{"id":5671,"date":"2013-05-27T03:00:15","date_gmt":"2013-05-27T02:00:15","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=5671"},"modified":"2013-05-26T18:28:52","modified_gmt":"2013-05-26T17:28:52","slug":"summan-av-kroppens-och-tankens-hastighet-ar-konstant","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=5671","title":{"rendered":"Summan av kroppens och tankens hastighet \u00e4r konstant"},"content":{"rendered":"

Ibland hamnar jag i diskussioner. Det \u00e4r normaltillst\u00e5nd f\u00f6r m\u00e5nga i min generation, \u00e4nda sedan det stod 1968 i almanackan. Tes, antites, syntes. N\u00e4r argumenten m\u00f6ts i frihet slipas de. G\u00e5r du sedan hem och t\u00e4nker efter, efter\u00e5t, h\u00e4nder det stundom att tanken kloknar. Diskussioner har den verkan ibland.<\/p>\n

Nu var det 2011 och samtalet i en kommentarstr\u00e5d handlade om att l\u00f6sa problem medan man springer. Den L\u00f6pande Matematikern<\/strong> konstaterade in\u00e5tv\u00e4nt leende att vi \u00e4r ganska olika, i varje fall som l\u00f6pare. S\u00e4llan eller aldrig t\u00e4nker jag en klar tanke under mina pass \u2013 och \u00e4r fullt tillfreds om jag vid n\u00e5got tillf\u00e4lle g\u00f6r det efter\u00e5t.<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

S\u00e5 tycker han. Det skrivna samtalet fortsatte. Tr\u00e5dens samlade l\u00f6pkilometrar<\/a> genom \u00e5ren var imponerande, de personliga rekorden fick mig att rodna, tankesk\u00e4rpan likas\u00e5. Det fanns en s\u00e5dan ordens t\u00e4vling redan 1968, ibland blev jag tr\u00f6tt p\u00e5 den d\u00e5f\u00f6rtiden.<\/p>\n

Nytt inl\u00e4gg i tr\u00e5den: Vad den ev. tankeverksamheten och det \u00e4n mer ev. probleml\u00f6sandet under l\u00f6ppassen betr\u00e4ffar, s\u00e5 \u00e4r allt s\u00e5dant \u2013 tror jag \u2013 en funktion av den resandes hastighet. Springer man p\u00e5 bara 60-70 procent av sin maximala kapacitet, kan nog en hel del goda tankar och id\u00e9er infinna sig. <\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a>Skribenten heter Mats Parner<\/strong> och platsen f\u00f6r diskussionen var hans blogg Medtrafikantens blogg<\/a>. Han fortsatte: Problemet f\u00f6r MIG i det h\u00e4r avseendet \u00e4r att jag aldrig kunnat v\u00e4xla tempo och jogga l\u00e5ngsamt. Numera beh\u00e4rskar jag visserligen konsten att springa l\u00e5ngsamt till n\u00e4ra nog full\u00e4ndning men av andra sk\u00e4l \u00e4n de \u00f6nskv\u00e4rda, \u00e5lderssk\u00e4l n\u00e4rmare best\u00e4mt, men jag h\u00e5ller icke desto mindre under tr\u00e4ningspassen ett marschtempo p\u00e5 cirka 95 procent av mitt nuvarande max.<\/em><\/p>\n

Mitt bidrag till t\u00e4nkandet
\n<\/strong>Den inst\u00e4llningen till motionsspringande har jag st\u00f6tt p\u00e5 f\u00f6rr. Men l\u00f6pning b\u00f6r ske i frihet, precis som argumentering, s\u00e5 varf\u00f6r skulle inte Parner f\u00e5 springa omkring p\u00e5 sitt s\u00e4tt? Nittiofemprocentavmaxvarendag\u00e5ng-metoden. Det \u00e4r bara det att mig passar inte s\u00e5dan tr\u00e4ning. Blodsmaksl\u00f6pning har jag provat nog, p\u00e5 den tiden intervall var h\u00f6gsta mode och l\u00f6pning i samtalstakt p\u00e5 sin h\u00f6jd var n\u00e5gonting f\u00f6r fotbollssparkare n\u00e4st sista kvarten.<\/p>\n

