Jag l\u00e4rde mig skriva n\u00e4r jag var sju \u00e5r, som m\u00e5nga andra. Delvis d\u00e4r hemma, delvis i skolan. N\u00e4r jag var tio \u00e5r kom f\u00f6rsta tidningen, \u00c4ngeb\u00e4ckstorpsposten, handskriven i tv\u00e5 exemplar. P\u00e5 h\u00f6gstadiet fick jag in n\u00e5gra fumliga dikter i tidningen V\u00e4rmlandsberg och sm\u00e5ningom i Nya Wermlands-Tidningen och V\u00e4rmlands Folkblad. Sedan blev det elevr\u00e5dstidningen p\u00e5 Sundstagymnasiet och efter det har det h\u00e5llit p\u00e5. F\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden om du kan, f\u00f6r\u00e4ndra n\u00e5gra mungipor \u00e5tminstone.<\/p>\n
Pennan och tangentbordet har f\u00f6rs\u00f6rjt mig. De som l\u00e4st har l\u00e4rt mig massor om masskommunikation. Hela tiden l\u00e4r jag n\u00e5got nytt. D\u00e5 och d\u00e5 \u00e5terkommer den h\u00e4rliga k\u00e4nslan i maggropen, n\u00e4r spr\u00e5ket fungerar och l\u00e4sarna h\u00f6r av sig. \u201dD\u00e4r fick du till det, Svensson\u201d.<\/strong><\/p>\n R\u00e4tt ofta f\u00e5r jag inte till det, det \u00e4r minst lika vanligt, men l\u00e4rpengar \u00e4ven det.<\/p>\n Fattigmans tidning Jag \u00e4r s\u00e5 innerligt lycklig \u00f6ver min fattigmans tidning. Stor\u00f6gt f\u00f6rundrad \u00f6ver att orden finner l\u00e4sare. Mina ord? Kommunikationen har jag stor respekt f\u00f6r. Du som l\u00e4ser har alltid r\u00e4tt till din reaktion och det \u00e4r sannerligen inte allt som du tycker \u00e4r bra.<\/p>\n Det tycker inte jag sj\u00e4lv heller ibland, efter n\u00e5gra dagar. Varf\u00f6r lade jag ut det d\u00e4r? Det inl\u00e4gget var v\u00e4l inte elegant, vasst, roligt eller ens v\u00e4lformulerat? D\u00e5 startar jag min b\u00e4rbara \u00e4lskling igen och knappar i g\u00e5ng. Hela tiden p\u00e5 jakt efter suget i maggropen, det s\u00e4llsynta, ben\u00e5dade \u00f6gonblicket d\u00e5 bokst\u00e4vlarna hamnar r\u00e4tt.<\/p>\n En dag ska jag be n\u00e5gon att publicera bloggen p\u00e5 en plats, d\u00e4r \u00e4nnu fler kan l\u00e4sa den. Det \u00e4r vad jag t\u00e4nker n\u00e4r maggropen kittlar.<\/strong><\/p>\n Dagen d\u00e4rp\u00e5 tycker jag allt \u00e4r skr\u00e4p, id\u00e9erna kass och spr\u00e5ket d\u00f6tt. Stend\u00f6tt. Men vem har sagt att det ska vara l\u00e4tt?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag l\u00e4rde mig skriva n\u00e4r jag var sju \u00e5r, som m\u00e5nga andra. Delvis d\u00e4r hemma, delvis i skolan. N\u00e4r jag var tio \u00e5r kom f\u00f6rsta tidningen, \u00c4ngeb\u00e4ckstorpsposten, handskriven i tv\u00e5 exemplar. P\u00e5 h\u00f6gstadiet fick jag in n\u00e5gra fumliga dikter i tidningen V\u00e4rmlandsberg och sm\u00e5ningom i Nya Wermlands-Tidningen och V\u00e4rmlands Folkblad. Sedan blev det elevr\u00e5dstidningen p\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Det skrivna ordets gl\u00e4dje<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[24,21],"class_list":["post-2360","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-skrivande","tag-karlek","tag-ord"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2360","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2360"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2360\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2362,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2360\/revisions\/2362"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2360"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2360"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2360"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>S\u00e5 kom internet och sedan var ingenting som f\u00f6rut. Pl\u00f6tsligt fanns det en fattigmans tidning som \u00e4ven den h\u00e4r otekniske kn\u00f6vveln kunde sk\u00f6ta sj\u00e4lv. I h\u00f6stas blev det en blogg, t\u00e4tt kopplad till facebook och en del andra verktyg, f\u00f6r att n\u00e5 ut. Nu f\u00e5r jag l\u00e4sarnas reaktioner i direkts\u00e4ndning. Ibland gillar n\u00e5gra, ibland gillar inte en m\u00e4nniska orden jag lagt ut. Vissa skriver kommentarer, andra h\u00f6r av sig i verkliga livet.<\/p>\n