{"id":21754,"date":"2020-02-03T04:16:44","date_gmt":"2020-02-03T03:16:44","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=21754"},"modified":"2020-02-01T10:25:42","modified_gmt":"2020-02-01T09:25:42","slug":"21754","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=21754","title":{"rendered":"\u00c5tta bokber\u00e4ttelser av sju"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Min forna arbetskamrat Margareta Holgersson utmanade mig. Ber\u00e4tta om sju bra b\u00f6cker, en om dagen i en vecka p\u00e5 Facebook.<\/p><\/blockquote>\n

Man skulle egentligen sj\u00e4lv utmana en person varje dag ocks\u00e5, som ett kedjebrev, men det l\u00e4t jag bli.<\/p>\n

En rolig uppgift, detta! Skojigt \u00e4ven med alla kommentarer och v\u00e4nliga ord kring mina boktexter. S\u00e5nt gl\u00e4der en yngling. Fast – n\u00e4r jag nu \u00e4r sj\u00e4lsligen sl\u00e4kt med Vilda bebin s\u00e5 blir det f\u00f6rst\u00e5s en \u00e5ttonde text. Den, d\u00e4r regelverket brister. H\u00e4r \u00e4r de, alla \u00e5tta. B\u00f6cker \u00e4r bra f\u00f6r blodomloppet.<\/p>\n

Werner Aspenstr\u00f6m:<\/span> Ordbok<\/strong><\/h3>\n

26 januari 2020.<\/em><\/strong> Jag har blivit ombedd av min v\u00e4n Margareta Holgersson att ber\u00e4tta om sju b\u00f6cker som betytt mycket f\u00f6r mig. Ett sv\u00e5rt val, eftersom s\u00e5nt beror p\u00e5 dagsformen som l\u00e4sare. Ibland vill jag bli t\u00e4nkt \u00e5t, ibland t\u00e4nka sj\u00e4lv. Ibland vill jag skratta, ibland bli f\u00f6rbaskad p\u00e5 or\u00e4ttvisorna.<\/p>\n

Men – l\u00e5t oss b\u00f6rja med poesin. H\u00f6ga visan \u00e4r vacker k\u00e4rleksvers, Gustaf Fr\u00f6ding \u00e4r lyh\u00f6rd m\u00e4nniskok\u00e4nnare och spr\u00e5klekare, Bengt Berg \u00e4r klok lokalt f\u00f6rankrad globalist och Nils Ferlins kl\u00e4ttergroda \u00e4r st\u00e4ndigt aktuell.<\/p>\n

Nu var det en bok jag skulle v\u00e4lja per dag. En enda. D\u00e5 f\u00e5r det bli Werner Aspenstr\u00f6ms Ordbok fr\u00e5n 1976. Jag tycker om Aspenstr\u00f6ms s\u00e4tt att skriva till synes enkelt om det sv\u00e5ra.<\/p>\n

I Ordbok finns ocks\u00e5 dikten som blivit signaturmelodi f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4sande motionsl\u00f6pare. T\u00e4nk inte tr\u00e4skor, t\u00e4nk p\u00e5 ett par Nike Pegasus eller vad du nu kallar dina v\u00e4nner som st\u00e5r och hoppar i hallen:<\/p>\n

\u201dSKOR L\u00c4NGTAR UT<\/em>\u00a0<\/em><\/p>\n

Nyss \u00e5skade det.
\n<\/em>Nu har det upph\u00f6rt.
\n<\/em>Hund h\u00e5ller jag inte.
\n<\/em>Men tr\u00e4skor.
\n<\/em>De st\u00e5r vid d\u00f6rren
\n<\/em>och sk\u00e4ller. \u201d<\/em><\/p>\n

(Werner Aspenstr\u00f6m)<\/em><\/p>\n

Frans G. Bengtsson:<\/span> R\u00f6de Orm<\/strong><\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

27 januari 2020.<\/em><\/strong> Bok nummer tv\u00e5 i min sjudagars uppr\u00e4kning blir R\u00f6de Orm fr\u00e5n 1941 och 1945. Frans G. Bengtssons ber\u00e4ttelse i tv\u00e5 delar om vikingen Orm Tostesson och hans resor i olika v\u00e4derstreck.<\/p>\n

Cecilia af Jochnick ber\u00e4ttade en g\u00e5ng att hon brukar l\u00e4sa den varje \u00e5r. Ett klokt tips tyckte jag och b\u00f6rjade g\u00f6ra likadant tills boken blivit min mest l\u00e4sta. Det vill s\u00e4ga n\u00e4st n\u00e5gra h\u00f6gl\u00e4sta barnb\u00f6cker och en i slutet av 60-talet tummad citatbok.<\/p>\n

Varf\u00f6r jag gillar att l\u00e4sa denna \u00e4ventyrsskildring s\u00e5 ofta? Jag vet ju redan hur det ska g\u00e5 med min herre Almansur, klockan Jakob, det engelska silvret, kung Haralds dotter och bulgarguldet. Allt det sp\u00e4nnande, allt det roliga, allt det historiska minns jag.<\/p>\n

Svaret \u00e4r att jag l\u00e4ser om den f\u00f6r spr\u00e5kets skull. Varje g\u00e5ng jag inser att jag blivit babblig \u00e4ven i skrift \u00e4r det dags att vaccinera mig med den bengtssonska k\u00e4rvheten.<\/p>\n