\"\"<\/a>Var och en f\u00e5r bli l\u00f6psalig p\u00e5 sin fason. Sj\u00e4lv vill jag g\u00e4rna springa som en get fort uppf\u00f6r backar, jaga intervaller eller tokrusa mot en m\u00e5llinje. N\u00e5gon g\u00e5ng. Men helst vill jag l\u00f6pa l\u00e4nge just i samtalshastighet, \u00e4ven om det bara \u00e4r mig sj\u00e4lv jag pratar med. D\u00e5 m\u00e5r den h\u00e4r kroppen b\u00e4st. Numera springer jag f\u00f6r att m\u00e5, inte f\u00f6r att n\u00e5, f\u00e5 eller sl\u00e5.<\/p>\n

De personliga rekorden \u00e4r \u00e4nd\u00e5 redan satta. Att det g\u00e5r att s\u00e4tta personliga \u00e5ldersrekord har ingen ber\u00e4ttat f\u00f6r mig \u00e4n och skulle n\u00e5gon g\u00f6ra det skulle jag svara att s\u00e5dant k\u00e4nns fjantigt. I s\u00e5 fall \u00e4r ju varje lopp du g\u00f6r ett pers.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Det var fortfarande mars 2011 och jag svarade f\u00f6rst\u00e5s. Tes, antites, syntes. Men innan dess hade jag l\u00e4mnat tr\u00e5den ett tag, st\u00e4ngt av datorn och t\u00e4nkt efter. Sakta, i l\u00f6ptakt, v\u00e4xte formuleringen fram. Fem minuter kilometern, fortare \u00e4r inte nyttigt att l\u00e5ta tanken l\u00f6pa f\u00f6r en enkel man fr\u00e5n skogen. Sj\u00e4lva l\u00f6ptakten l\u00e5ngsammare \u00e4n s\u00e5. Aprop\u00e5 er diskussion,<\/em> t\u00e4nkte jag blygsamt, aprop\u00e5 det ni skriver om att springa och t\u00e4nka<\/em>.<\/p>\n

Nu kom det, mitt bidrag till v\u00e4rldens samlade l\u00f6parfilosofier: <\/strong>Summan av kroppens och tankens hastighet \u00e4r konstant, <\/em><\/strong>skrev jag. Ska tanken l\u00f6pa fort f\u00e5r kroppen se till att springa aningen l\u00e5ngsamt. Men \u2013 springa.<\/em><\/strong><\/p>\n

<\/em><\/strong><\/p>\n

Tre meningar som sk\u00e4nkte mig viss gl\u00e4dje efter\u00e5t. L\u00e4nge beundrade vi varandra.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Tv\u00e5 f\u00f6rv\u00e5ningar
\n<\/strong>Jag tror p\u00e5 min grundsats. Summan \u00e4r konstant. Tv\u00e5 \u00e5r senare \u00e4r jag fortfarande f\u00f6rv\u00e5nad att det blev jag av alla l\u00f6pande m\u00e4nniskor genom \u00e5rhundratusendena som formulerade den, men n\u00e4r orden v\u00e4l var skrivna s\u00e5g de sanna ut direkt.<\/p>\n

All \u00e4kta kunskaps ursprung \u00e4r direkt erfarenhet, har n\u00e5gon sagt. Sj\u00e4lv har jag ofta l\u00f6pt i tanke- och samtalstakt. Det g\u00f6r att jag har hittat p\u00e5 n\u00e5gra hundra kr\u00f6nikor i l\u00f6psp\u00e5ret och l\u00f6st m\u00e5nga andra problem ocks\u00e5, medan f\u00f6tterna med pegasuserna p\u00e5 lyft fr\u00e5n underlaget.<\/p>\n

