{"id":28688,"date":"2025-11-23T04:08:00","date_gmt":"2025-11-23T03:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=28688"},"modified":"2025-11-22T21:28:59","modified_gmt":"2025-11-22T20:28:59","slug":"det-fria-ordet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=28688","title":{"rendered":"Det fria ordet"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Kv\u00e4llens talare hoppar 6.29 i stav. (Foto: AI).<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n

Inledande anf\u00f6rande vid medlemsm\u00f6te med V\u00e4rml\u00e4ndska F\u00f6rfattars\u00e4llskapet i Karlstad l\u00f6rdag 22 november 2025. <\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Inledning<\/strong>
Jag ska prata om det fria ordet, utifr\u00e5n min personliga horisont mest.
Historiker \u00e4r jag inte. Inte jurist heller.
F\u00f6rst n\u00e5gra exempel fr\u00e5n mig och min sl\u00e4kt. Allt f\u00f6r att gestalta det fria ordet.<\/p>\n\n\n\n

Kyrkboken i Nor<\/strong>
I husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngden fr\u00e5n Nors f\u00f6rsamling 1881-1885 finns det h\u00e4r uppslaget: (BILD p\u00e5 uppslag ur kyrkboken): F\u00f6rteckning \u00f6ver medlemmar av Metodist Episkopal f\u00f6rsamlingen inom Nors socken.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

48 namn. Tv\u00e5 av dem \u00e4r min morfars far dagkarlen Erik Nilsson, Trossn\u00e4s, och hans hustru Karolina Nilsdotter. Den 11 juni 1880 gick de ur svenska kyrkan.<\/p>\n\n\n\n

I 20 \u00e5r har det varit till\u00e5tet att bilda frikyrkof\u00f6rsamlingar. Men friare \u00e4r inte atmosf\u00e4ren \u00e4n att pr\u00e4sten tycker det \u00e4r b\u00e4st att anteckna vilka det \u00e4r som tillh\u00f6r den d\u00e4r andra kristna f\u00f6rsamlingen. S\u00e5 han har koll.<\/p>\n\n\n\n

Tittar man p\u00e5 listan s\u00e5 finns det visserligen n\u00e5gra hemmans\u00e4gare. Men mest \u00e4r det fattigfolk. Soldater, pigor, dr\u00e4ngar, dagkarlar, snickare, backstugusittare.<\/p>\n\n\n\n

I det svenska samh\u00e4llet runt omkring dem har inte kvinnorna r\u00f6str\u00e4tt. Bland de m\u00e4n som har det \u00e4r r\u00f6str\u00e4tten graderad. \u00c4r du fattig \u00e4r din r\u00f6st mindre v\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r och i den framv\u00e4xande frikyrkor\u00f6relsen blir den v\u00e4rd. H\u00e4r f\u00e5r du tala, du f\u00e5r l\u00e4ra dig beg\u00e4ra ordet p\u00e5 m\u00f6ten, sitta ordf\u00f6rande eller sekreterare och alla har en r\u00f6st.<\/p>\n\n\n\n

De h\u00e4r 48 i Nor \u00e4r med och flyttar fram positionerna.
Precis som andra folkr\u00f6relser g\u00f6r det samtidigt.<\/p>\n\n\n\n

Sundstagymnasiet 90 \u00e5r senare<\/strong>
90 \u00e5r senare g\u00e5r jag p\u00e5 Sundstagymnasiet i Karlstad. D\u00e5 kommer det en gymnasieinspekt\u00f6r p\u00e5 bes\u00f6k. Han g\u00f6r reklam f\u00f6r ett l\u00e4robokspaket. Det som han skrivit sj\u00e4lv.
– Anv\u00e4nd det! s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Jag och min klasskamrat Mats blir f\u00f6rbaskade \u00f6ver hans j\u00e4vighet. Vi tycker det \u00e4r fel att karln b\u00e5de ska inspektera och s\u00e4lja sitt eget. Vi g\u00e5r ner i elevr\u00e5dsk\u00e4llaren och skriver en arg artikel i elevr\u00e5dstidningen.<\/p>\n\n\n\n

Gymnasieinspekt\u00f6ren hotar att polisanm\u00e4la oss. Rektor Axelsson lyckas avstyra det.<\/p>\n\n\n\n

Vad vi har gjort \u00e4r att vi har utnyttjat tryckfrihetslagstiftningen. Den som Sverige var f\u00f6rst i v\u00e4rlden med, \u00e5r 1766.<\/p>\n\n\n\n

