{"id":7929,"date":"2013-12-28T03:00:48","date_gmt":"2013-12-28T02:00:48","guid":{"rendered":"http:\/\/sven-ove.nu\/?p=7929"},"modified":"2013-12-29T08:53:00","modified_gmt":"2013-12-29T07:53:00","slug":"tarar-i-ogonen-och-knytnaven-i-ficken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sven-ove.nu\/?p=7929","title":{"rendered":"T\u00e5rarna i \u00f6gonen och knytn\u00e4ven i fickan"},"content":{"rendered":"

\"Karlstad<\/a><\/p>\n

Sommaren 1997 fick jag f\u00f6lja med p\u00e5 LO V\u00e4rmlands studieresa till det nazistiska f\u00f6rintelsel\u00e4gret utanf\u00f6r Krakow. H\u00e4r \u00e4r en av de kr\u00f6nikor jag skrev om resan i V\u00e4rmlands Folkblad. Flora Gladh ber\u00e4ttar vad som h\u00e4nde med hennes familj vid selektionen.\u00a0<\/em>Delta i manifestationen i Karlstad<\/a> p\u00e5 s\u00f6ndag 29 december, du som kan! Andreas Stj\u00e4rnhem har gjort logotypen ovan som handlar om den. Nu – till fr\u00e4mlingsfientlighetens konsekvens:<\/em><\/p>\n

Och s\u00e5, p\u00e5 tisdagen, \u00e4r vi framme i Auschwitz. I dag g\u00e4ller det att ha famnarna och hj\u00e4rtana \u00f6ppna, s\u00e4ger Lilian Ohlsson<\/strong>, en av ledarna f\u00f6r resan.<\/p>\n

Hon vet hur r\u00e4tt hon ska f\u00e5. Ibland handlar inte kampen mot rasism och fr\u00e4mlingsfientlighet om att plugga paragrafer ur N\u00fcrnberglagarna eller memorera s\u00e5ngtexter fr\u00e5n f\u00e4rsk svensk Vit Makt-musik. Ibland handlar det bara om att ladda batterierna med helig ledsen vrede.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5 h\u00e4r kan det g\u00e5 som v\u00e4rst, om or\u00e4ttvisan f\u00e5r styra, t\u00e4nker jag. Or\u00e4ttvisan och den bef\u00e4ngda tanken att vi inte skulle vara lika mycket v\u00e4rda.<\/p>\n

T\u00e5rar i \u00f6gonen och en knuten n\u00e4ve i fickan. F\u00f6r den som vill att engagemanget ska r\u00e4cka hela livet, \u00e4r det ingen d\u00e5lig kombination.<\/p>\n

Venedig utan kanaler
\n<\/b><\/span>Krakow \u00e4r en p\u00e4rla, det har vi redan uppt\u00e4ckt. Staden \u00e4r som Venedig fast utan kanaler. Vackra kvinnor, vackra hus, musik p\u00e5 gatorna och varje fasad sin egen historia.<\/p>\n

Men sj\u00e4lv blev jag gladast, n\u00e4r guiden ber\u00e4ttade vad det \u00e4r f\u00f6r en karl som st\u00e5r och bl\u00e5ser trumpet fyra g\u00e5nger i timmen uppe i Mariakyrkans torn.<\/p>\n

\u2013 En brandman, hur s\u00e5? sa han. Allm\u00e4nt jubel i gruppen som ins\u00e5g att r\u00e4knekampen just blivit avgjord i sudden death, mellan oss som r\u00e4knade brandbilar och herrarna som r\u00e4knade lok.<\/p>\n

Inte ens tv\u00e5 trevliga svenska j\u00e4rnv\u00e4gare, som drar in mig i lok efter lok p\u00e5 resans centralstationer, klarar att skaka fram en lokf\u00f6rare som bl\u00e5ser trumpet fyra g\u00e5nger i timmen. Fint spelar han ocks\u00e5, kamraten.<\/p>\n

Krakow \u00e4r en p\u00e4rla, den polska kulturens centrum, b\u00e5de historiskt och i dag, verkar det som. N\u00e4tterna \u00e4r varma och det g\u00e5r att sitta ute p\u00e5 n\u00e5gon av uteserveringarna vid torget mitt i natten, fast vi bara har t-tr\u00f6jor p\u00e5 oss.<\/p>\n

L\u00e4ngtat efter fil
\n<\/b><\/span>Nu st\u00e5r det tisdag 26 augusti i dagboken. \u201dDruckit kaffe och \u00e4tit br\u00f6d och marmelad. L\u00e4ngtat efter V\u00e4rmlandsmejeriers frukostfil. Fortfarande lika soligt och varmt i s\u00f6dra Polen. Hittat en postl\u00e5da f\u00f6r vykorten 50 centimeter till h\u00f6ger om hotell Saski, promenerat till bussen ett par stadsdelar bort.\u201d<\/p>\n

