Sjutiden, kv\u00e4ll i slutet av juni. Min fortbildning i natursk\u00e5dning forts\u00e4tter. Den h\u00e4r kv\u00e4llen tar mentorn med mig till n\u00e5gra av sina fj\u00e4rilshagar och \u00e4ngar. Vi cyklar femhundra meter hemifr\u00e5n, mot \u00c4ngbr\u00e5ten. St\u00e4ller cyklarna och kisar mot himlen. Spridda moln men fortfarande sol d\u00e4r emellan.<\/p>\n
Det \u00e4r bra, d\u00e5 \u00e4r fj\u00e4rilarna fortfarande pigga.<\/p>\n
Vi g\u00e5r omkring i det h\u00f6ga gr\u00e4set mellan buskagen s\u00f6der om grusv\u00e4gen. Det g\u00e5r nyupptrampade stigar i gr\u00f6nskan. Jo, han har varit h\u00e4r f\u00f6rut.<\/p>\n
– Det ska finnas en brun gr\u00e4sfj\u00e4ril<\/strong> h\u00e4r, s\u00e4ger Mikael.<\/p>\n Efter en stund ser vi den. V\u00e4rmlands landskapsinsekt<\/a>. Honan sitter p\u00e5 ett str\u00e5 och l\u00e5ter oss komma n\u00e4ra. Fj\u00e4rilar har d\u00e5lig syn och d\u00e5lig h\u00f6rsel, s\u00e4ger fj\u00e4rilsk\u00e4nnaren.<\/p>\n – Men luktsinnet \u00e4r bra. Ibland har jag sett hur de reagerar p\u00e5 mitt doftsp\u00e5r, d\u00e4r jag g\u00e5tt.<\/p>\n Den bruna gr\u00e4sfj\u00e4rilen flyger iv\u00e4g en bit, men vi g\u00e5r n\u00e4rmare och sk\u00e5dar igen. P\u00e5 undersidan vingarna sitter en rad \u00f6gonfl\u00e4ckar i vingkanten. De fungerar som avledare om den blir anfallen av f\u00e5glar och \u00f6dlor. Huggen tar mot vingkanten i st\u00e4llet f\u00f6r mot kroppen och d\u00e5 klarar den i b\u00e4sta fall livhanken.<\/p>\n Mitt f\u00f6rsta fj\u00e4rilsfynd Den \u00e4r s\u00e5 fin. K\u00e4nselspr\u00f6ten \u00e4r randiga, vingarna \u00e4r prickiga och vackert guldf\u00e4rgade p\u00e5 baksidan. F\u00f6rekommer lokalt p\u00e5 fuktiga, blomrika \u00e4ngsmarker, jo det st\u00e4mmer ju.<\/p>\n F\u00f6rv\u00e5nar en och annan bilist Vi hittar den inte den h\u00e4r kv\u00e4llen. Det g\u00f6r ingenting. Lugnet fann jag \u00e4nd\u00e5. P\u00e5 n\u00e4thinnan dr\u00f6jer sig guldvingehonan l\u00e4nge kvar. Sverige har fyra sorters guldvingar och jag vet vem som \u00e4r min favorit. Den violettkantade. Honan l\u00e4gger de gr\u00f6na \u00e4ggen p\u00e5 blad av framf\u00f6r allt \u00e4ngssyra, st\u00e5r det i boken jag f\u00e5r l\u00e5na efter\u00e5t. Ofta bara ett \u00e4gg per planta.<\/p>\n Aldrig har jag sett en fj\u00e4ril l\u00e5ta en m\u00e4nniska komma s\u00e5 n\u00e4ra. Jag b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00e5 hur naturguiden Mikael Skalstad<\/a> han kan ta sina vackra fj\u00e4rilsbilder. Han f\u00e5r dem ju till och med att krypa tryggt i sin hand.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sjutiden, kv\u00e4ll i slutet av juni. Min fortbildning i natursk\u00e5dning forts\u00e4tter. Den h\u00e4r kv\u00e4llen tar mentorn med mig till n\u00e5gra av sina fj\u00e4rilshagar och \u00e4ngar. Vi cyklar femhundra meter hemifr\u00e5n, mot \u00c4ngbr\u00e5ten. St\u00e4ller cyklarna och kisar mot himlen. Spridda moln men fortfarande sol d\u00e4r emellan. Det \u00e4r bra, d\u00e5 \u00e4r fj\u00e4rilarna fortfarande pigga. Vi g\u00e5r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tr\u00e4ff med landskapsinsekter<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[7],"class_list":["post-2571","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-natur","tag-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2571","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2571"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2571\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2573,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2571\/revisions\/2573"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2571"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2571"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2571"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>Strax d\u00e4rp\u00e5 \u00e4r det jag som uppt\u00e4cker en fj\u00e4ril. Mikael har l\u00e4rt mig v\u00e4nda blicken r\u00e4tt. Det \u00e4r Dalarnas landskapsinsekt. Den violettkantade guldvingen<\/strong>.<\/a> Nykl\u00e4ckt, s\u00e4ger k\u00e4nnaren. Efter en stund har han f\u00f6rsiktigt brutit av str\u00e5et den sitter p\u00e5 och l\u00e5tit fj\u00e4rilen krypa \u00f6ver i sin hand. D\u00e4r sitter den, och brer ut vingarna och fyller sina trak\u00e9er med luft, s\u00e5 att vingarna ska bli sl\u00e4tare \u00e4n de fortfarande \u00e4r.<\/p>\n
\n<\/strong>N\u00e4sta anhalt \u00e4r den lilla \u00e4ngen intill tunneln under 62:an. Medan f\u00f6rv\u00e5nade bilister glor n\u00e4r de rundar oss i den naturliga rondellen, kliver vi omkring i l\u00e5rh\u00f6g timotej och letar efter n\u00e4sta exemplar av guldvingen. Hanen.<\/p>\n