Blå morgonrock till klockan två

Du får läsa mobilen länge. Du behöver inte gå och hämta tidningen förrän i kväll. Du kan gå i blå morgonrock till klockan två. Du kan gå ut och springa i dagsljus. Du kan stanna och prata i 45 minuter med alla du möter på femkilometern. Du kan skriva trams på Facebook och äta jordnötter fast det inte är fredag. Du kan köra sakta på motorvägen och prata konstig dialekt från 1950-talet om polisen stoppar dig. Du kan bära urblekt kepa och halsduk som inte matchar någonting.

Du kan glömma bort vad det är för veckodag och du kan ringa barnen när dom lägger ungarna. Du kan läsa mobilen länge, har jag sagt det?

Järnvägars vad skönt det är att vara pensionär. Hoppas ingen kommer på oss.

Tyst nu, jag ska läsa mobilen.

### Har jag berättat det här? Läs länge. En av lärdomarna är bäst:
Pensionärslärdom nr 1-3
Pensionärslärdom nr 4-7
Pensionärslärdom nr 8-10
Pensionärslärdom nr 11-14
Pensionärslärdom nr 15-25

Om mig | Sju års klåda
Inlägg nr 1 913. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Vill en uppgiven Löfven använda V som dörrmatta?

Språkkrav för nya medborgare. Slopad värnskatt. Sämre anställningsskydd. Fri hyressättning i nybyggda lägenheter. Fritt fram för höga privata vinster i välfärden. Sänkta arbetsgivaravgifter. Breddat RUT-avdrag. Privata alternativ till arbetsförmedlingen.  Asylsökande som ordnar eget boende i utsatta områden kan nekas dagersättning.

Där har du några punkter i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. För säkerhets skull kastar de i ansiktet på Vänsterpartiet  att partiet ”inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.”

Ett Vänsterparti man alltså är beroende av, för att regeringen Löfven över huvud taget ska kunna bli av.

Vänsterpartiet som dörrmatta?
En ledare i tidningen Flamman skriver om överenskommelsen: Dörrmattor finns på IKEA

”Arbetsförmedlingen ska läggas ner, LAS ska luckras upp ytterligare, kollektivavtalslösa företag ska stödjas, det blir fri hyressättning på all nyproduktion i hyresbeståndet, skatter ska sänkas. Man ska avskaffa arbetslöshetsunderstödet till långtidsarbetslösa och skicka dem till socialen istället, A-kassan ska sänkas, RUT-bidraget ska tredubblas och riskkapitalet får vad som än händer fortsätta profitera på skattepengar. Vad vi ser i 72-punktslistan är tillsammans med Reinfeldts yxande på arbetsrätten den största systemförändringen sedan 1991.”

Lutar sig mot uppgivenheten
Daniel Suhonen, socialdemokratisk chef för den fackliga tankesmedjan Katalys, skriver i en debattartikel i DN: Nu blir Sverige ett land utan politisk vänster

”Ett huvudproblem med att Social­demokraterna nu går med på en högerorienterad regeringsplattform är att den lutar sig mot uppgivenheten. Partiets ledning tycks anse att socialdemokratin inte under överskådlig tid har någon möjlighet att vinna en majoritet för en egen politik. Det är denna felaktiga analys som leder till det allvarliga historiska missgrepp som överenskommelsen med den nyliberala högern innebär.”

”Med en betydligt mer offensiv fördelningspolitik kan socialdemokratin få ett avsevärt starkare stöd. Men det kräver att man bryter med nyliberalismen, inte underkastar sig den. Medan en förskräckande lång rad socialdemokratiska partier klappat ihop finns det två som går tydligt mot strömmen. Portugals socialistparti och Storbritanniens Labourparti har bägge, det första i regeringsställning och det senare i opposition, avvisat nyliberalismen och når resultat kring 40 procent.” 