N\u00e4r Orm sattes till \u00e5ran som gal\u00e4rslav var han en sk\u00e4ggl\u00f6s yngling. Innan han blev fri fr\u00e5n kalifens skepp hade han hunnit f\u00e5 l\u00e5ngt r\u00f6tt sk\u00e4gg. Det v\u00e4xte hela tiden ner till \u00e5ran men aldrig l\u00e4ngre. D\u00e4r skavdes det av.<\/p>\n

Av alla s\u00e4tt att ansa sk\u00e4gg var detta det s\u00e4msta.<\/p>\n

Barbro Lindgren & Eva Eriksson:<\/span> Den vilda Bebiresan<\/strong><\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

28 januari 2020.<\/em><\/strong> Tredje boken, utmanad av Margareta Holgersson att ber\u00e4tta om sju: Nu m\u00e5ste jag v\u00e4lja en barnbok till min favoritlista. I v\u00e5r familj har vi l\u00e4st m\u00e5nga s\u00e5dana, barnen m\u00e5ste f\u00e5 ett spr\u00e5k. Dessutom \u00e4r barnboksf\u00f6rfattare som Astrid Lindgren, Gunilla Bergstr\u00f6m och Barbro Lindgren duktiga p\u00e5 att f\u00f6rklara de mest komplicerade ting kring liv och d\u00f6d, s\u00e5 att \u00e4ven en vuxen begriper. \u201dJag ska bara…\u201d
\nL\u00e4s inte f\u00f6r inlevelsefullt. D\u00e5 somnar aldrig ungen.
\nL\u00e4s inte utan inlevelse. D\u00e5 v\u00e4cks aldrig ungen f\u00f6r litteraturen.<\/p>\n

Ocks\u00e5 h\u00e4r kunde jag r\u00e4kna upp m\u00e5nga b\u00f6cker, barnlitteraturen \u00e4r rik. Ronja R\u00f6vardotter \u00e4r bra \u00e4ven som vuxenbok, Pippi L\u00e5ngstrump \u00e4r en hj\u00e4lte, mumintrollen ett g\u00e4ng finlandssvenska hippiefilosofer. Eller varf\u00f6r inte Lille Prinsen, gymnasiekaf\u00e9ernas n\u00e4st mest citerade? N\u00e5, till slut v\u00e4ljer jag Den vilda Bebiresan av Barbro Lindgren (1982), genialt tecknad av Eva Eriksson.<\/p>\n

\u201dEn dag n\u00e4r allt \u00e4r tyst och lite tr\u00e5kigt f\u00e5r bebin lust att g\u00f6ra n\u00e5got br\u00e5kigt.\u201d De raderna blev predikotext n\u00e4r jag en tid var med och ledde kurs f\u00f6r journalister i att skriva levande reportage. Vilda bebin visade sig vara en utm\u00e4rkt f\u00f6ljeslagare till lektionssalen p\u00e5 h\u00f6gskolan i Kalmar. Sista kursdagen l\u00e4ste jag boken och det jag predikat under veckan parallellt:<\/p>\n

\u201dEn dag n\u00e4r allt \u00e4r tyst och lite tr\u00e5kigt\u201d (det \u00e4r vi journalister n\u00e4r det g\u00e5tt i st\u00e5, det \u00e4r dagens tidningar) \u201df\u00e5r bebin lust att g\u00f6ra n\u00e5got br\u00e5kigt\u201d (det \u00e4r dom nya kreativa journalister vi ska bli). \u201dHan tar en l\u00e5da ur sin mammas sk\u00e5p\u201d (allt \u00e4r m\u00f6jligt, ocks\u00e5 d\u00e4r hemma i redaktionsvardagen). \u201dNu ska han ut och \u00e5ka b\u00e5t!\u201d.
\n\u201dOch herr Kanin och herr Giraff och lilla Vild f\u00e5r \u00e5ka med p\u00e5 f\u00e4rden\u201d (det \u00e4r l\u00e4sarna) \u201d- de vill ju ocks\u00e5 se sig om i v\u00e4rlden.\u201d
\n\u201dMen mamman (det \u00e4r skrivkrampen men ocks\u00e5 konventionerna och fegheten inom oss sj\u00e4lva) … men mamman \u201dvinkar sorgset ifr\u00e5n strand och ropar: TA DET VARLIGT!\u201d
\n\u201dD\u00e5 skrattar bebin f\u00f6r sig sj\u00e4lv HA HA! Det \u00e4r ju nu det ska bli farligt!\u201d<\/p>\n

\u00c4ven v\u00e5ra barnbokstecknare \u00e4r kloka och duktiga. En g\u00e5ng n\u00e4r barnen var sm\u00e5 skrev vi till Eva Eriksson och fr\u00e5gade om en viss figur hon ritat. Vi fick ett fint personligt brev tillbaka, d\u00e4r hon avsl\u00f6jade vem som var f\u00f6rebilden. Hon brydde sig om n\u00e5gra unga l\u00e4sare p\u00e5 Grossbolstorp. Respekt!<\/p>\n

Marit Kapla:<\/span> Osebol<\/strong><\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

29 januari 2020.<\/em><\/strong> Fj\u00e4rde boken av sju: Marit Kapla: Osebol. Teg Publishing 2019. 811 sidor. (Texten \u00e4r en recension jag skrev f\u00f6r tidskriften Wermlandiana).<\/p>\n