Jordb\u00e4vning i Turkiet<\/strong>
En morgon 1983 kommer min chef p\u00e5 Nya Wermlands-Tidningen och fr\u00e5gar mig:
– Vill du \u00e5ka till Turkiet i morrn bitti?
S\u00e5nt brukar inte h\u00e4nda. 1983 har jag aldrig varit l\u00e4ngre \u00e4n till L\u00e5ngflon som reporter f\u00f6r NWT.
– Va\u2019 ska jag till Turkiet f\u00f6r?
– Di\u2019 ha haft jordb\u00e4vning. Det g\u00e5r ett Herkulesplan fr\u00e5n Karlstads flygplats med hj\u00e4lp i morrn bitti. Det blir du och ett tv-team fr\u00e5n Aktuellt.<\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 dagar senare d\u00e4rp\u00e5 sitter vi i en mercabuss fr\u00e5n Erzurums flygplats, p\u00e5 v\u00e4g till Azapk\u00f6y. En av de drabbade byarna uppe i i bergen i \u00f6stra Turkiet. Jag fr\u00e5gar tolken som dom turkiska myndigheterna skickat med oss:
– \u00c4r dom kurder i byn vi ska till?<\/p>\n\n\n\n

Han bara tittar kallt p\u00e5 mig och tiger. Kurd \u00e4r ett ord han inte tar i sin mun i Turkiet 1983. Trots att det bor \u00f6ver 15 miljoner kurder i landet, s\u00e4rskilt h\u00e4r i \u00f6ster.<\/p>\n\n\n\n

Bokstaven W f\u00e5r han inte skriva, d\u00e5 kan han d\u00f6mas till b\u00f6ter. (BILD: min NWT-l\u00f6psedel).<\/p>\n\n\n\n

Blombergsjoggen<\/strong>
N\u00e5gra \u00e5r senare jobbar jag p\u00e5 tidningen V\u00e4rmlands-Bygden. D\u00e5 blir det problem med det kommunala vattnet i Molkom. Folk f\u00e5r diarr\u00e9, ingen vet varf\u00f6r. F\u00f6rst efter tre veckor uttalar sig tekniske chefen nere i Karlstad:
– Nej. Vi ville inte oroa molkomsborna\u2026
Underf\u00f6rst\u00e5tt: oroa genom att ber\u00e4tta att det \u00e4r bakterier i vattnet.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 skriver jag en satirisk kr\u00f6nika i V\u00e4rmlands-Bygden. Jag l\u00e5ter min karakt\u00e4r Telefon\u00f6ren kalla det \u201dBlombergs-joggen\u201d n\u00e4r folk i Molkom f\u00e5r springa p\u00e5 toa stup i kvarten utan att denne Blomberg ber\u00e4ttar varf\u00f6r. Samtidigt utn\u00e4mner Telefon\u00f6ren honom till President i S\u00e4llskapet R\u00e4nndretans V\u00e4nner. (BILD: kr\u00f6nikan).<\/p>\n\n\n\n

Den kommunale chefen anm\u00e4ler V\u00e4rmlands-Bygdens ansvarige utgivare till Pressombudsmannen. Inte mig, det g\u00e5r inte. Men v\u00e5r utgivare.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r en tid. Sedan kommer beskedet. PO friar tidningen. Men – skriver han – om satiren \u00e4r f\u00f6r plump s\u00e5 sl\u00e5r det g\u00e4rna tillbaka p\u00e5 skribenten sj\u00e4lv. Ett elegant svar som samtidigt visar p\u00e5 att yttrandefriheten och tryckfrihetsf\u00f6rordningen fungerar. Det har h\u00e4nt n\u00e5gonting sedan 1880-talet och pr\u00e4stens lista i Nors husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n

Det fria ordet i Sverige<\/strong>
S\u00e5 l\u00e5ngt mina privata anekdoter i \u00e4mnet.<\/p>\n\n\n\n

Det var 1766 vi fick v\u00e5r tryckfrihetsf\u00f6rordning i Sverige. F\u00f6rsta landet i v\u00e4rlden som antog en grundlag om r\u00e4tten till det fria ordet. Den bestod av tv\u00e5 delar:<\/p>\n\n\n\n