Usel fördelningspolitik
Pernilla Ericson, ledarskribent i Aftonbladet: Ett högt pris för Löfvens regering

”Desto svårare blir det för den nya regeringen Löfven, som måste leda landet, med alla eftergifter till ett mer otryggt Sverige. Förankringen inom S har förmodligen gett upphov till konvulsioner, fördelningspolitiken i detta är usel, särskilt i kombination med M-KD-budgeten. Uppluckrad arbetsrätt, språkkrav, slopad värnskatt, urholkad a-kassa, dyrare hyresrätter, mer åt de som har mest.

I nästa vecka får vi troligen en ny regering. Men till ett högt pris.”

Hoppas de att L säger nej?
Här kan du läsa hela överenskommelsen: https://www.mp.se/sites/default/files/plattform.pdf

När jag skriver detta pågår diskussionen om Löfven som statsminister vid liberalernas partiråd. Jag misstänker att en och annan i Vänsterpartiets ledning hoppas på ett nej.

Det skulle jag göra.

Om mig | Vi måste börja tala om klass
Inlägg nr 1 912. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Två sanningar för eldare och harpolekare

Viktor Root har skrivit två nya dikter. En om väntan och en för eldare och harpolekare. De sistnämnda tänker han organisera i facket.
Eller de näst sista. Vi får se. 

Sanningen om vår väntan

Hur mycket väntar en människa?

Du väntar på att bli född, du väntar på
att få bröstmjölk,
du väntar på att lära dig krypa, gå och prata,
du väntar på att få åka till förskolan,
du väntar på att vilan ska vara slut,
du väntar på att få börja skolan,
du väntar på att få gå hem,
du väntar på resultatet av nationella provet,
du väntar på första kyssen, första sexet,
ditt första jobb och dina barn,
du väntar på löneförhöjning,
första friaren hos äldsta dottern,
ljusare tider och göken,
du väntar på den viktiga konferensen,
fikat, valresultatet, hemmasegern,
fredagsmyset, pensionen,
första pensionärsrabatten

Där börjar din sista väntan
Den kan du inte sätta slutdatum på
i förväg

Vänta
Vänta lite
Jag ska bara …

… sopbilen kommer i dag.

Viktor Root

Sanningen om den andra sidan

När jag kommer till
den andre si’a
ska ja’ organisere mig

Elder ugner i trehundragradig värme
gör ja’ bare inte
Den arbetsmiljön
får vi göre nôt ôt
kamrater

Om ja får komme till dä snällare stället?
Gärna för mig
Men du får mig aldrig
å klafse ômkring i mjölk å honung
å spele harpa i nattlinne
Ja vill läre mig saxofon

Tid dä har ja’.

Viktor Root

Ordförklaringar: si’a – sidan, elder – eldar, nôt – nåt, ôt – åt, ômkring – omkring.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 911. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Mästerskapet den kloke aldrig vill vinna

– fundering över vad som följde på kampanjen Satsa på dig själv, näthatets introduktion och de första trollens födelse

Det är alltid lättare för en otrevlig att bli bäst på att vara otrevlig.
Det är alltid lättare för en hatare att hata hårdast.
Det är alltid lättare för ett nättroll att behärska trollrollen värst.

Försök inte tävla, du glade. Försök inte bli likadan, du snälle. Tävla aldrig med folk som föraktar människor.

Det är alltid lättare för egoisten att vara egoist.

### Bli aldrig likadan.
### Det är häftigt med medmänsklighet.
### Satsa på de många, inte på de få.

Om mig | Sju års klåda
Inlägg nr 1 909. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

De arma förnekarna

Jag tänker på alla förnekarna. Klimatskeptikerna: vad förvånade de ska bli när de blir blöta om fötterna.

De faktaresistenta: vad ledsna de ska bli när det inte har fötts 10 miljoner muslimer i landet år 2030.

Eleverna från Livets Hårda Skola: vad snopet när budgeten som SD hjälpte fram börjar slå allra hårdast just mot dem.