Marit Kapla \u00e4r journalist. N\u00e4r jag fick h\u00f6ra att hon skrivit en bok, d\u00e4r hon intervjuat i princip varenda vuxen m\u00e4nniska i uppv\u00e4xtbyn Osebol i norra V\u00e4rmland, hade jag bilden klar f\u00f6r mig. H\u00e4r skulle vi m\u00f6ta 42 oklanderliga intervjuer p\u00e5 god journalistprosa, v\u00e4lskrivna, dokumenterande och \u00e4nd\u00e5 r\u00e4tt f\u00f6rv\u00e4ntade. N\u00e5gon aha-upplevelse ska du inte v\u00e4nta dig i genren glesbygdsintervju i globaliseringens 2019.<\/p>\n

Jag hade fel. Naturligtvis hade jag fel.<\/p>\n

Det b\u00f6rjar med formen. En dag best\u00e4mmer Kapla sig f\u00f6r att st\u00e4lla upp texten glest och med oj\u00e4mn h\u00f6gerkant. Samtidigt avst\u00e5r hon fr\u00e5n all person- och milj\u00f6beskrivning ur ber\u00e4ttarens perspektiv. Allt vi ser \u00e4r de intervjuades egna ord.<\/p>\n

Ser? Snart tycker jag mig h\u00f6ra de 42 r\u00f6sterna, som en direkts\u00e4nd radioteater fr\u00e5n byn invid \u00e4lven. Den avskalade formen skapar f\u00f6rt\u00e4tning, av den f\u00f6rv\u00e4ntade journalistprosan blir sk\u00f6nlitteratur.<\/p>\n

Jag hade ett hum i \u00f6ronen hela tiden.<\/em>\u00a0<\/em><\/p>\n

H\u00f6r ni det ocks\u00e5?
\n<\/em>sa jag och gick ut
\n<\/em>f\u00f6r vi hade elm\u00e4taren p\u00e5 en stolpe
\n<\/em>med massor av luftledningar och grejor.<\/em>\u00a0<\/em><\/p>\n

S\u00e5 till slut kom jag p\u00e5 \u2026
\n<\/em>det \u00e4r tystnaden jag h\u00f6r
\n<\/em>som jag inte hade h\u00f6rt p\u00e5 tjugo \u00e5r
\n<\/em>i Stockholm.<\/em><\/p>\n

H\u00e4r finns de allihop. Stockholmaren, b\u00e4rplockerskan, Karin i k\u00f6ket p\u00e5 folkh\u00f6gskolan, dansken som paddlar, Jan som k\u00f6pte grannstugan och arbetspendlar till \u00d6rebro, \u00c5ke som blev arg p\u00e5 Ungdomsringen, hon fr\u00e5n Tyskland som soldaterna tog pappan f\u00f6r, hon som \u00e4r god man \u00e5t en flyktingpojke, han som b\u00f6rjade hugga i skogen n\u00e4r han var 14 \u00e5r.<\/p>\n

Ibland skapar n\u00e5gra dialektord sin s\u00e4rskilda exakthet. M\u00e4nnisko\u00f6dena staplas p\u00e5 varandra, r\u00f6st efter r\u00f6st b\u00f6rjar h\u00f6ras i k\u00f6ren och jag tycker om den k\u00f6ren. I min hand h\u00e5ller jag 811 sidor avfolkning, vemod och ibland vrede, det \u00e4r sant men ocks\u00e5 s\u00e5 mycket mer. Lokalhistoria men p\u00e5 n\u00e4sta sida personifierad v\u00e4rldshistoria. Humor, lust att leva, f\u00f6rm\u00e5gan att klara sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Marit Kapla har skrivit den b\u00e4sta sk\u00f6nlitter\u00e4ra debut jag l\u00e4st p\u00e5 l\u00e4nge.<\/p>\n

Gunnar Ehne:<\/span> Millmark\u00f4rn<\/strong><\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

30 januari 2020<\/em><\/strong>. Femte dagen och femte boken, utmanad av Margareta Holgersson. I dag Gunnar Ehne: Millmark\u00f4rn.<\/p>\n

Jag intervjuade Gunnar Ehne flera g\u00e5nger men blev aldrig n\u00f6jd med resultatet. Vi trivdes med varandra, Gunnar och jag, men journalistprosan hade f\u00f6r br\u00e5ttom och textf\u00f6rs\u00f6ken blev f\u00f6r taffliga. S\u00e5 k\u00e4ndes det ofta n\u00e4r jag tyckte f\u00f6r bra om intervjuoffret. De egna f\u00f6rv\u00e4ntningarna blev f\u00f6r tunga.<\/p>\n

Det \u00e4r nyttigt att ha distans till \u00e4mnet, s\u00e5dana g\u00e5nger. Problemet \u00e4r att den distansen kostar tid.<\/p>\n

Historien om den skrivande lantbrukaren b\u00f6rjar i G\u00e4vle, passerar Rans\u00e4ter och n\u00e5r sin h\u00f6jdpunkt p\u00e5 g\u00e5rden Hults\u00e4tra i \u00d6stmark. D\u00e4r bodde han n\u00e4r han b\u00f6rjade skicka sina dikter till det lokala annonsbladet. Goda dikter men anonyma. I bygden b\u00f6rjade folk fundera \u00f6ver vem som g\u00f6mde sig bakom signaturen Millmark\u00f4rn. Den g\u00e5tan l\u00f6ste ingen f\u00f6rr\u00e4n Gunnar r\u00e5kade skicka med en egen teckning till en av dikterna.<\/p>\n