1. R\u00e4tten f\u00f6r alla att publicera tankar, fakta och id\u00e9er i tryck.
2. Offentlighetsprincipen. Den som sa att alla hade r\u00e4tt att ta del av myndigheternas och dom styrandes handlingar (beslut, domar, brev, utredningar etc), och trycka dom om man ville. Den r\u00e4ttigheten \u00e4r \u00e4n i dag v\u00e4ldigt ovanlig i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Det d\u00e4r var ju bra.<\/p>\n\n\n\n

Exempel<\/em><\/strong>: p\u00e5 1990-talet ledde jag en skrivarkurs med arbetsl\u00f6sa undersk\u00f6terskor fr\u00e5n Kommunal. Dom var riktigt spralliga n\u00e4r jag skickade dom till landstinget och l\u00e4nsstyrelsen f\u00f6r att be att f\u00e5 se p\u00e5 dagens post.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Men kunde dagkarlen Erik Nilsson i Trossn\u00e4s i praktiken utnyttja de h\u00e4r r\u00e4ttigheterna under sin tid? Han personligen? Nja. Det var ju inte s\u00e5 l\u00e4tt. Och – 1888 blev en st\u00f6rre skribent \u00e4n min morfars far d\u00f6md till f\u00e4ngelse i 18 m\u00e5nader f\u00f6r det han hade skrivit.<\/p>\n\n\n\n

Jag pratar om sonen till en s\u00e5gverksarbetare bortifr\u00e5n St\u00f6mne. Axel Danielsson.
24 \u00e5r gammal for han till Malm\u00f6 och grundade tidningen Arbetet. Det var d\u00e4r han skrev s\u00e5 han blev d\u00f6md f\u00f6r bland annat h\u00e4delse.<\/p>\n\n\n\n

Tryckfrihet, javisst. Men h\u00e4da Gud fick du inte och du fick inte p\u00e5peka att yttrandefriheten var inskr\u00e4nkt i Guds namn.<\/p>\n\n\n\n

Det var fler \u00e4n han som \u00e5kte i f\u00e4ngelse f\u00f6r sina artiklar de \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

Den moderna journalistrollen<\/strong>
N\u00e5, under 1900-talet v\u00e4xte den fria moderna journalistrollen fram.<\/p>\n\n\n\n

Jag brukar s\u00e4ga att journalistens uppgift \u00e4r att informera, kritiskt granska och underh\u00e5lla. Med underh\u00e5lla menar jag b\u00e5de kr\u00f6nikor och levande reportage. Men ocks\u00e5 att skriva \u00e4ven vardagens nyheter p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att folk vill l\u00e4sa dom. Eller se och h\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

Journalisten ska inte ta uppdrag utifr\u00e5n.
Hon eller han ska skriva korrekt och str\u00e4va efter objektivitet.
Hon eller han ska l\u00e5ta b\u00e5da parter i en konflikt komma till tals.
Hon eller han ska f\u00f6lja dom etiska spelreglerna f\u00f6r branschen.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r har ni rollen.<\/p>\n\n\n\n

I det jobbet \u00e4r lagar och best\u00e4mmelser som tryckfrihet, yttrandefrihet, meddelarskydd, offentlighetsprincip och systemet med ansvarig utgivare till god hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag arbetade p\u00e5 R\u00e4ddningsverkets tidning Sirenen var det en avdelning p\u00e5 verket som inte ville ge oss n\u00f6dv\u00e4ndiga fakta till en artikel vi h\u00f6ll p\u00e5 med. Det var k\u00e4nsligt, tyckte en mellanchef. D\u00e5 hotade min kollega Stig Dahl\u00e9n med offentlighetsprincipen.<\/p>\n\n\n\n

Han fick sina uppgifter.<\/p>\n\n\n\n

Det fria ordet \u00e4r alltid hotat<\/strong>
Nu menar jag inte att allting \u00e4r frid och fr\u00f6jd vad g\u00e4ller tryckfrihet och offentlighetsprincip i Sverige. Hotet mot det fria ordet finns d\u00e4r alltid. Om inte annat s\u00e5 raderar en och annan makthavare diverse mejl som egentligen borde vara offentlig handling. Eller s\u00e5 v\u00e4grar fler och fler makthavare st\u00e4lla upp p\u00e5 intervjuer n\u00e4r de \u00e4r i bl\u00e5sv\u00e4der. Den trenden \u00e4r illa nog.<\/p>\n\n\n\n

Tittar vi utomlands s\u00e5 beh\u00f6ver jag bara s\u00e4ga namnet Joakim Medin. Det s\u00e4ger allt.<\/p>\n\n\n\n

