![\"\"](\"https:\/\/sven-ove.nu\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/Morgontur-vid-havet.jpg\" "\\"Morgontur")
<\/a><\/p>\nS\u00f6ndag 17 mars Det \u00e4r d\u00e5 jag br\u00e4nner mig. Solbr\u00e4nner f\u00f6tterna. Den k\u00e4ra v\u00e4nnen tycker f\u00f6rst\u00e5s synd om mig n\u00e4r jag alltid ligger och \u00f6msom huttrar, \u00f6msom svettas i solfeber tidigt andra kv\u00e4llen, ty s\u00e5 \u00e4r hon skapt. \u201dL\u00e4gg p\u00e5 mig en filt till\u201d huttrar jag. \u201dHar du vatten?\u201d ynkar jag. \u201dHar du en Ipren? Nu har jag s\u00e4kert v\u00e4ldig feber\u201d svettas jag. \u201dUj va\u2019 jag fryser\u201d.<\/p>\n De tre senaste resorna har det h\u00e4nt. F\u00f6rsta g\u00e5ngen, p\u00e5 Mallorca, listade hon ut att hon skulle f\u00f6rs\u00f6ka b\u00e4ra mig till ett sjukhus som vi g\u00e5tt f\u00f6rbi, 500 meter bort. (D\u00e5 visste vi \u00e4nnu inte att det var solfeber, hon trodde mer p\u00e5 svininfluensa). N\u00e5got b\u00e4rande blev inte aktuellt.<\/p>\n Aldrig l\u00e4r jag mig. F\u00f6rsta sena eftermiddagen och kv\u00e4llen, n\u00e4r solen inte g\u00e5tt ner, g\u00e5r jag utan strumpor i sandaler. Utan solcreme. \u201dDet beh\u00f6vs ju inte nu, s\u00e5 sent.\u201d Andra dagen \u00e4r jag lite r\u00f6d mellan remmarna och sm\u00f6rjer in mig. G\u00e5r l\u00e4nge l\u00e4nge i decimeterdjupt vatten l\u00e4ngs stranden. Kilometervis. T\u00e4nker inte en sekund p\u00e5 att havsvattnet och sanden tv\u00e4ttar bort all sm\u00f6rja.<\/p>\n P\u00e5 kv\u00e4llen sl\u00e5r solfebern till, fr\u00e5n en sekund till en annan. I tv\u00e5 timmar ligger jag d\u00e4ckad. Nu \u00e4r det skrivet, kanske minns jag n\u00e4sta g\u00e5ng? Det kanske r\u00e4cker med tre g\u00e5nger? Den k\u00e4ra v\u00e4nnen tvivlar.<\/p>\n Konstn\u00e4ren C\u00e9sar Manrique<\/a><\/strong> har satt stor pr\u00e4gel p\u00e5 Lanzarote och sett till att mycket av den ursprungliga pr\u00e4geln \u00e4r bevarad. Vita kalkade hus, oftast med gr\u00f6na, bl\u00e5 eller bruna d\u00f6rrar och utsmyckningar. Bara ett enda h\u00f6ghus p\u00e5 hela \u00f6n. Till och med nationalparken Timanfayas<\/a><\/strong> skylt har han gjort. D\u00e4r vi ska k\u00e4nna p\u00e5 vulkanv\u00e4rmen om n\u00e5gra dagar.<\/p>\n Det \u00e4r som om Lars Lerin hade f\u00e5tt hela V\u00e4rmland att g\u00e5 omkring i ett gr\u00e5bl\u00e5tt akvarellt\u00f6cken med bokst\u00e4ver inspr\u00e4ngda. G\u00f6r det, Lars! Skriv n\u00e5t klokt vid Grossbolstorp.<\/strong><\/p>\n Utsikten fr\u00e5n Mirador del Rio<\/strong> \u00f6ver den lilla \u00f6n Graciosa \u00e4r obeskrivlig. Jag t\u00f6rs \u00e4nda fram till r\u00e4cket vid kanten av stupet och \u00e4r bara lite r\u00e4dd. Lavagrottan med albinokrabbor i den underjordiska sj\u00f6n vid Jameos del Agua<\/strong> \u00e4r sp\u00e4nnande. Sju stopp \u00e4r minst tv\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga, men kvinnan som filear Aloe Vera-kaktusen f\u00f6rv\u00e5nar. Som en genomskinlig v\u00e5t fil\u00e9 \u00e4r fruktk\u00f6ttet. \u201dJag \u00e4r 80 \u00e5r\u201d skojar 25-\u00e5ringen och stryker med en bit fruktk\u00f6tt i ansiktet.<\/p>\n I Aloe Vera-odlingen ligger matjorden under ett decimetertjockt lager av kondensabsorberande svart lavagrus, f\u00f6r att ge odlingen v\u00e4ta. Folket p\u00e5 Lanzarote \u00e4r sannerligen inte aningsl\u00f6st.