{"id":4554,"date":"2013-01-29T04:00:41","date_gmt":"2013-01-29T03:00:41","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=4554"},"modified":"2013-01-27T09:04:41","modified_gmt":"2013-01-27T08:04:41","slug":"hallna-tummar-och-krigiska-kommuntjansteman","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=4554","title":{"rendered":"H\u00e5llna tummar och krigiska kommuntj\u00e4nstem\u00e4n"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Varf\u00f6r h\u00e5ller man tummarna f\u00f6r att \u00f6nska n\u00e5gon lycka? undrar en fr\u00e5gare i januarinumret av Spr\u00e5ktidningen<\/a><\/strong>. Svaret handlar om spr\u00e5k men ocks\u00e5 om vad folk har trott p\u00e5 f\u00f6r h\u00f6gre makter.<\/p>\n

Att h\u00e5lla tummarna \u00e4r ett gammalt s\u00e4tt att be om skydd mot onda makter som maran och att \u00f6nska v\u00e4lg\u00e5ng, skriver Susanna Karlsson<\/strong> som svarar i tidningen. Bortsett fr\u00e5n att maran<\/em> betyder n\u00e5got annat f\u00f6r oss som l\u00f6per, s\u00e5 k\u00e4nns svaret betryggande. I Romarriket h\u00f6ll de tummarna redan under f\u00f6rsta \u00e5rhundradet efter Kristus.<\/p>\n

Den som d\u00e4remot korsar fingrarna f\u00f6r att ge tur r\u00f6r sig bland kristna f\u00f6rest\u00e4llningar. I cross my fingers<\/em> s\u00e4ger engelsm\u00e4nnen. I den tidiga kyrkan korsade de fingrarna f\u00f6r att skr\u00e4mma bort ondskan genom att anspela p\u00e5 det kristna korset.<\/p>\n

Vem g\u00f6r vad?
\n<\/strong>I dag h\u00e5ller folk tummarna i stora delar av norra Europa n\u00e4r det beh\u00f6vs. Sverige, Finland, Tyskland, Nederl\u00e4nderna och Polen f\u00f6r att ta n\u00e5gra exempel. Korsar fingrarna g\u00f6r de i England, Norge, Danmark, Spanien och Frankrike. Det \u00e4r inte spr\u00e5ket det beror p\u00e5 utan regionen. Fransm\u00e4nnen korsar fingrarna men de fransktalande i Schweiz kramar tummarna.<\/p>\n

Att korsa fingrarna kan ocks\u00e5 betyda att du ljuger eller luras. Vem har sagt att det ska vara l\u00e4tt, fingerpratet?<\/p>\n

Utan uniform p\u00e5 n\u00e4rmsta landsting
\n<\/strong>Samma nummer av Spr\u00e5ktidningen ber\u00e4ttar om hur strategerna har tagit av sig uniformerna. Nuf\u00f6rtiden l\u00e4gger de upp strategier f\u00f6r offentlig f\u00f6rvaltning.<\/p>\n

Suck.<\/p>\n

Det \u00e4r som om var och varannan informationskampanj vore ett slagf\u00e4lt. Strategerna finns inom alla m\u00f6jliga omr\u00e5den och titeln kr\u00e4ver alltid ytterligare best\u00e4mning, skriver Yvonne Busk<\/strong>.<\/p>\n

\u201dDet finns planstrateger, informationsstrateger, kommunikationsstrateger, IT-strateger, barnr\u00e4ttsstrateger, skolstrateger, internationella strateger och HR-strateger, f\u00f6r att bara n\u00e4mna n\u00e5gra. Och kombinationstitlarna bidrar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis till klarhet. Den dimh\u00f6ljda titeln utvecklingsstrateg<\/strong> finns det till exempel gott om.<\/em><\/p>\n

Inte bara strategerna har klivit in fr\u00e5n slagf\u00e4lten. I m\u00e5nga f\u00f6rvaltningar bildar tj\u00e4nstem\u00e4n staber<\/strong>. Generaler<\/strong> utses att leda projekt, och piloter<\/strong> blir spjutspetsar<\/strong> in i verksamheterna.\u201d<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Andra v\u00e4rldskrigets fel
\n<\/strong>Det beror p\u00e5 efterkrigstidens USA att v\u00e5r offentliga sektor l\u00e5ter s\u00e5 krigisk i dag, ber\u00e4ttar Mats Alvesson<\/strong> i artikeln. Han \u00e4r professor och arbetslivsforskare vid Lunds universitet.<\/p>\n

\u201dEfter andra v\u00e4rldskriget var milit\u00e4rer popul\u00e4ra och stod h\u00f6gt i kurs, vilket innebar att det milit\u00e4ra spr\u00e5kbruket f\u00e5ngades upp av f\u00f6retag. Sedan har de vandrat vidare via n\u00e4ringslivet och tagit plats i v\u00e5ra kommuner och landsting i samband med det som brukar kallas new public management<\/strong> (NPM), det vill s\u00e4ga trenden att g\u00f6ra offentliga organisationer mer f\u00f6retagslika.\u201d<\/em><\/p>\n

Suck.<\/p>\n

Hotande n\u00e4ra n\u00e5gra g\u00e5nger
\n<\/strong>Sj\u00e4lv har jag varit hotande n\u00e4ra att bli strateg ett par g\u00e5nger. Men d\u00e5 har de tittat p\u00e5 mina slitna jeans och t-tr\u00f6ja och sedan har de t\u00e4nkt att \u201dden d\u00e4r f-n kan vi v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte g\u00f6ra informationsstrateg av\u201d?<\/p>\n

T\u00e4nker<\/strong> \u00f6vergripande har jag gjort i hela livet men s\u00e4g ingenting till dem om det. Jag har alltid tyckt att det \u00e4r b\u00e4st om det \u00e4r soldaterna som h\u00e5lls i uniformerna och informat\u00f6rerna i t-tr\u00f6jorna.<\/p>\n

V\u00e4rlden blir ett sn\u00e4pp<\/em> tydligare d\u00e5 \u2026<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Varf\u00f6r h\u00e5ller man tummarna f\u00f6r att \u00f6nska n\u00e5gon lycka? undrar en fr\u00e5gare i januarinumret av Spr\u00e5ktidningen. Svaret handlar om spr\u00e5k men ocks\u00e5 om vad folk har trott p\u00e5 f\u00f6r h\u00f6gre makter. Att h\u00e5lla tummarna \u00e4r ett gammalt s\u00e4tt att be om skydd mot onda makter som maran och att \u00f6nska v\u00e4lg\u00e5ng, skriver Susanna Karlsson som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa H\u00e5llna tummar och krigiska kommuntj\u00e4nstem\u00e4n<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[16,8,21,17],"class_list":["post-4554","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-skrivande","tag-dumheter","tag-historia","tag-ord","tag-solidaritet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4554","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4554"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4554\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4558,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4554\/revisions\/4558"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4554"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4554"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4554"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}