Han satt i f\u00e4ngelse i Turkiet, f\u00e4ngslad f\u00f6r sina artiklar. Den 1 april skrev han det h\u00e4r p\u00e5 ett kollegieblock och skickade ut ur cellen: (BILD: Joakim Medins meddelande).<\/p>\n\n\n\n

Journalistik \u00e4r inte ett brott.<\/em>
Inte i n\u00e5got land.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Snart ska han upp i r\u00e4tteg\u00e5ng igen, bara f\u00f6r sina artiklar.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rr s\u00e5g vi hur Sovjetunionen och \u00d6steuropa var v\u00e4rst, n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rtrycka det fria ordet. Kina ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s. Med flera diktaturer. Den sjukan finns kvar i Ryssland.<\/p>\n\n\n\n

Det nya \u00e4r att nu har \u00e4ven president Trump i USA l\u00e4rt en del av Stalins gamla takter. Nu vill han hindra statliga myndigheter i USA fr\u00e5n att anv\u00e4nda en l\u00e5ng rad ord som exempelvis m\u00e5ngfald, transgender och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Listan har hundratals ord.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom har Donald Trump hotat dra in tillst\u00e5ndet f\u00f6r tv-kanaler som kritiserar honom. Flera talk show-v\u00e4rdar har blivit hotade om att f\u00e5 sluta efter att ha skojat med presidenten.
Medief\u00f6retagen \u00e4r r\u00e4dda.<\/p>\n\n\n\n

Tillbaka till Sverige. H\u00e4r kommer hotet mot det fria ordet i Sverige inte fr\u00e5n lagstiftningen. H\u00e4r kommer hotet i h\u00f6g grad fr\u00e5n marknaden.<\/p>\n\n\n\n

1983 hade V\u00e4rmlands Folkblad 30 000 i upplaga och NWT 76 000 exemplar. N\u00e4stan alla svenska hush\u00e5ll prenumererade p\u00e5 en dagstidning. Det fanns tv\u00e5 tv-kanaler plus lokalradion f\u00f6rst\u00e5s. Dom flesta av oss n\u00e5ddes av samma nyheter b\u00e5de i l\u00e4net och p\u00e5 riksniv\u00e5. Det fanns en gemensam offentlighet.<\/p>\n\n\n\n

VF hade en lokalredaktion i n\u00e4stan varje v\u00e4rml\u00e4ndsk kommun. NWT likas\u00e5. Det fanns en lokal bevakning. Journalister gick p\u00e5 alla kommunfullm\u00e4ktigem\u00f6ten i l\u00e4net. Man gick p\u00e5 evenemang och skrev om det. VF och NWT hade en bred kulturbevakning och recenserade b\u00f6cker. Massor av b\u00f6cker.<\/p>\n\n\n\n

Men n\u00e5t h\u00e4nde.<\/p>\n\n\n\n

1994 jobbade jag med R\u00e4ddningsverkets nystartade bibliotek. D\u00e5 kom mina arbetskamrater P-O och Magnus ner och tipsade:
– Det har kommit n\u00e5t som heter Internet. Det m\u00e5ste ni ha i bibblan.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4tet hade funnits ett tag, framf\u00f6r allt i universitetsv\u00e4rlden. Men nu kom html-tekniken och world wide web p\u00e5 bred front. Svenskarna b\u00f6rjade skaffa dator med modem.<\/p>\n\n\n\n

Den nya n\u00e4tetiketten sa inte bara att vi skulle l\u00e5ta bli att skriva med versaler. Versaler betyder att du skriker. Den sa bland annat ocks\u00e5 att reklam inte fick f\u00f6rekomma p\u00e5 n\u00e4tet. D\u00e4rf\u00f6r blev det ett himmelens liv i april 1994. D\u00e5, n\u00e4r en liten advokatbyr\u00e5 i Nordamerika fick f\u00f6r sig att anv\u00e4nda det rena etiska internet till reklamspam i stor skala. Servrarna brakade ihop av alla ilskna protester. Advokatbyr\u00e5n blev utsk\u00e4md. Det ska inte va\u2019 reklam p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n\n\n\n

Internet \u00e4r bra tyckte vi, om vi sk\u00f6ter det r\u00e4tt. Nu blir det inte bara megafoner uppifr\u00e5n fr\u00e5n myndigheter och f\u00f6r den delen tidningar. Internet \u00e4r fattigmans tidning. Nu f\u00e5r vi en horisontell debatt medborgare-myndighet. Va\u2019 bra!<\/p>\n\n\n\n