### Jag som inte gillar att vara skadeglad.
### Dret också.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 908. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Dags att summera 2019

Det har blivit hög tid att summera 2019, så ingen annan ska behöva slita med den saken.

2019

Allt började med en sovmorgon, sedan gick solen upp, fåglar kom och efter frukost drack vi kaffe. Jag läste högt om en apa och en elefant och funderade på att ta en runda med två gamla bekanta och broddarna.

Bestämde mig för att inte gå och dröna ett år till.
Nu jädrar.

Klimatet blev sämre, Kreml och Vita huset blev inte piggare de heller, någon försökte få en svensk regering att finnas till. Någon försökte få den att låta bli. Klyftorna ökade.

Allt var precis som förut men på ett yngre och färskare sätt, som om det aldrig varit som det varit förut förut.

### Sanningen är alltid oförskämd. (Strindberg, Mäster Olof).

Om mig | Vi måste börja tala om klass
Inlägg nr 1 907. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Gunvald Larsson-versionen


Detta är Alfred.

Det är mycket debatt inför nyårsafton fem i tolv, då Mikael Persbrandt ska läsa Tennysons Nyårsklockan på Skansen och i våra vardagsrum. Kvinnliga skådespelare tycker – bland annat – att fler kvinnor borde fått hedersuppdraget.

Däri har de rätt.

***

Då vet de inte att Persbrandt dessutom kommer att läsa en ny version av dikten. Gunvald Larsson-versionen:

– Nu jävlar skarru se sörru.
Nu ska vi ta å ringa sörru. 

Annars kör jag upp ett altarljus
i aschlet på dig.

I bistra nyårsnatten.

Sörru.

Kom ihåg var du hörde det först.
Kan bli Persbrandts genombrott.

Om mig | Vi måste börja tala om klass
Inlägg nr 1 906. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

Nymoderatska nyspråket mot nya höjder

Säga vad man vill om Sverigedemokraterna. Men det händer faktiskt att de utesluter den politiker som råkar säga vad de innerst inne tycker.

Det är mer än man kan säga om moderaterna. Såhär tycker tydligen de, innerst inne:

(Tweet på från den ledande m-riksdagsmannen och röstmagneten HB, efter att han börjat tweeta igen).

### Fotot från skogen ovan har inget samband med den moderata tweeten. Skägglav kräver frisk luft för att trivas.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 905. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)

”Romarna är inte kloka”

Talarmanus till min tiominuters inledning vid det offentliga mötet med Karlstads Humanistiska Förening den 27 december.
Övriga inledare: Eva Fredriksson och Peter Olausson.
Ämnet för diskussionen: Emin Tengströms bok Romarriket runt – en fiktiv resa i den antika verkligheten.

1. Inledning
– Romarna är inte kloka! säger Obelix i den tecknade serien Asterix. Jag återkommer till honom.

Ewa och Peter är historiker. Det är inte jag. Men jag har läst boken. Min bakgrund är att jag är före detta journalist och informatör. Krönikör och skrivkursledare och en del annat som har med skrivande att göra.

2. Munkfors, inte Rom
Först vill jag be att ni hänger med på ett tankeexperiment. Jag vill att vi vänder på perspektivet.

Tänk er att det hade varit Munkfors, inte Rom. Tänk er att vi har en liten ort ve’ älva’ som vill växa. Precis som med Rom 700 före Kristus. Men nu är vi vid Klarälven, inte Tibern. Tänk er att det hade varit dom goda munkforsingarna som hade satt upp en gyllene milsten. Inte mitt på Forum Romanum – men mitt på centrum, nära Altans Pizzeria.

– Här, hade dom sagt. Här börjer all’ väger nö.

Och så hade dom börjat bygga vägar åt alla håll i sitt imperium. 272 huvudvägar, sin tids bredband. Efter varje romersk mil en ny milsten. En mil var 1 479:e meter. Åt alla håll, från torget utanför pizzerian. Forum Smegàta.