D\u00e5 k\u00e4nde de igen stilen. Jas\u00e5 \u00e4r det du, Gunnar?<\/p>\n

1980 gav f\u00f6rlaget Rallarros ut Gunnar Ehnes debutdiktsamling, Millmark\u00f4rn. Ett 48-sidigt h\u00e4fte med 39 dikter, de flesta p\u00e5 dialekt. Hur var det han sa, efter\u00e5t? En ska s\u00e4lja sina dikter p\u00e5 bensinmackar, d\u00e4r g\u00e5r de bra\u2026 Var det 800 exemplar han s\u00e5lde p\u00e5 bensinmacken i \u00d6stmark? Jag tror det.<\/p>\n

\u201dGunnar \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n sin genre\u201d brukade jag s\u00e4ga. Det var ett klumpigt s\u00e4tt att uttrycka sin beundran p\u00e5. Som om det vore n\u00e5got fel p\u00e5 genren bygdedikter som s\u00e5dan. Millmark\u00f4rn var bara s\u00e5 mycket b\u00e4ttre \u00e4n min vr\u00e5ngbild av en alltf\u00f6r lokal skribent som rimmar hellre \u00e4n bra. Gunnar var en universell poet, f\u00f6rkl\u00e4dd i lokal dialekt p\u00e5 en bensinmacksdisk i norra V\u00e4rmland, men v\u00e4l s\u00e5 bra som de kollegor, vars b\u00f6cker recenserades p\u00e5 fina kultursidan i huvudstaden.<\/p>\n

\u201dOcken skull s\u00f4v nu
\n<\/em>n\u00e4r natta int \u00e4 l\u00e4nger
\n<\/em>\u00e4n en decimeter\u201d<\/em><\/p>\n

(Ur dikten V\u00e5rnatta).<\/em><\/p>\n

Ganska snart blev hans dikter popul\u00e4ra h\u00f6gl\u00e4sningstexter, framf\u00f6rda av s\u00e5v\u00e4l proffs som amat\u00f6rer. Min k\u00e4re far, som inte l\u00e4st en text h\u00f6gt sedan ungdoms\u00e5ren i Svenska Landsbygdens Ungdomsf\u00f6rbund, SLU, kom d\u00e5 och d\u00e5 och bad mig ordna fram nya dikter av Millmark\u00f4rn om det fanns n\u00e5gra. Han beh\u00f6vde till n\u00e4sta tr\u00e4ff med pension\u00e4rerna.<\/p>\n

Pappa l\u00e4ste dem bra. Det gjorde inte alla, inte proffsen heller. Allra b\u00e4st l\u00e4ste en n\u00f6dbedd gammal klok och humoristisk lantbrukare fr\u00e5n Hults\u00e4tra. Gunnar Ehne sj\u00e4lv.<\/p>\n

\u201dTRAKTOR<\/em><\/p>\n

– Ska \u2019ru int k\u00f6p d\u00e4 traktor?
\n<\/em>ropt di te\u2019n
\n<\/em>n\u00e4r han geck \u00e5 harv
\n<\/em>m\u00e4 h\u00e4sten.<\/em><\/p>\n

– Kunn ja f\u00f4ll g\u00f6r,
\n<\/em>sa han,
\n<\/em>– men kan en h\u00f6r l\u00e4rka da,
\n<\/em>sa han,
\n<\/em>i en tocken maskin.\u201d<\/em><\/p>\n

Selma Lagerl\u00f6f:<\/span> Kejsarn av Portugallien<\/strong><\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

31 januari 2020.<\/em><\/strong> Sj\u00e4tte boken av sju, utmanad av Margareta Holgersson. Selma Lagerl\u00f6f: Kejsarn av Portugallien.<\/p>\n

\u201d- Jag undrar just om n\u00e5n t\u00e4nker, att jag \u00e4r glad \u00e5t \u00e5 ta emot det h\u00e4r barnet, mumlade han, d\u00e4r han satt, och med detsamma sparkade han till en liten vedpinne, s\u00e5 att den fl\u00f6g \u00e4nda ut p\u00e5 g\u00e5rden. F\u00f6r det \u00e4r allt n\u00e4tt opp den v\u00e4rsta olycka, som jag kunde r\u00e5ka ut f\u00f6r. N\u00e4r vi gifte oss, Kattrina \u00e5 jag, s\u00e5 var det, f\u00f6r det att vi hade tr\u00f6ttnat p\u00e5 \u00e5 g\u00e5 som dr\u00e4ng \u00e5 piga hos Erik i Falla \u00e5 ville s\u00e4tta f\u00f6ttera under eget bord, men visst inte f\u00f6r att vi skulle f\u00e5 barn.\u201d<\/em><\/p>\n

Inte vet jag om Selma Lagerl\u00f6f t\u00e4nkte i dramaturgiska termer men jag tror det. Som vanligt tr\u00e4ffar hon r\u00e4tt, \u00e4ven ber\u00e4ttartekniskt. N\u00e4r ber\u00e4ttelsen b\u00f6rjar \u00e4r hj\u00e4lten liten och uschlig men snart b\u00f6rjar han v\u00e4xa. Han som heter Jan Andersson i Skrolycka och absolut inte vill ha den d\u00e4r ungen som just h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6das inne i stugan i kanten av Svartsj\u00f6 socken.<\/p>\n