Det gick ju s\u00e5d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

1994 b\u00f6rjade den f\u00f6rsta svenska dagstidningen l\u00e4gga ut en del artiklar p\u00e5 webben. Aftonbladet Kultur. S\u00e5 sm\u00e5ningom la fler och fler tidningar ut nyheter p\u00e5 n\u00e4tet. Till slut i princip alla.<\/p>\n\n\n\n

Hade n\u00e5gon formulerat den oskrivna aff\u00e4rsid\u00e9n bakom detta, s\u00e5 skulle det ha l\u00e5tit ungef\u00e4r s\u00e5h\u00e4r:
– Vill du ha tidningen gratis i din dator i dag? Eller vill du betala f\u00f6r att f\u00e5 den i din brevl\u00e5da i morgon?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sakta men s\u00e4kert gick fler och fler svenskar \u00f6ver till att l\u00e4sa tidningen p\u00e5 n\u00e4tet.

Hur gick det d\u00e5 med fattigmans tidning? Svar: det blev i h\u00f6g grad techj\u00e4ttarna som tog \u00f6ver ordet. Facebook, Google, Twitter med flera och deras algoritmer. Dom kapar \u00e5t sig ordet \u2013 men ocks\u00e5 pengarna. Pl\u00f6tsligt har j\u00e4ttarna i framf\u00f6r allt Amerika kunnat kapa \u00e5t sig miljarder varje \u00e5r av det som f\u00f6rr var dom svenska tidningarnas annonsinkomster. Varje \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Om vi j\u00e4mf\u00f6r med 2008 – s\u00e5 f\u00f6rlorade svenska nyhetsmedier 8,8 miljarder kronor i annonsint\u00e4kter 2024. Fr\u00e5n 12,2 miljarder om \u00e5ret till 3,3. En minskning med 72,5 procent.
2024 var f\u00f6rsta \u00e5ret som svenska nyhetsmedia fick mindre \u00e4n 10 procent av annonsint\u00e4kterna. Det \u00e4r klart att det p\u00e5verkar utgivningen.<\/p>\n\n\n\n

I dag har vi ingen gemensam offentlighet. Tidningarna har tappat flera generationer av l\u00e4sare, \u00e5tminstone n\u00e4r det g\u00e4ller att l\u00e4sa eller skumma hela<\/strong> tidningen. Vi som l\u00e4ser l\u00e4nstidningarna i V\u00e4rmland har f\u00f6rlorat mycket av den lokala bevakningen, liksom den breda kulturbevakningen och bokrecensionerna.<\/p>\n\n\n\n

Journalisterna g\u00e5r mycket s\u00e4llan p\u00e5 evenemang, antalet sidor har krympt, en redaktion som V\u00e4rmlands Folkblad har krympt drastiskt. Debattsidan i VF \u00e4r avskaffad, det \u00e4r ocks\u00e5 ett konkret steg bak\u00e5t f\u00f6r det fria ordet.<\/p>\n\n\n\n

Tar vi just VF som exempel s\u00e5 har de lagt ner sina lokalredaktioner i Grums, Kil, \u00c5rj\u00e4ng, Forshaga, Storfors, Filipstad, Munkfors, Sunne, Torsby, S\u00e4ffle, Arvika och Kristinehamn. En finns kvar. Den i Hagfors.
V\u00e4rmlands Folkblad har g\u00e5tt fr\u00e5n drygt 50 anst\u00e4llda p\u00e5 redaktionen 1983 till 21 i dag.
NWT har tre lokalredakt\u00f6rer kvar om jag r\u00e4knar r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r pressen fri i Sverige? Ja, i h\u00f6g grad. Men n\u00e5r man tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga i dag? Det \u00e4r fr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n

Hur ser det d\u00e5 ut ute i v\u00e4rlden? \u00c4r pressen fri? Nej, verkligen inte. N\u00e4r organisationen Reportrar utan gr\u00e4nser senast rapporterade l\u00e4get f\u00f6r pressfriheten var det sju l\u00e4nder som fick godk\u00e4nt. Bara sju l\u00e4nder har god pressfrihet: <\/p>\n\n\n\n