Då hade alla vägar gått från Munkfors. Det är förresten fel att säga att alla vägar bär till Rom. Dom började där. Dom bar ut i världen och var 8 000 mil långa, raka och välplanerade.

Dom var byggda för att förflytta arméer. Legioner.

I Munkfors fall hade dom alltså gått till avlägsna provinser som Klarälvsdeltat, Svarta havet och varför inte Rom. Då hade väg 241 till Sunne gått å åka på, på vintern.

Om det hade varit Munkfors, inte Rom. Då hade inte lärt folk sagt Quo vadis, dom hade sagt Vart skarru? Då hade det inte stått Carpe diem på västra Europas väggar. Det hade stått Kôrp timmen.

(Korpa timmen).

De facto hade hetat Dä’ faktum och Marsfälten i kanten av det gamla Rom hade hetat Jala. Som är ett mycket bekant område i Munkfors.

Alla dessa latinska sentenser (Veni, vidi, viciå dom) hade fått ersättas av kärnvärmländska talesätt som: ”Fatti va far min, men inte åt han möss” och ”Alltid får en nôe mä, sa han som tugga ôt katta”.

3. Romarrikets roll
Jag försöker inte göra turistreklam för Munkfors. Jag försöker bara göra det tydligare vilken viktig roll romarriket har spelat för vårt språk och vår världsbild.

Romarriket lever vidare i massor av uttryck och på många andra vis, i språk och i handfast materia. Från ”Tärningen är kastad” och ”Bröd och skådespel” till Colosseum, Via Appia och Hadrianus mur. (12 mil lång, 4,5 m hög).

Eller i vår almanacka. Mars efter krigsguden. Maj efter växtlighetsgudinnan Maia. Juni efter himladrottningen Juno. Juli efter Julius Caesar, augusti efter kejsar Augustus. September till december efter räkneorden.

4. Emin Tengström
Jag var aktiv i miljörörelsen på 70- och 80-talen. Då har man hört namnet Emin Tengström förut. Han som blev Sveriges förste professor i humanekologi, 1981. Då var han redan klassiker, bland annat vikarierande professor i latin.

Tengström är född 1929 och har skrivit böcker om allt från latinet i Sverige till bilen, klimatet och myten om informationssamhället.

5. Boken
Och nu har han alltså skrivit den här: Romarriket runt: en fiktiv resa i den antika verkligheten (Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie, nr 138).

När jag har hållit skrivarkurser genom åren, har nästan alla deltagare använt sig av ett av två sätt att komponera sin berättelse. Det ena sättet brukar jag kalla: Hur ska det gå? Det andra heter: Resan.

Vänta, det finns ett tredje sätt som också är vanligt. Cirkelkompositionen.

Här använder Emin Tengström just resan, för att säga det han vill ha sagt. Resenärerna som blir våra ögon är två romerska män i yngre medelåldern. Quintus och Sextus. (På munkforsska: Femt’ å Sjätt’).

En dag under kejsar Antoninus Pius regering, på 150-talet efter Kristus, bestämmer dom sig för att lämna Rom. Dom vill se resten av hela det stora riket. Det som nästan ingen gjort. (Aha, nästan ingen).

Båda tillhör välbärgade familjer. Reskassan består av guldmynt. Resten hoppas dom låna på platser där det finns banker. (Aha, det finns banker!).

Dom åker vagn, ofta med den kejserliga posten. (Aha, en fungerande post).  Dom rider, med hästar de köper efter vägen. Dom åker med större fartyg på havet och flodbåtar på floder. Ett tag går dom, tillsammans med romerska soldater vid stranden av Donau.

Då är dom glada att ingen därhemma ser dom. Om du tillhör riddarklassen i Rom. Då är det inte värdigt din ställning att färdas gående och med vanliga soldater.

Resan tar över ett år, från april ena året till augusti nästa.

När dom kommer till Britannia handlar resan i hög grad om Brexit. Fast det vet dom inte.