F\u00f6rst vill han inte ha barnet.<\/p>\n

Det h\u00e4nder att jag h\u00f6r folk beklaga Selma Lagerl\u00f6f som \u201daldrig fick uppleva f\u00f6r\u00e4ldrak\u00e4rlek\u201d. D\u00e5 har de inte l\u00e4st sidan sju i Kejsarn av Portugallien. Den, d\u00e4r Jan f\u00e5r dottern i famnen, henne som han inte vill ha:<\/p>\n

\u201dHan stod och undrade vad kvinnfolken menade att han skulle ta sig till med det h\u00e4r, som barnmorskan hade lagt i famnen p\u00e5 honom, d\u00e5 han fick en st\u00f6t, s\u00e5 att b\u00e5de han och barnet skakade till. Den kom inte fr\u00e5n n\u00e5gon av de andra, men om den gick fr\u00e5n den lilla flickan \u00f6ver till honom eller fr\u00e5n honom till den lilla flickan, det kunde han inte reda ut f\u00f6r sig.<\/em><\/p>\n

Strax efter\u00e5t b\u00f6rjade hj\u00e4rtat klappa i br\u00f6stet p\u00e5 honom, s\u00e5som det aldrig f\u00f6rr hade gjort, och med detsamma var han inte l\u00e4ngre frusen, och inte k\u00e4nde han sig ledsen och bekymrad och inte ond heller, utan allt var bra. Det enda, som oroade honom, var, att han inte kunde begripa varf\u00f6r det skulle dunka och sl\u00e5 p\u00e5 det s\u00e4ttet i br\u00f6stet p\u00e5 honom, d\u00e5 han varken hade dansat eller sprungit eller kl\u00e4ttrat i branta berg.<\/em><\/p>\n

– K\u00e4ra ni, sa han till barnmorskan, l\u00e4gg hanna h\u00e4r, \u00e5 k\u00e4nn efter. Jag tycker att hj\u00e4rtat sl\u00e5r s\u00e5 konstigt.
\n<\/em>– Det \u00e4r riktig hj\u00e4rtklappning, sa barnmorskan. Kanske att ni brukar ha s\u00e5 ibland?
\n<\/em>– Nej, jag har aldrig haft det f\u00f6rr, f\u00f6rs\u00e4krade han. Aldrig p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet.
\n<\/em>– M\u00e5r ni illa d\u00e5? Har ni ont n\u00e5nstans?
\n<\/em>Nej, det hade han inte.
\n<\/em>D\u00e5 kunde barnmorskan inte f\u00f6rst\u00e5 vad det var f\u00f6r fel med honom.
\n<\/em>– Jag ska i alla fall ta barnet ifr\u00e5n er, sa hon.
\n<\/em>Men d\u00e5 k\u00e4nde Jan, att barnet, det ville han inte l\u00e4mna ifr\u00e5n sig.
\n<\/em>– Nej, l\u00e5t mej ha kvar den lilla flicka! sa han.
\n<\/em><\/p>\n

Med detsamma m\u00e5tte kvinnfolken ha l\u00e4st n\u00e5got i \u00f6gonen p\u00e5 honom eller h\u00f6rt n\u00e5gonting i r\u00f6sten, som gjorde dem glada, f\u00f6r barnmorskan drog p\u00e5 munnen och de andra rentav storskrattade.
\n<\/em>– Har Jan aldrig f\u00f6rr tyckt s\u00e5 mycke om n\u00e5n, s\u00e5 att ni har f\u00e5tt hj\u00e4rtklappning f\u00f6rdenskull? sa barnmorskan.
\n<\/em>– N\u00e4\u00e4j, sa Jan.\u201d<\/em><\/p>\n

Nu g\u00f6r han det.<\/p>\n

N\u00e4r Jan i Skrolycka senare st\u00e5r p\u00e5 tr\u00f6skeln och v\u00e4ntar p\u00e5 att n\u00e5gon f\u00f6rbipasserande ska komma med f\u00f6rslag till namn p\u00e5 den lilla f\u00e5r han v\u00e4nta l\u00e4nge. Till sist bryter solen fram mellan molnen och ger honom namnen: Klara Fina Gulleborg.<\/p>\n

Tre g\u00e5nger har jag f\u00e5tt en nyf\u00f6dd dotter i famnen. Nog k\u00e4nner jag igen Jan i Skrolyckas stund. D\u00e5 sjunger \u00e4nglarna, d\u00e5 glittrar solen! Forts\u00e4ttningen av den h\u00e4r varma, vackra och sorgliga ber\u00e4ttelsen f\u00e5r du l\u00e4sa sj\u00e4lv. Kejsarn av Portugallien, det namnet tar han sig n\u00e4r han blivit galen av l\u00e4ngtan efter Klara Gulla som dragit till huvudstaden.<\/p>\n

Selma Lagerl\u00f6f hade inga egna barn men k\u00e4rlek upplevde hon och fadersk\u00e4rleken k\u00e4nde hon till hemifr\u00e5n M\u00e5rbacka. S\u00e5 har hon ocks\u00e5 skrivit en av de b\u00e4sta romaner jag l\u00e4st p\u00e5 svenska. Bry dig inte om att spr\u00e5ket \u00e4r gammaldags, boken kom 1914. Tag och l\u00e4s! Under tiden funderar jag p\u00e5 att ta en l\u00f6ptur f\u00f6rbi Skrolycka i sommar. Jag ser p\u00e5 kartan att torpet finns i verkligheten, mitt emellan M\u00e5rbacka och kyrkan.<\/p>\n

