{"id":27744,"date":"2025-03-15T04:32:00","date_gmt":"2025-03-15T03:32:00","guid":{"rendered":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=27744"},"modified":"2025-03-15T07:35:38","modified_gmt":"2025-03-15T06:35:38","slug":"opublicerad-gomorron-kronika-nr-1","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=27744","title":{"rendered":"Opublicerad Go’morron-kr\u00f6nika nr 1"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n


Den blev inte publicerad i Sm\u00e5lands Folkblad den 8 september 1975 som jag hade t\u00e4nkt. Nu kommer den h\u00e4r i st\u00e4llet<\/em>:<\/p>\n\n\n\n

\u00c4NTLIGEN en l\u00e5ng och sysslol\u00f6s helg till \u00e4nda. Vi kan g\u00e5 till det trygga arbetet igen.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en gammal jobbarkompis p\u00e5 ett s\u00e5gverk en g\u00e5ng som f\u00e5r oss att minnas. Han hette G\u00f6sta. Hade varit med p\u00e5 den tiden Det Begav Sig.<\/p>\n\n\n\n

– Sk\u00f6nt att det \u00e4r m\u00e5ndag, s\u00e5 man f\u00e5r g\u00f6ra n\u00e5\u2019t nyttigt!<\/p>\n\n\n\n

Det var hans f\u00f6rsta ord varje m\u00e5ndagsmorgon i tv\u00e5 \u00e5r. Han log ett malici\u00f6st leende och st\u00e4llde kaffekoppen ifr\u00e5n sig med en sm\u00e4ll n\u00e4r han sa det. Alla i lunchrummet reste sig d\u00e5 och gick till sina jobb.<\/p>\n\n\n\n

***<\/p>\n\n\n\n

Efter tv\u00e5 \u00e5r orkade vi inte mer utan sa upp oss och tog en ABF-kurs i sj\u00e4lvbeh\u00e4rskning. Gubben menade allvar n\u00e4mligen. Han kunde ses st\u00e5 p\u00e5 sin balkong och kika ner mot s\u00e5gen p\u00e5 l\u00f6rdagskv\u00e4llarna. S\u00e5\u2019na bygger man samh\u00e4llen p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Men det var inte l\u00e4tt att vara vanlig d\u00f6dlig n\u00e4r han h\u00f6ll i andra \u00e4nden av plankorna. F\u00f6r jobba kunde han. Oftast odr\u00e4gligt glad n\u00e4r vi svettades och fick flisor i vita n\u00e4var.<\/p>\n\n\n\n

Alltid snabb i repliken.<\/p>\n\n\n\n

***<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta dagen kom vi till s\u00e5gen efter tolv \u00e5r p\u00e5 skolb\u00e4nken. Nu skulle vi ut i Livets H\u00e5rda Skola, som rektorn sagt p\u00e5 avslutningen.<\/p>\n\n\n\n

– F\u00f6lj med G\u00f6sta du Svensson, s\u00e5 l\u00e4r han upp dig! sa f\u00f6rmannen.<\/p>\n\n\n\n

Jaha, d\u00e5 gjorde vi det d\u00e5. G\u00f6sta muttrade lite om skolungar. Men skrattade snart lika glatt igen.
– Ser du den stora s\u00e5gsp\u00e5nsh\u00f6gen d\u00e4r borta?
Jod\u00e5. Den var stor som ett hus och gick inte att undg\u00e5 att se. Hur s\u00e5?
– Du ska sortera den. Skilj p\u00e5 fura och tall! Tall \u00e4r dom med l\u00e5nga barr.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6gonm\u00e5ttet och den amerikanska synvinkeln h\u00e4mtade vi dock aldrig.<\/p>\n\n\n\n

***<\/p>\n\n\n\n

Onsdagskv\u00e4llens fr\u00f6jder r\u00e4ddade han \u00e5t oss en g\u00e5ng i alla fall. Den gamle spjuvern. Klockan var kvart i fyra p\u00e5 eftermiddagen. Vi satt bakom en br\u00e4dstapel och drack kaffe med G\u00f6sta. Klara med dagens beting.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rmannen kom smattrande p\u00e5 sin moped. En gammal Victoria med drivrem och tanken under sadeln. Om vi minns r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

– J-ar, du ska se att jag f\u00e5r \u00f6vertid ikv\u00e4ll. Sp\u00e5nbilen ska lastas\u2026 viskade vi till den store G\u00f6sta.
– Nej d\u00e5. Det ordnar sig, menade G\u00f6sta. Och blinkade \u00e5t oss.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rmannen f\u00f6rs\u00f6kte se myndig ut bakom styret:
– Vet du vad du ska g\u00f6ra ikv\u00e4ll, Svensson?<\/p>\n\n\n\n

G\u00f6sta var s\u00e5gverksr\u00e4v p\u00e5 den tiden f\u00f6rmannen \u00e4nnu bara var vedpojke. Nu kom svaret blixtsnabbt:
– Han ska hem och l\u00e4sa paragraf 32!<\/p>\n\n\n\n

Sant var det inte. Och n\u00e5gon arbetsr\u00e4ttsutredning var inte ens p\u00e5t\u00e4nkt d\u00e5. Men vi slapp \u00f6vertiden.<\/p>\n\n\n\n

GO\u2019MORRON!<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

### H\u00e4r och var har jag tagit bort nytt stycke och ett antal on\u00f6diga tre punkter och kommatecken. Det \u00e4r enda \u00e4ndringen. S\u00e4g ingenting till den unge mannen som skrev kr\u00f6nikan en sommar f\u00f6r 50 \u00e5r sedan. Han skrev som en hackelsemaskin ibland.<\/em>

### Detta var innan jag hade tr\u00f6ttnat p\u00e5 att kalla mig sj\u00e4lv som skribent f\u00f6r \u201dvi\u201d och \u201doss\u201d.<\/em>

### Paragraf 32 i Svenska Arbetsgivaref\u00f6reningens stadgar f\u00f6rklarade att arbetsgivaren har r\u00e4tt att fritt leda och f\u00f6rdela arbetet samt att fritt anst\u00e4lla och avskeda arbetstagare.<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nk till bakgrunden till kr\u00f6nikan:
\u201dSkriv riktiga artiklar i st\u00e4llet<\/a>\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Hem<\/a> | Om mig<\/a> | Skriva & prata<\/a> | Politik<\/a> | L\u00f6pa<\/a> | Viktor Root<\/a>  
Inl\u00e4gg nr 2 451, (c) Sven-Ove Svensson (men dela g\u00e4rna<\/em>)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den blev inte publicerad i Sm\u00e5lands Folkblad den 8 september 1975 som jag hade t\u00e4nkt. Nu kommer den h\u00e4r i st\u00e4llet: \u00c4NTLIGEN en l\u00e5ng och sysslol\u00f6s helg till \u00e4nda. Vi kan g\u00e5 till det trygga arbetet igen. Det \u00e4r en gammal jobbarkompis p\u00e5 ett s\u00e5gverk en g\u00e5ng som f\u00e5r oss att minnas. Han hette G\u00f6sta. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Opublicerad Go’morron-kr\u00f6nika nr 1<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"footnotes":""},"categories":[28,4],"tags":[3,8,18,21],"class_list":["post-27744","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kreativt-folk","category-skrivande","tag-arbete","tag-historia","tag-lardomar","tag-ord"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/27744","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27744"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/27744\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27762,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/27744\/revisions\/27762"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27744"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=27744"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=27744"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}