\"Sparkade\"<\/a>\u2013 I dag \u00e4r det bra om vi har famnarna och hj\u00e4rtana \u00f6ppna… s\u00e4ger hon. Sedan b\u00f6rjar en annan av ledarna f\u00f6r resan prata i bussmikrofonen, medan chauff\u00f6ren Stig fraktar oss v\u00e4sterut mot l\u00e4gren. Hon heter Flora Gladh<\/strong> fr\u00e5n Deje.<\/p>\n

\u2013 Hej. Jag ska ber\u00e4tta om mina upplevelser 1944 och 1945… s\u00e4ger Flora med entonig r\u00f6st. Sedan h\u00e5ller hon en sj\u00e4lvupplevd lektion som vi \u00f6nskar att ingen hade beh\u00f6vt h\u00e5lla.<\/p>\n

Flora f\u00f6ddes i Budapest i Ungern en g\u00e5ng. Familjen var stor med \u00e5tta barn. Det handlar hennes ber\u00e4ttelse om. Om hur judarna inte var accepterade av nazisterna i Ungern heller. Om tv\u00e5nget att alltid b\u00e4ra judestj\u00e4rnan p\u00e5 sina kl\u00e4der, som ett straff.<\/p>\n

\u2013 De gick p\u00e5 gatorna och sj\u00f6ng sina s\u00e5nger mot judarna.<\/p>\n

Flora v\u00e5gade inte g\u00e5 p\u00e5 bio eller teater.<\/p>\n

\u2013 D\u00e5 blev vi spottade p\u00e5, sparkade och f\u00f6rnedrade. P\u00e5 m\u00e5nga aff\u00e4rer fanns en stor skylt: \u201dH\u00e4r f\u00e5r inte judar betr\u00e4da. Vi tar inte emot deras judepengar.\u201d<\/p>\n

S\u00f6nderslagen man
\n<\/b><\/span>En dag kom ett nytt direktiv. Flora var utest\u00e4ngd fr\u00e5n skolan: \u201dJudarna beh\u00f6ver inte studera mer\u201d.<\/p>\n

Snart fick de order att bege sig till ett ghetto. Medan det polska landskapet rusar f\u00f6rbi utanf\u00f6r bussen, forts\u00e4tter Flora Gladh sin ber\u00e4ttelse om ungdoms\u00e5ren.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 v\u00e4g till ghettot samlades vi p\u00e5 en stor plan. D\u00e4r fanns poliser, SS-m\u00e4n och ridande gendarmer. Ingen frihet hade vi. Vi fick inte vara i lag med civilt folk l\u00e4ngre.<\/p>\n

Vi var m\u00e5nga tusen samlade. Vi gick i led. De tog v\u00e5ra halsband, jag s\u00e5g tanter som de tog \u00f6rh\u00e4ngena av. Ryckte dom ur \u00f6rat bara.<\/p>\n

Sedan stod vi i en l\u00e5ng k\u00f6 och de unders\u00f6kte v\u00e5ra kropps\u00f6ppningar, s\u00e5 ingen hade g\u00f6mt n\u00e5gra dyrbarheter d\u00e4r.<\/p>\n

En dag, n\u00e4r de kommit till ghettot, var Flora ute och gick. D\u00e5 fick hon se en man som kr\u00f6p p\u00e5 marken, s\u00f6nderslagen. Han dog sedan.<\/p>\n

Sin egen urin
\n<\/b><\/span>\u2013 Lite senare kom transportordern \u00e4ven f\u00f6r v\u00e5r familj. Vi fick kliva ombord p\u00e5 kreatursvagnar som de nyss hade k\u00f6rt h\u00e4star och grisar i, det var skit \u00f6verallt.<\/p>\n

D\u00f6rrarna drogs igen, enda lufttillf\u00f6rseln kom fr\u00e5n n\u00e5gra sm\u00e5 luckor p\u00e5 sidorna. T\u00e5get rullade ig\u00e5ng.<\/p>\n

I tre dygn f\u00e4rdades de s\u00e5. Utan vatten, utan mat.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga dog… suckar Flora Gladh tyst i mikrofonen. M\u00e5nga dog.<\/p>\n

En ung mamma med ett sp\u00e4dbarn fick slut p\u00e5 mj\u00f6lk i sina br\u00f6st. Till sist matade hon barnet med sin egen urin. Barnet dog.<\/p>\n

\u2013 Kom, sa min pappa, n\u00e4r vi kom fram till l\u00e4gret. Kom, det verkar vara det fina arbetsl\u00e4gret som vi har blivit lovade. D\u00e4r f\u00e5r vi jobba, alla.<\/p>\n

Men det blev inte s\u00e5. N\u00e4r t\u00e5get stannade till, var det p\u00e5 perrongen i Birkenau.<\/p>\n