Jag vill k\u00e4nna hj\u00e4rtat klappa och h\u00f6ra vad solen \u00f6ver Svartsj\u00f6 socken har att s\u00e4ga, nuf\u00f6rtiden.<\/p>\n

Roy Jacobsen:<\/span> De osynliga<\/strong><\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

1 februari 2020.<\/em><\/strong> Sjunde boken av sju, utmanad av Margareta Holgersson. Roy Jacobsen: De osynliga (\u00f6vers\u00e4ttning av Staffan S\u00f6derblom).<\/p>\n

Har du sett mitt bokurval den senaste veckan? Undrar du om jag aldrig \u00f6ppnar en bok f\u00f6rfattad bortanf\u00f6r den svenska delen av taigab\u00e4ltet? Var lugn. Riktigt s\u00e5 illa \u00e4r det inte. V\u00e4rlden finns i min bokhylla med. Dikter liksom romaner och andra ber\u00e4ttelser har mycket att l\u00e4ra oss om hur det \u00e4r att vara m\u00e4nniska och om hur folk lever p\u00e5 andra sidan de bl\u00e5 bergen.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart b\u00f6r f\u00f6rfattare inte ta v\u00e4rvning som turistguider eller kommunala pr-personer. Det \u00e4r aldrig kulturens uppgift. Trov\u00e4rdig litteratur l\u00e5ter sig inte k\u00f6pas, riktiga skribenter v\u00e4grar vara influencers som hyllar vad som helst p\u00e5 best\u00e4llning.<\/p>\n

Desto trov\u00e4rdigare d\u00e5 n\u00e4r en f\u00f6rfattare med integritet g\u00f6r sj\u00e4lva landskapet till huvudperson. I norske Roy Jacobsens succ\u00e9roman De osynliga \u00e4r en ensam familjs \u00f6 utanf\u00f6r den karga nordnorska kusten det. Huvudpersonen. Med stor detaljsk\u00e4rpa mejslar Jacobsen fram en trakt och ett liv, s\u00e5 olikt mitt i min vildsvinsskog.<\/p>\n

Huvudperson nummer tv\u00e5 heter Inrid och \u00e4r tre \u00e5r d\u00e5 ber\u00e4ttelsen b\u00f6rjar. N\u00e4r pr\u00e4sten inifr\u00e5n land v\u00e5gar sig ut till \u00f6n noterar han hennes \u201drena vita h\u00e4nder, inte ens sorgkanter under naglarna, som inte heller \u00e4r avbitna utan kortklippta, och de sm\u00e5 smilgroparna d\u00e4r knogarna s\u00e5 sm\u00e5ningom ska framtr\u00e4da\u201d. Barnahandens smilgropar, det \u00e4r s\u00e5 vackert och vaket.<\/p>\n

Vi l\u00e4ste ber\u00e4ttelsen i v\u00e5r bokcirkel f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Nu letar jag fram mina anteckningar om Ingrid och livet d\u00e4r uppe i norr 1913-1928:<\/p>\n

\u201dM\u00e5nga v\u00e4lvalda betydelseb\u00e4rande detaljer, exempelvis stolarna
\n<\/em>Hela tiden skicklig gestaltning, som n\u00e4r Hans tar \u00f6ver
\n<\/em>D\u00e5- och nutiden i texten
\n<\/em>Rik research men som v\u00e4vs in om\u00e4rkligt
\n<\/em>L\u00e4rorik ber\u00e4ttelse, trov\u00e4rdig
\n<\/em>Hel del bel\u00f6ningar i texten
\n<\/em>\u00d6vers\u00e4ttningen av dialekten intressant
\n<\/em>Mycket norsk, s\u00e4ger en del \u00e4ven om dagens Norge
\n<\/em>S\u00e4llan landskapet har en s\u00e5 viktig roll i b\u00f6cker jag l\u00e4ser
\n<\/em>Skyddad plats
\n<\/em>\u00c5rstiden viktigare \u00e4n timmen
\n<\/em>Skildringen av barn som blir vuxna fort, begreppet ungdom \u00e4r ungt
\n<\/em>Omanligt g\u00e5 i f\u00e4huset, nytt f\u00f6r mig i Norden
\n<\/em>Starka kvinnor, jfr hemma i sm\u00e5brukarsamh\u00e4llet d\u00e4r jag v\u00e4xte upp, kvinnornas st\u00e4llning i produktionen\u201d<\/em><\/p>\n

Nu b\u00f6rjar jag l\u00e4sa om boken, n\u00e4r jag inte l\u00e4ngre k\u00e4nner bokklubbsstressen.<\/p>\n

Roy Jacobsen skriver s\u00e5 bra.<\/p>\n

Telefonkatalogen och andra<\/strong><\/span><\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

2 februari 2020.<\/em><\/strong> \u00c5ttonde inl\u00e4gget om bra b\u00f6cker jag n\u00f6tt. Eftersom jag k\u00e4nner stor sl\u00e4ktskap med Vilda bebin, Pippi L\u00e5ngstrump, Ronja R\u00f6vardotter, Asterix, Troubadix samt Busen Fabian s\u00e5 f\u00f6ljer nu det \u00e5ttonde (!) inl\u00e4gget av sju, utmanad av Margareta Holgersson. Hon \u00e4r ocks\u00e5 sl\u00e4kt i sinnet.<\/p>\n

