u00a0000 personer.<\/p>\n

Fick bo hos hans g\u00e4stv\u00e4n
\n<\/strong>N\u00e4r de kommer till Lugdunum (Lyon) har de tur. F\u00f6r d\u00e4r har Quintus och hans familj en g\u00e4stv\u00e4n.<\/p>\n

Romerska familjer hade ofta g\u00e4stv\u00e4nner p\u00e5 en rad platser. D\u00e4r kunde de bo n\u00e4r de bes\u00f6kte platsen. Precis som de sj\u00e4lva tog emot g\u00e4stv\u00e4nner i sina hem.<\/p>\n

Hos g\u00e4stv\u00e4nnen fick de b\u00e5de mat och sovplats och framf\u00f6r allt en m\u00f6jlighet att l\u00e4ra k\u00e4nna orten och den lokala kulturen b\u00e4ttre.<\/p>\n

Hem<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Om mig<\/span><\/a>\u00a0|\u00a0Skriva & prata<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Politik<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0L\u00f6pa<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Viktor Root<\/a><\/span>
\nInl\u00e4gg nr 1\u00a0904. (c) Sven-Ove Svensson (men dela g\u00e4rna) <\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Talarmanus till min tiominuters inledning vid det offentliga m\u00f6tet med Karlstads Humanistiska F\u00f6rening den 27 december. \u00d6vriga inledare: Eva Fredriksson och Peter Olausson. \u00c4mnet f\u00f6r diskussionen: Emin Tengstr\u00f6ms bok Romarriket runt \u2013 en fiktiv resa i den antika verkligheten. 1. Inledning – Romarna \u00e4r inte kloka! s\u00e4ger Obelix i den tecknade serien Asterix. Jag \u00e5terkommer … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dRomarna \u00e4r inte kloka\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[9,4],"tags":[8,14],"class_list":["post-20409","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","category-skrivande","tag-historia","tag-lasning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20409","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20409"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20409\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20418,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20409\/revisions\/20418"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20409"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=20409"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=20409"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}