<\/p>\n Tisdag 19 mars Jas\u00e5 sn\u00f6ar det i fosterlandet. \u00c4lskade fosterland. L\u00e4nge ligger jag p\u00e5 rygg i poolen och flyter under s\u00f6derns sol. Sommard\u00e4ck. Det \u00e4r dags f\u00f6r sommard\u00e4ck. I dag s\u00e5g vi en svala.<\/p>\n Onsdag 20 mars Halvv\u00e4gs blir vi intervjuade av en grupp sjundeklassare som fr\u00e5gar om allt fr\u00e5n v\u00e5ra favoritr\u00e4tter p\u00e5 \u00f6n (kanariska salta skrynkliga pot\u00e4ter) och till om vi har sett den vulkaniska nationalparken Timanfaya. Nej men vi ska. De filmar hela intervjun och kallar den k\u00e4ra v\u00e4nnen f\u00f6r signora Nilsson. Det tycker hon om, signoran. Vid Grand Hotell, \u00f6ns enda h\u00f6ghus, \u00e5ker vi upp till 17:e v\u00e5ningen och fikar p\u00e5 caf\u00e9t h\u00f6gst upp. Utsikten genom panoramaf\u00f6nstren f\u00e4ngslar signora Nilsson och skr\u00e4mmer signor Svensson n\u00e5got lite. Turisterna som simmar d\u00e4rnere ser ut som albinokrabborna i Jameos del Agua h\u00e4romdagen.<\/p>\n Den k\u00e4ra v\u00e4nnen g\u00e5r f\u00f6re in i ett varuhus och ska titta p\u00e5 shorts. N\u00e4r jag kommer irrande, f\u00f6rvirrad, tio minuter senare till r\u00e4tt etage pekar en expedit genast p\u00e5 provrummet d\u00e4r signora Nilsson just provar ett par vita shorts. Hon s\u00e5g direkt vem jag h\u00f6r ihop med. Kundv\u00e4nlighet, t\u00e4nker jag, ler v\u00e4nligt och ropar till den k\u00e4ra v\u00e4nnen. \u201dDe har hittat dig \u00e5t mig, fru Nilsson\u201d.<\/p>\n Hem \u00e4r det medvind s\u00e5 sanden yr och cyklarna frustar av l\u00f6plust. S\u00e5 d\u00e4r som bara en hyrcykel f\u00f6r 15 euro per dag kan. Signora Nilsson skickar mig att k\u00f6pa vatten.<\/p>\n Nu g\u00e5r vi p\u00e5 myggjakt varje eftermiddag och kv\u00e4ll. Mordiska \u00e4r vi, med handdukar sl\u00e5r vi mot allt svart som kryper efter taket. Rummet st\u00e4das varje dag, allt \u00e4r perfekt rent hela tiden. Det bryr sig inte blodsugarna om. V\u00e5ra armar och axlar kan ber\u00e4tta. Sm\u00e5 svarta j\u00e4vlar.<\/p>\n Torsdag 21 mars \u201dSoln s\u00f6ker\u201d, som Svensson sa i Hedebyborna. L\u00e5ngsamt blir jag aningen brunare.<\/p>\n <\/em><\/p>\n Fredag 22 mars P\u00e5 Lanzarote stannar taxif\u00f6rarna artigt n\u00e4r vi vill g\u00e5 \u00f6ver gatan. I boken jag l\u00e4ser skriver Lasse Berg: \u201dAv naturen \u00e4r vi det sn\u00e4llaste djuret i hela arken. Hur l\u00e4nge till?\u201d.<\/p>\n En s\u00e4rskild upplevelse med spanska solresor \u00e4r n\u00e4r man f\u00e5r se Hugh Grant dubbad till tyska p\u00e5 hotellrummets tv. G\u00e4rna i westernmilj\u00f6. Inte en millimeter av den engelska finurligheten och underdriften g\u00e5r fram. Schade<\/em>, som vi s\u00e4ger p\u00e5 Grossbolstorp. Eller heter det schaden<\/em>?<\/p>\n En annan dag V\u00e4rlden har l\u00e5ngt kvar till r\u00e4ttvisa f\u00f6r de som st\u00e4dar v\u00e5r tillvaro. Men n\u00e5got torg m\u00e5ste ju bli det f\u00f6rsta. L\u00e4s hennes Rapport fr\u00e5n en skurhink<\/a><\/strong>. Den m\u00e4nniskan beundrar jag.