Telefonkatalogen g\u00e5r f\u00f6r \u00f6vrigt utm\u00e4rkt att l\u00e4sa som roman. Det har jag gjort m\u00e5nga g\u00e5nger. Tur jag sparade en.<\/p>\n

Ivar Lo-Johansson: Kungsgatan
\nMoa Martinsson: Mor gifter sig
\nJan Frideg\u00e5rd: Lars H\u00e5rd
\nJohn Steinbeck: Vredens druvor
\nKurt Salomonson: Grottorna
\nFolke Fridell: Greppet h\u00e5rdnar
\nSara Lidman: Gruva
\n\u00c5sa Linderborg: Mig \u00e4ger ingen
\nSusanna Alakoski: Svinal\u00e4ngorna
\nKjell Eriksson: Att skjuta h\u00e4star
\nKristian Lundberg: Yarden<\/p>\n

William Shakespeare: Hamlet
\nJean Racine: Faidra
\nMoli\u00e8re: Den girige
\nBertolt Brecht: Den kaukasiska kritcirkeln
\nGunde Johansson: \u00c4lvdalssagan
\nAino Trosell: Lusten finns, Gr\u00e5ten \u00e4r borta
\nSelma Lagerl\u00f6f, Susanne Marko och Leif Stinnerbom: Nils Holgersson<\/p>\n

Charles Dickens: Pickwickklubben
\nJack London: Skriet fr\u00e5n vildmarken
\nKurt Vonnegut: Slakthus 5 eller Barnkorst\u00e5get
\nJoseph Heller: Moment 22
\nCharles Bukowski: Postverket
\nJohn Irving: Garp och hans v\u00e4rld
\nMichael Ende: Momo eller kampen om tiden<\/p>\n

August Strindberg: Hems\u00f6borna
\nSelma Lagerl\u00f6f: G\u00f6sta Berlings saga
\nHarry Martinson: N\u00e4sslorna blomma
\nTage Aurell: Ber\u00e4ttelser
\nVilhelm Moberg: Utvandrarna
\nPer Anders Fogelstr\u00f6m: Mina dr\u00f6mmars stad
\nG\u00f6ran Tunstr\u00f6m: Juloratoriet
\nLars Andersson: Bikungskupan
\nKlas \u00d6stergren: Gentlemen
\nUlf Lundell: Vardagar<\/p>\n

Sapfo: Dikter och fragment (dikter)
\nGustaf Fr\u00f6ding: Dikter
\nVladimir Majakovskij: Dikter i urval
\nNils Ferlin: Dikter
\nSonja \u00c5kesson: Man f\u00e5r vara glad och tacka Gud
\nWerner Aspenstr\u00f6m: Samlade dikter
\nRobert Bly: Prosadikter
\nLennart Sj\u00f6gren: 1452 och dikter fr\u00e5n v\u00e5r tid
\nJan Erik Vold och Chet Baker: Furukonglesang
\nOlav H. Hauge: Anv\u00e4nd inte sandpapper
\nBengt Berg: Dikter genom 40 \u00e5r
\nJenny Wrangborg: Kallsk\u00e4nken
\nSam Carlquist: I morgon skall jag vara lycklig
\nDavid V\u00e4yrynen: Marken<\/p>\n

Olle Hammarlund: Stj\u00e4rnornas barn<\/p>\n

Arnaldur Indridason: Kvinna i gr\u00f6nt
\nPeter May: Svarthuset
\nJan Guillou: Vendetta<\/p>\n

Arto Paasilinna: Harens \u00e5r
\nErlend Loe: Volvo Lastvagnar
\nFredrik Backman: En man som heter Ove<\/p>\n

Erik Bengtson: Marathon: en bok f\u00f6r barn och d\u00e5rar, liding\u00f6l\u00f6pare och poeter
\nChristopher McDougall: Born to run \u2013 jakten p\u00e5 l\u00f6pningens sj\u00e4l
\nHaruki Murakami: Vad jag pratar om n\u00e4r jag pratar om l\u00f6pning<\/p>\n

Ebbe Sch\u00f6n: Folktrons \u00e5r
\nBengt af Klintberg: Den stulna njuren, s\u00e4gner och rykten i v\u00e5r tid
\nJack Werner: Ja skiter i att det \u00e4r fejk, det \u00e4r f\u00f6r j\u00e4vligt \u00e4nd\u00e5<\/p>\n

Carl Axel Gottlund: Dagbok \u00f6ver mina vandringar p\u00e5 Wermlands och Sol\u00f6rs finnskogar 1821
\nSteve Sem-Sandberg: De fattiga i Lodz.
\nSven Lindqvist: Gr\u00e4v d\u00e4r du st\u00e5r
\nBosse Sundin: Den kupade handen
\nLasse Berg: Gryning \u00f6ver Kalahari
\nKarin Bojs och Peter Sj\u00f6lund: Svenskarna och deras f\u00e4der de senaste 11\u00a0000 \u00e5ren
\nJan Ollars: Obygd, \u00f6stmarksskojare, \u00f6stmarksfinnar och allsk\u00f6ns mord och ohyggligheter?<\/p>\n