Visserligen g\u00f6r det att jag samtidigt \u00e4r en av f\u00e5 som tr\u00e4nat i varsin riktning med en tr\u00e4ningskamrat.<\/p>\n

– Prater, d\u00e4 g\u00f6r vi sen\u2026 sa han upprepade g\u00e5nger under v\u00e5ra tr\u00e4ningspass n\u00e4r jag babblade p\u00e5, trogen min vana att informera omgivningen om hur det \u00e4r med livet, universum och det.\u2028Prater, d\u00e4 g\u00f6r vi sen\u2026<\/p>\n

Till sist kom han p\u00e5 det genialiska. Vi skulle tr\u00e4ffas i f\u00f6rv\u00e4g, byta om p\u00e5 v\u00e5r arbetsplats tillsammans och sedan ge oss ut p\u00e5 samma g\u00e5ng. Men rundan p\u00e5 regementsomr\u00e5det skulle vi ta i varsin riktning. S\u00e5 fick det bli. Artigt h\u00e4lsade vi p\u00e5 varandra n\u00e4r vi m\u00f6ttes efter halva str\u00e4ckan.<\/p>\n

Pratade, det gjorde vi sen.<\/p>\n

\"\"<\/a>\u201dM\u00e4ngden smarta ingivelser per skott\u00e5r?\u201d
\n<\/strong>Den L\u00f6pande Matematikern<\/strong> svarade givetvis, det var \u00e4nd\u00e5 bara drygt 42,195 \u00e5r sedan det stod 1968 i almanackorna. Sven-Ove<\/em>, skrev han, Din sats, \u00e4ven k\u00e4nd under namnet \u201dden svenssonska hypotesen\u201d, ligger det mycket i. Man kan f\u00e5 ett och annat hugskott, f\u00f6rutsatt att man springer l\u00e5ngsamt i terr\u00e4ngen eller p\u00e5 asfalten men inga hugskott alls under motsatta f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Dock uppst\u00e5r problem, n\u00e4r din uppt\u00e4ckt skall formuleras i matematiska termer. Sk\u00e4let \u00e4r att l\u00f6phastigheten rimligtvis uttrycks i meter\/sekund eller kilometer\/timme, medan de svindlande hastigheter med vilka ens tankar l\u00f6per inte kan artikuleras p\u00e5 det viset. Fr\u00e5gan \u00e4r vilken enhet man \u00f6 h t skall anv\u00e4nda: m\u00e4ngden smarta ingivelser\/skott\u00e5r?? Antalet nobelprism\u00e4ssiga formuleringar\/decennium??<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Vid n\u00e4rmare eftertanke undrar jag, om inte \u201dden svenssonska hypotesen\u201d kr\u00e4ver andra ordningens partiella differentialekvationer. Lyckas jag st\u00e4lla upp en relevant s\u00e5dan, s\u00e5 lovar jag att \u00e5terkomma i \u00e4rendet; <\/em>slutade han.<\/p>\n

L\u00f6parfilosofins f\u00f6rsta grundsats
\n<\/strong>Ibland \u00e4r det kn\u00f6vligt mitt liv. Det \u00e4r n\u00e4r jag f\u00e5r mothugg. V\u00e4rst \u00e4r n\u00e4r mothuggen kommer fr\u00e5n v\u00e4lformulerat folk som t\u00e4nkt. Tv\u00e5 \u00e5r och halvannan m\u00e5nad senare har jag funderat f\u00e4rdigt p\u00e5 hans svar.<\/p>\n

Hypotes kan man inte kalla min uppt\u00e4ckt, det \u00e4r en grundsats. Summan \u00e4r verkligen konstant. Som f\u00f6rfattare har vi friheten att formulera v\u00e4rlden i bilder om det passar oss, herr Parner och jag. Nu passar det mig.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Ty visst g\u00e5r det att m\u00e4ta l\u00f6pningens och tankens hastighet och f\u00e5 en summa. Det g\u00e5r dessutom att uttrycka dem i samma enhet, vilket f\u00f6rvisso har sin f\u00f6rdel, det m\u00e5 man h\u00e5lla med den gode matematikern om. Sj\u00e4lv m\u00e4ter jag g\u00e4rna l\u00f6phastighet i minuter per kilometer, men f\u00f6r enkelhets skull v\u00e4ljer jag h\u00e4r det som min gps-klocka visar n\u00e4r jag springer. Kilometer i timmen.<\/p>\n