<\/p>\n Strax d\u00e4rp\u00e5 f\u00e5r vi ett v\u00e4nligt sms fr\u00e5n Fritidsresor, d\u00e4r de p\u00e5minner oss om Earth Hour och vilken tid vi ska sl\u00e4cka ljuset p\u00e5 hotellrummet om vi vill vara med. Det finns hopp om m\u00e4nskligheten. N\u00e5t ska man v\u00e4l kunna hitta p\u00e5 en m\u00f6rk timme i spanska \u00f6-v\u00e4rlden.<\/p>\n Andra dagar N\u00e4r vi kommer hem till Grossbolstorp efter fjorton dagar p\u00e5 \u00f6n och n\u00e5gra p\u00e5 svenska v\u00e4stkusten ligger sn\u00f6drivorna kvar i tr\u00e4dg\u00e5rden och tittar p\u00e5 oss. I jobbmobilen v\u00e4ntar 237 mejl.<\/strong><\/p>\n Vi tar en cykeltur och fikar p\u00e5 en taverna, nej v\u00e4nta, C\u00e5pakiosken. Inte en enda havsv\u00e5g rullar in mot gamla Skivedbron, n\u00e4r vi \u00e5ker bort mot hembygdsg\u00e5rden f\u00f6r att se om vi kan f\u00e5 skymta vargen p\u00e5 g\u00e4rdena d\u00e4r. Det f\u00e5r vi inte.<\/strong><\/p>\n Tre r\u00e5djur och en r\u00e4v tassar f\u00f6rbi. Vi trivs.<\/strong><\/p>\n <\/a><\/p>\n <\/a><\/p>\n <\/a><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ur stranddagboken. S\u00f6ndag 17 mars Den k\u00e4ra v\u00e4nnen tycker att jag \u00e4r s\u00f6t. Det s\u00f6ta best\u00e5r i att jag blir likadan varje g\u00e5ng vi far p\u00e5 semester till varmare land. \u201dDu blir s\u00e5 glad\u201d, s\u00e4ger hon. \u201dD\u00e5 studsar du omkring, springer och g\u00e5r l\u00e5ng promenad i havsbrynet och sitter p\u00e5 uteserveringar.\u201d Det \u00e4r d\u00e5 jag … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Rapport fr\u00e5n en sandstrand<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[10,5,6],"tags":[3,24],"class_list":["post-5245","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-familjen","category-lopning","category-natur","tag-arbete","tag-karlek"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5245","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5245"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5245\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5290,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5245\/revisions\/5290"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5245"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5245"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5245"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>Den k\u00e4ra v\u00e4nnen tycker att jag \u00e4r s\u00f6t. Det s\u00f6ta best\u00e5r i att jag blir likadan varje g\u00e5ng vi far p\u00e5 semester till varmare land. \u201dDu blir s\u00e5 glad\u201d, s\u00e4ger hon. \u201dD\u00e5 studsar du omkring, springer och g\u00e5r l\u00e5ng promenad i havsbrynet och sitter p\u00e5 uteserveringar.\u201d<\/p>\n<\/a>M\u00e5ndag 18 mars
\n<\/strong>Bussutflykt bokad. Vi tycker om att g\u00e5 och ibland hyra bil och frakta oss runt med kartan i hand. Men n\u00e5gon g\u00e5ng \u00e4r det sk\u00f6nt att ha en guide som t\u00e4nker. Vi tror ju det i dag med.<\/p>\n<\/a>Guiden fr\u00e5n Fritidsresor \u00e4r m\u00e4rkv\u00e4rdigt uppskruvad och h\u00e4lsar oss hj\u00e4rtligt v\u00e4lkomna ombord p\u00e5 bussen varje g\u00e5ng. \u00c5tta g\u00e5nger. \u201dC\u00e9sar Manrique blev hela 73 \u00e5r gammal\u201d s\u00e4ger hon \u2013 till en grupp resen\u00e4rer d\u00e4r medel\u00e5ldern \u00e4r n\u00e4rmare 73 \u00e4n hennes dryga 20. \u201dHela 73?\u201d Att motorv\u00e4gsbygget vi passerar inte \u00e4r klart skyller hon p\u00e5 spanska siestor. Aningsl\u00f6st. F\u00f6rdomsfullt. Hela landskapet \u00e4r en enda bild av str\u00e4vsam uppodling i ett n\u00e4stan regnfritt land men hon ser n\u00e5got annat.<\/p>\n