Crister Enander: I motst\u00e5nd v\u00e4xer tanken: Fr\u00e5n Klara Johanson till Simone de Beauvoir
\nJohan Svedjedal: Den nya dagen gryr. Karin Boyes f\u00f6rfattarliv
\nDick Harrison: Jag har ingen vilja till makt: biografi \u00f6ver Tage Erlander
\nJens Liljestrand: Mannen i skogen: en biografi \u00f6ver Vilhelm Moberg<\/p>\n

Ivar Arosenius: Kattresan
\nAntoine de Saint-Exup\u00e9ry: Lille prinsen
\nAstrid Lindgren: Ronja R\u00f6vardotter<\/p>\n

Annika Elmqvist, Gittan J\u00f6nsson, AnnMari Langemar och P\u00e5l Rydberg: Historieboken
\nRen\u00e9 Goscinny, Albert Uderzo: Asterix – Gudarnas hemvist
\nMorris & Goscinny: Skumt spel i Texas
\nRobert Nyberg: Guldfeber
\nSara Gran\u00e9r: All I Want for Christmas is planekonomi
\nMats Jonsson: Nya Norrland<\/p>\n

Fredrik Lindstr\u00f6m: V\u00e4rldens d\u00e5ligaste spr\u00e5k
\nKerstin Johanson: Svenska uttryck och deras ursprung
\nBengt G. Dagrin: Stora fula ordboken: f\u00f6rsummade och f\u00f6rtalade ord framf\u00f6rda i full frihet
\nStaffan Bj\u00f6rck: Romanens formv\u00e4rld
\nIngemar Unge: Skriva k\u00e5seri
\nLars \u00c5ke Augustsson: Lust att skriva (romaner och noveller)
\nBodil Malmsten: S\u00e5 g\u00f6r jag – Konsten att skriva<\/p>\n

G\u00f6ran Palm: Indoktrineringen i Sverige
\nDieter Strand: Kvart \u00f6ver tre i morse
\nG\u00f6ran Therborn: Kapitalet, \u00f6verheten och alla vi andra
\n\u00c5sa Linderborg & G\u00f6ran Greider: Populistiska manifestet<\/p>\n

Carl von Linn\u00e9: V\u00e4stg\u00f6taresan 1746
\nStefan Edman: Jord att \u00e4lska
\nRolf Edberg: Spillran av ett moln
\nBo Landin: Om tr\u00e4d kunde gr\u00e5ta
\nLars Lerin: Naturl\u00e4ra
\nMikael Skalstad: Fj\u00e4rilsm\u00f6ten<\/p>\n

\u2026 Bra B\u00f6ckers lexikon, b\u00f6ckerna i v\u00e5r bokcirkel, Kolossalt mycket sudoku, \u00e4nnu mer lyrik, F\u00e4nrik St\u00e5l, Nordisk skolatlas, Bernt Stenberg, Tomas Transtr\u00f6mer, Ninni Schulman, Jo Nesb\u00f6, Sj\u00f6wall\/Wahl\u00f6\u00f6, Henning Mankell, V\u00e5r kokbok, Killian Mullarney, Dan Zetterstr\u00f6m och Lars Svensson: F\u00e5gelguiden – Europas och medelhavsomr\u00e5dets f\u00e5glar i f\u00e4lt, Sigfrid Durango: F\u00e5glarna i f\u00e4rg, Knut Warmland: V\u00e4rml\u00e4ndsk ordbok, Eniro Gula Sidorna, delen Karlstad 2004, Myndigheternas skrivregler, Erland Rosell: Ortnamn i V\u00e4rmland. Debattb\u00f6ckerna, ess\u00e4erna, haikudikterna samt alla andra bra som jag inte f\u00e5r plats med nu men som ligger som bomull runt hj\u00e4rtat och f\u00f6rv\u00e5nade infall i hj\u00e4rnans vindlingar.<\/p>\n

Selma Lagerl\u00f6f, har jag n\u00e4mnt henne? Werner Aspenstr\u00f6m? Arto Paasilinna? Bodil Malmstens bloggb\u00f6cker? Den d\u00e4r rolige, vad heter han nu?<\/p>\n

Har jag sagt det?<\/p>\n

Hem<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Om mig<\/span><\/a>\u00a0|\u00a0Skriva & prata<\/span><\/a>\u00a0|\u00a0Politik<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0L\u00f6pa<\/a><\/span>\u00a0|\u00a0Viktor Root<\/a><\/span>
\nInl\u00e4gg nr 2 035. (c) Sven-Ove Svensson (men dela g\u00e4rna)<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Min forna arbetskamrat Margareta Holgersson utmanade mig. Ber\u00e4tta om sju bra b\u00f6cker, en om dagen i en vecka p\u00e5 Facebook. Man skulle egentligen sj\u00e4lv utmana en person varje dag ocks\u00e5, som ett kedjebrev, men det l\u00e4t jag bli. En rolig uppgift, detta! Skojigt \u00e4ven med alla kommentarer och v\u00e4nliga ord kring mina boktexter. S\u00e5nt gl\u00e4der … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5tta bokber\u00e4ttelser av sju<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"footnotes":""},"categories":[28,4],"tags":[24,18,14,21],"class_list":["post-21754","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kreativt-folk","category-skrivande","tag-karlek","tag-lardomar","tag-lasning","tag-ord"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21754","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21754"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21754\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21782,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21754\/revisions\/21782"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21754"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21754"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21754"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}