(Det \u00e4r inom parentes sagt ett v\u00e4ldigt r\u00e4knande i sp\u00e5ret, n\u00e4r jag hela tiden ska omvandla kilometerhastigheten p\u00e5 klockan till minuter kilometern, men strunt i det. Det \u00e4r s\u00e5 en tanke tr\u00e4nas, man f\u00e5r vandla om.)<\/em><\/p>\n

Enkla associationer av typen centerungdomens ja till marijuana och m\u00e5nggifte och nej till arvsr\u00e4tt eller socialdemokraternas aff\u00e4rsplan eller andra ordningens partiella differentialekvationer g\u00e5r nog att t\u00e4nka ut med en hastighet som blir opraktisk att uttrycka i kilometer i timmen. Det \u00e4r sant. Men nu menar jag tankar<\/strong>, djupare tankar, s\u00e5dana som kr\u00e4ver arbete. Definitionen \u00e4r att tanken ska lyfta, precis som l\u00f6pningen bland annat l\u00e5ter sig definieras<\/a> av att b\u00e5da f\u00f6tterna stundom ska lyfta fr\u00e5n underlaget.<\/p>\n

\"\"<\/a>Dessa tankar har en tydlig tendens att alltid segla iv\u00e4g i enheten km\/tim, och nu menar jag det bildligt, med f\u00f6rfattarens r\u00e4tt och poetiska frihet. M\u00e5ttet \u00e4r en metafor. Infall, paus, infall, paus, infall, paus <\/em>l\u00e5ter det i den djupt\u00e4nkande l\u00f6parens hj\u00e4rna. Det g\u00e4ller bara att ha sina fem ordinarie sinnen samt det sj\u00e4tte, l\u00f6psinnet, r\u00e4tt tr\u00e4nade och uppv\u00e4rmda. D\u00e5 h\u00f6r du. Infall, paus, infall, paus<\/em>, f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt ofta bara obetydligt snabbare eller l\u00e5ngsammare \u00e4n ett v\u00e4lbalanserat l\u00f6psteg i samtalstakt.<\/p>\n

En frukt av s\u00e5dant tankearbete \u00e4r just l\u00f6parfilosofins grundsats nummer ett: att summan av kroppens och tankens hastighet \u00e4r konstant. Tankar p\u00e5 den niv\u00e5n l\u00e5ter sig sv\u00e5rligen t\u00e4nkas i en hastighet snabbare \u00e4n 13 kilometer i timmen f\u00f6r mig. Sj\u00e4lv gjorde jag det en kilometer l\u00e5ngsammare. D\u00e5, i mars 2011.<\/p>\n

Nu \u00e4r tanken b\u00e4ttre tr\u00e4nad.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ibland hamnar jag i diskussioner. Det \u00e4r normaltillst\u00e5nd f\u00f6r m\u00e5nga i min generation, \u00e4nda sedan det stod 1968 i almanackan. Tes, antites, syntes. N\u00e4r argumenten m\u00f6ts i frihet slipas de. G\u00e5r du sedan hem och t\u00e4nker efter, efter\u00e5t, h\u00e4nder det stundom att tanken kloknar. Diskussioner har den verkan ibland. Nu var det 2011 och samtalet … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Summan av kroppens och tankens hastighet \u00e4r konstant<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,4],"tags":[18,14],"class_list":["post-5671","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lopning","category-skrivande","tag-lardomar","tag-lasning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5671","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5671"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5671\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5686,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5671\/revisions\/5686"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5671"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5671"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5671"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}