När dom kommer till Delphi ställer dom en fråga till oraklet. Svaret blir:

– Ni kommer att komma hem. Men ni kommer inte att känna er som hemma.

Tengström är gammal klassiker, som sagt. Han har massor av kunskaper att bjuda på. Boken är likadan. Det blir väldigt många bilder på gamla stadsplaner, stadsportar, amfiteatrar och torg. Men är det levande skildrat? Fungerar gestaltningen? Känner vi närvaron?

Ibland. Ibland inte. Boken är läsvärd men stundtals blir den väldigt mycket en katalog över romerska stadsnamn, vägar och byggnader.

6. Tillbaka till Obelix
Jag lovade ju återkomma till Obelix. ”Romarna är inte kloka”, säger han. Hade imperiet utgått från Munkfors, då skulle han i stället ha sagt:

– Romera ä’ att bra händi’.

Kan ni ert munkforsmål, så vet ni vad händig betyder. Där. (Det betyder knepig). Men Obelix hade fel. Att kunna styra detta stora rike var skickligt.

Det hindrar inte att jag gillar den galliska byn som gör motstånd. Jag hade inte heller gått med i den europeiska Stor-Staten.

Tack för mig!

### Vägar, språk, byggnader och kultur

(Anteckningar inför den efterföljande paneldiskussionen.)

Vägarna förenade
Det var inte bara varor och krigshärar som passerade på de romerska vägarna. De bidrog också till att ”sprida tankar och idéer, konstnärliga influenser och filosofiska och religiösa läror”, däribland kristendomens.

Under en period på flera hundra år byggde romarna 8 000 mil vägar, inom ett område som nu omfattar mer än 30 länder. En del av vägarna håller än i dag.

Latinet förenade
Ett annat av verktygen för att hålla samman romarriket var språket. Kommandospråket för soldaterna var latin. Administrationen sköttes med latin. Pensionerade soldater bodde i städer som byggdes lite varstans i riket och tog språket med sig.

I dag är rumänskan ett dotterspråk till latinet. Även i delar av Schweiz talar man ett språk nära släkt med latinet. Franskan, spanskan och portugisiskan är också romanska språk.

Latinet har betytt mycket långt efter att romarriket fallit. Tussilago farfara, Castor Fiber och Grus grus hade inte hetat så, om det inte varit för romarna. Vi hade inte haft vårt alfabet.

Även i svenskan har det haft betydelse. När man nyligen undersökte språket i ett antal artiklar i Sydsvenskan, fann man att 16 procent av orden i kulturartiklarna hade sitt ursprung i latinet, 12 procent i ledarna och 8 procent av orden på sporten.

Karlstads Humanistiska Förening hade inte hetat som den gör och inte mitt manuskriptheller. 

Byggnaderna förenade
Först tycker jag att Emin Tengström blir lite tjatig när hans bok räknar upp vad de båda resenärerna möter i var och varannan romersk stad som de besöker. Överallt rätvinkliga gator, thermer, en akvedukt, ett forum, några tempel, en amfiteater, en teater och en hippodrom.

Efter ett tag inser jag hur byggnaderna (liksom latinet, vägarna och administrationen) hade en extra uppgift. De bidrog till att hålla riket samman. Romarna var grundliga med att sprida sin kultur.

Det var inga små skapelser. Forumet i Augustoritum i Gallien var 100 x 300 meter stort. Amfiteatern i Italica, Hispania, hade plats för 25 000 åskådare, teatern i Emerita Augusta, Hispania, tog in 6 000 och i hippodromen i samma stad 30 000 personer.

Fick bo hos hans gästvän
När de kommer till Lugdunum (Lyon) har de tur. För där har Quintus och hans familj en gästvän.

Romerska familjer hade ofta gästvänner på en rad platser. Där kunde de bo när de besökte platsen. Precis som de själva tog emot gästvänner i sina hem.

Hos gästvännen fick de både mat och sovplats och framför allt en möjlighet att lära känna orten och den lokala kulturen bättre.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 904. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)