Solkors p\u00e5 skylten
\n<\/b><\/span>M\u00e4nniskor som skriker, t\u00e5gbromsar som gnisslar. D\u00f6rrarna \u00f6ppnas, rytande SS-m\u00e4n tittar in p\u00e5 lasten i godsfinkorna:<\/p>\n

\"Sk\u00e4rmavbild<\/a>\u2013 Judej\u00e4vlar. Ut h\u00e4rifr\u00e5n. Nu \u00e4r det slut p\u00e5 eran semester!<\/p>\n

\u2013 Vi var ju unga och orkade g\u00e5 fort, s\u00e4ger Flora. Men de som var \u00e4ldre eller handikappade fick en gev\u00e4rskolv i ryggen s\u00e5 de skulle skynda sig.<\/p>\n

Ute p\u00e5 perrongen stod en m\u00e4ktig man. Elegant var han med blanka st\u00f6vlar och h\u00e4stpiska i handen. H\u00f6gerhanden pekade, munnen skrek:<\/p>\n

\u2013 H\u00f6ger! V\u00e4nster!<\/p>\n

Flora hamnade p\u00e5 h\u00f6ger sida. Hon slapp g\u00e5 direkt till gaskammaren. Men\u00a0 resten av familjen fick g\u00e5 den vandringen.<\/p>\n

\u2013 De skrek, dessa stackars m\u00e4nniskorna, s\u00e4ger Flora. De skrek.<\/p>\n

Klockan 09.40 \u00e4r v\u00e5r Nilsbybuss framme i Auschwitz. \u201dArbeit macht frei\u201d st\u00e5r det p\u00e5 skylten. Tre kilometer bort ligger Birkenau, d\u00e4r Flora hamnade.<\/p>\n

Sakta inser jag att jag aldrig riktigt kommer att f\u00f6rst\u00e5. Precis som jag aldrig kommer att f\u00f6rst\u00e5 den medm\u00e4nniska som nyss har ritat solkorset p\u00e5 ortnamnsskylten Oswiecim (polska namnet), just vid infarten l\u00e4ngs v\u00e4g 933.<\/p>\n

\u2013 Du \u00e4r ett stort svin! skrek SS-m\u00e4nnen \u00e5t den unga flickan Flora fr\u00e5n Budapest n\u00e4r hon klev av t\u00e5get vid den orten.<\/p>\n

Inte Hitler?
\n<\/b><\/span>Hur hon orkar ber\u00e4tta om sina upplevelser begriper jag inte heller. Lite senare st\u00e5r vi vid resterna av krematoriet och t\u00e4nder ljus f\u00f6r de d\u00f6da.<\/p>\n

\u2013 H\u00e4r slutade mina f\u00f6r\u00e4ldrar och syskon, s\u00e4ger hon. Jag tyckte s\u00e5 mycket om min lillebror.<\/p>\n

Vi gr\u00e5ter och kramas. Borta i Auschwitz ligger tiotusentals par glas\u00f6gon i ett rum och minner om vad som h\u00e4nde. Varje par glas\u00f6gon ett m\u00e4nnisko\u00f6de. Varje tandborste i n\u00e4sta rum ett m\u00e4nnisko\u00f6de. Varje resv\u00e4ska i n\u00e4sta rum ett m\u00e4nnisko\u00f6de. Varje par skor i n\u00e4sta rum ett m\u00e4nnisko\u00f6de.<\/p>\n

Tiotusentals skor, tiotusentals tandborstar, mer \u00e4n en miljon d\u00f6da m\u00e4nniskors \u00f6de.<\/p>\n

Kampen mot fr\u00e4mlingsfientlighet i Sverige i dag handlar fr\u00e4mst om flyktingpolitik, om arbete, demokrati och r\u00e4ttvisa. Inte om Adolf Hitler och gasen Cyklon B.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 f\u00e5r vi aldrig gl\u00f6mma. Vi har sett den yttersta konsekvensen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sommaren 1997 fick jag f\u00f6lja med p\u00e5 LO V\u00e4rmlands studieresa till det nazistiska f\u00f6rintelsel\u00e4gret utanf\u00f6r Krakow. H\u00e4r \u00e4r en av de kr\u00f6nikor jag skrev om resan i V\u00e4rmlands Folkblad. Flora Gladh ber\u00e4ttar vad som h\u00e4nde med hennes familj vid selektionen.\u00a0Delta i manifestationen i Karlstad p\u00e5 s\u00f6ndag 29 december, du som kan! Andreas Stj\u00e4rnhem har gjort … Forts\u00e4tt l\u00e4sa T\u00e5rarna i \u00f6gonen och knytn\u00e4ven i fickan<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[8,18],"class_list":["post-7929","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","tag-historia","tag-lardomar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7929","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7929"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7929\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7949,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7929\/revisions\/7949"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7929"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=7929"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sven-ove.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=7929"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}