Hur börjar man?

Tidernas bästa svenska början på en novell. Så brukar jag säga om Selma Lagerlöfs första mening på romanen Gösta Berlings saga. ”Äntligen stod prästen i predikstolen” är en perfekt variant av vad som brukar kallas in medias res, rakt in i handlingen.

Äntligen – alltså har han haft förhinder tidigare.
Prästen – alltså handlar historien om en präst.
I predikstolen – alltså är vi i kyrkan. Nu.

Var har prästen varit om inte där? Vad har karln haft för sig egentligen? Med fem förtätade ord kastar Selma Lagerlöf oss in i handlingen. Skrivsättet i första meningen är verkligen novellistiskt. Nå, det blir en roman av berättelsen i stället och hennes sätt att börja duger gott till den litterära formen med.

Citerade på högärdet
Hur börjar man en berättelse? Det är en fråga som många funderat på. En gång i tiden kunde var och varannan svensk skolelev i de högre klasserna citera August Strindbergs och Selma Lagerlöfs första meningar i Hemsöborna, Röda rummet och Gösta Berlings saga.

När vi körde hö i min ungdom, och jag stod uppe på lasset och tog emot, brukade pappa citera minst en av dem.

Så här går övningen till:
Här är en övning som vi brukade använda på Fojo i Kalmar och som jag har fortsatt använda även efteråt.

1. Gå igenom några exempel på romaninledningar och vilken teknik de är exempel på.

2. Dela in deltagarna i grupper om tre och tre.

3. Varje grupp ska komma överens om en historia som kan förväntas vara känd av alla i kursen. Det kan vara allt från en tv-serie till en populär melodi, en film, folksaga eller välkänd idrottsnyhet.

4. Sedan ska gruppen hitta på tre olika sorters inledningar på just den historien. Skriv inte ner hela berättelsen, en till tre meningar räcker. Olika sorters början ska det vara.

5. Vid redovisningen läser gruppdeltagarna varsin början högt. Berätta inte vilken historia det handlar om, det får åhörarna försöka räkna ut.

Olika exempel
Här är några romaninledningar jag har använt. Jag brukar gå igenom vilken sorts början var och en av dem är. Vem som har skrivit de olika börjorna brukar gruppen få svara på i förbigående, innan skrivövningen börjar. Alla klarar de inte, men vem hade gjort det?

Det är kallt klockan tjugo minuter i sju en marsmorgon i Paris och det verkar ännu kyligare när en man skall avrättas av en exekutionspatrull.

Vid en av vägarna till tingsstället låg ett litet ställe, kallat Sorgenfri, där blodet ofta flöt i strömmar.

Äntligen stod prästen i predikstolen.

Han kom som ett yrväder en afton i april

Kalla mig Ismael.

Där var i åratal ett hål i bagarns hagtornshäck, det var häcken mot vägen och mistan skämde utseendet. Men bagaren var utan skuld, häcken hade fått skavanken den gång Lutterlögn satt och nös i den tre kvart i sträck.

Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.

Bästa övningstexten
Kalla mig Ismael är inledningen på Herman Melvilles roman Moby Dick. Ismael är ett bibliskt namn som också förekommer i Koranen. Vet du vilken som är den bästa början mina skrivarelever kommit med, efter den här övningen?

”Kalla mig mormor.”

Den tycker jag fortfarande är lysande. Man anar ju att det är någonting skumt med den tanten.

 

Tillbaka till Skrivarkurser