1. Norge
2. Estland
3. Nederl\u00e4nderna
4. Sverige<\/strong>
5. Finland
6. Danmark
7. Irland<\/p>\n\n\n\n

Om Sverige skriver man: Trots det gynnsamma klimatet f\u00f6r pressfriheten forts\u00e4tter journalister h\u00e4r att bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r hot, hatkampanjer online och kr\u00e4nkande r\u00e4tteg\u00e5ngar.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en dyster l\u00e4sning f\u00f6r en gammal murvel som jag.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 har jag inte sagt ett ord om ett annat hot mot b\u00e5de det fria ordet och den trov\u00e4rdiga bilden: Artificiell intelligens. (I f\u00f6rsta utkastet till manus \u00e4ndrade r\u00e4ttstavningsprogrammet det till Alternativ intelligens).<\/p>\n\n\n\n

AI delar sig i tv\u00e5, menar jag. Det kan anv\u00e4ndas positivt p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Bra. Men det kan ocks\u00e5 vara en god hj\u00e4lp f\u00f6r den som vill revidera sanningen i b\u00e5de text och bild.<\/p>\n\n\n\n

Jag bad mitt gratis ChatGPT att g\u00f6ra en realistisk bild av mig sj\u00e4lv som stavhoppare med ribban p\u00e5 6.29. Realistisk. Det blev inte v\u00e4rldens mest trov\u00e4rdiga bild. Det tycker s\u00e4rskilt min h\u00f6gerarm. (BILD: s\u00e5 tycker ChatGPT det ser ut n\u00e4r jag hoppar 6.29 i stav). Problemet \u00e4r att den hade g\u00e5tt att g\u00f6ra riktigt realistisk, som b\u00e5de film och stillbild, om jag hade tjatat lite p\u00e5 ChatGPT.<\/p>\n\n\n\n

Vi kommer att bli l\u00e4ttare att lura. Det kommer att bli sv\u00e5rare att bed\u00f6ma trov\u00e4rdigheten.<\/p>\n\n\n\n

Internet har inga redakt\u00f6rer som granskar det som kablas ut.
Internet har ingen ansvarig utgivare.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r bilden lade auktionsfirman Klaravik i Karlstad ut i september. Det var n\u00e4r fotbollsspelaren Alexander Isak just hade blivit klar med \u00f6verg\u00e5ngen till Liverpool. (BILD: Alexander Isak med traktorer). Underf\u00f6rst\u00e5tt:
– Nu har du r\u00e5d att k\u00f6pa tre begagnade traktorer i Liverpools f\u00e4rger. Grattis Isak!<\/p>\n\n\n\n

I Stalins Sovjet raderade man partih\u00f6jdare som hade fallit i on\u00e5d fr\u00e5n pressbilderna. I dag, med bra AI-program, kan man g\u00f6ra n\u00e4stan vad som helst f\u00f6r att f\u00f6rvanska bilder.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r inte bra f\u00f6r medias trov\u00e4rdighet och f\u00f6r demokratin.
B\u00e5de det fria ordet och den trov\u00e4rdiga bilden \u00e4r hotade.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nk<\/strong>: Pressfriheten i v\u00e4rlden<\/a>
L\u00e4nk<\/strong>: Listan \u00f6ver pressfriheten i v\u00e4rlden<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Hem<\/a> | Om mig<\/a> | Skriva & prata<\/a> | Politik<\/a> | L\u00f6pa<\/a> | Viktor Root<\/a>  
Inl\u00e4gg nr 2 527, (c) Sven-Ove Svensson (men dela g\u00e4rna<\/em>).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kv\u00e4llens talare hoppar 6.29 i stav. (Foto: AI). Inledande anf\u00f6rande vid medlemsm\u00f6te med V\u00e4rml\u00e4ndska F\u00f6rfattars\u00e4llskapet i Karlstad l\u00f6rdag 22 november 2025. InledningJag ska prata om det fria ordet, utifr\u00e5n min personliga horisont mest.Historiker \u00e4r jag inte. Inte jurist heller.F\u00f6rst n\u00e5gra exempel fr\u00e5n mig och min sl\u00e4kt. Allt f\u00f6r att gestalta det fria ordet. Kyrkboken i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Det fria ordet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[10,28,9,4],"tags":[3,16,8,18,14,15,21,17,13],"class_list":["post-28688","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-familjen","category-kreativt-folk","category-politik","category-skrivande","tag-arbete","tag-dumheter","tag-historia","tag-lardomar","tag-lasning","tag-mediedjungeln","tag-ord","tag-solidaritet","tag-utrustning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28688","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28688"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28717,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28688\/revisions\/28717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28688"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28688"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}