\n<\/strong>Sol, 23 grader varmt, vi \u00e4r just p\u00e5 v\u00e4g till poolen, palmerna rasslar, tre gr\u00f6na munkparakiter skriker. D\u00e5 ringer mobiltelefonen. Min bilverkstad d\u00e4r hemma undrar om jag vill byta till sommard\u00e4ck? \u201dDu, jag \u00e4r p\u00e5 Lanzarote\u201d. \u201dJas\u00e5, ja h\u00e4r sn\u00f6ar det\u201d. Hon tycker att jag ska ha en bra dag. Det har jag. Vi tar det d\u00e4r med d\u00e4cken efter p\u00e5sk. Ha det bra du med.<\/p>\n
\n<\/strong>Vi hyr cyklar och \u00e5ker den 11,5 kilometer l\u00e5nga strandpromenaden fr\u00e5n Puerto del Carmen till huvudstaden Arrecife. Fin cykelbana hela v\u00e4gen med havet strax intill. Rej\u00e4l motvind dit, intill flygplatsen r\u00f6jer de sand p\u00e5 cykelbanan med frontlastare. Som vilken svensk sn\u00f6r\u00f6jning som helst.<\/p>\n<\/a>Myggor har vi ofta h\u00f6rt ska finnas p\u00e5 Kanarie\u00f6arna, men aldrig sett fler \u00e4n n\u00e5gra enstaka. Efter en regnskur andra dagen p\u00e5 Lanzarote vet vi mer. Rummet invaderas, fast vi inte m\u00e4rker det. Massor av bett fr\u00e5n tysta, m\u00e5lmedvetna mosquitos.<\/p>\n
\n<\/strong>Dagarna g\u00e5r. P\u00e5 mornarna springer jag efter havet och h\u00f6r Atlanten rulla mot stranden. Fenomenal hotellfrukost med youghurt naturelle och massor av ananas och persikor till. En \u00f6l p\u00e5 n\u00e5gon strandservering, l\u00e5nga promenader, bad i poolen och n\u00e5gon g\u00e5ng (f\u00f6rsiktigt i mitt fall) ett dopp i havet. 18 graders hav \u00e4r inte mitt r\u00e4tta element.<\/p>\n<\/a>\u201dCanarias libre\u201d stod det p\u00e5 en och annan husv\u00e4gg i huvudstaden. Frihet \u00e5t Kanarie\u00f6arna, frihet fr\u00e5n Spanien. Afrika \u00e4r bara tolv mil bort. Vid C\u00e9sar Manriques hem skrev vi p\u00e5 en namnlista mot planerna p\u00e5 oljeutvinning i havet strax utanf\u00f6r, som de lagt ut.<\/p>\n
\n<\/strong>I hotellvestibulen sitter vi om mornarna och l\u00e4ser i svettiga mobiler om sn\u00f6fall och minusgrader hemma. En landstingspolitiker \u00e4r gripen i Thailand. Kanske flyger hon hem samma dag som vi, fr\u00e5n sitt h\u00e5ll.<\/p>\n
\n<\/strong>Str\u00f6ml\u00f6st en halvtimme. Kaffeautomaten fungerar inte i frukostmatsalen. Ingen klagar. Sedan sitter vi vid receptionen och ser snopna ut med v\u00e5ra mobiler och datorer. Den l\u00e5ngsamma men gratis wifi-uppkopplingen fungerar inte. N\u00e4r den kommer ig\u00e5ng igen ser jag att Karlskoga kommun funderar p\u00e5 att hedra Maja Ekel\u00f6f med att l\u00e5ta henne ge namn till en plats vid Bl\u00e5 huset som hon st\u00e4dade.<\/p>\n
\n<\/strong>Ambitionen var att skaffa webbredakt\u00f6rsbr\u00e4nna<\/em>. Bli brun om de delar jag jobbar med: huvud och h\u00e4nder. Men det verkar ha spritt sig. D\u00e5 och d\u00e5 kollar jag per l\u00e5ngsam wifi i mobilen att de blogginl\u00e4gg jag lagt in i f\u00f6rv\u00e4g publiceras. Det fungerar.<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n