Tack, tidig arbetarrörelse. Tack liberaler (den gången). Tack Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Else Kleen, Ellen Key, Kata Dahlström, Fredrik Theodor Borg, Karl Staaf, Hjalmar Branting, August Palm, Axel Danielsson, Verner von Heidenstam, August Strindberg, Gerda Hellberg, Mauritz Hellberg. Och morfar. Och alla ni andra.
Om drygt en vecka går vi och röstar. Vi får. Det är er förtjänst, fina rösträttskämpar.
Jag är en lojal typ skrev jag i ett tidigare inlägg. För så är det. Är jag med i en förening så är jag. Var jag anställd i en firma, så jobbade jag för dess bästa.
Men visst har det funnits intressekonflikter.
Vad ska man välja då, den egna åsikten eller firmans? Eller ledningsgruppens och chefens, för den delen.
Jag var informatör. Efter några år blev jag till och med informationschef, ty Vår Herre har humor. Visst dög jag till det, men ingen kan påstå att jag identifierade mig som en av herrarna där uppe.
Argumenterade ivrigt Nå, vi skulle byta biljettmaskiner på Värmlands bussar och tåg. Maskiner och samtidigt biljettsystem. – Detta blir alldeles för dyrt för våra resenärer. Vi borde inte… sa den ivrige infochefen, det vill säga jag, när ett dyrt förslag till biljettpriser lades fram.
Chefen höll inte med mig. Det var han som bestämde.
Klok politiker Så kom träffen på ett fjärran konferenshotell när vi i ledningsgruppen skulle lägga fram de olika förslagen till den politiskt valda styrelsen. Mitt jobb var att presentera prislistan. Den som jag tyckte slog för hårt. – Blir inte detta dyrt för resenärerna? sa en av politikerna i styrelsen.
I det ögonblicken kände jag blickarna från en hel bekymrad ledningsgrupp, från vd till ekonomichef och alla de andra. De visste ju vad jag hade sagt på mötet med ledningsgruppen. Då, när förslaget till ny prislista var uppe till diskussion.
Vad ska han svara nu, den gode Svensson?! tänkte de, bekymrat.
– Blir det inte dyrt, sa fryksdalingen.
Mitt uppgivna svar Jag tar ett djupt andetag, tittar först på vd och sedan på styrelseledamoten: – Firman behöver pengar, säger jag och ser uppgiven ut.
Då tar de beslutet.
### Det händer att jag funderar över lojalitetens gränser. ### Samtidigt som jag tycker att politiskt ägda organisationer ytterst ska styras av sina styrelser, inte av sina tjänstemän.
Fyra år med Tidö Här är några exempel, skriver Katalys:
”A-kassan försämrades. Jimmie Åkesson lovade att gå i opposition om Moderaterna försämrade a-kassan. Nu tvingas många arbetslösa klara sig på flera tusen kronor mindre varje månad.
Karensavdraget blev kvar. SD lovade att skydda dem som inte kan arbeta hemifrån. Men när möjligheten kom att avskaffa karensavdraget röstade de nej.
Arbetslösheten steg. Sedan Tidöpartierna tog makten har antalet arbetslösa ökat från 421 000 till 510 000. Vi har Europas fjärde högsta arbetslöshet. Samtidigt har arbetsmarknadspolitiken försvagats.
Välfärden halkade efter. Statsbidragen till kommuner och regioner är i år 29 miljarder kronor lägre än vad som hade krävts för att behålla 2022 års nivå.
Sjuka fick betala mer. Högkostnadstaket för läkemedel har höjts med 900 kronor om året.”
Högerparti, inte arbetarparti SD talar gärna om svenska arbetares intressen, menar Tony Johansson. Men bakom retoriken har partiet gjort upp med den traditionella högern om en politik som framför allt gynnar människor med höga inkomster.
I den här valrörelsen får Sverigedemokraterna inte komma undan med att låtsas vara ett arbetarparti, tycker det oberoende fackliga idéinstitutet Katalys. Det är hög tid att klä av deras retorik.
– Sanningen är att SD är ett ekonomiskt högerparti bland andra.
### TONY JOHANSSON är senior rådgivare till Katalys. ### Han är doktor i ekonomisk historia, utbildad vid Lunds universitet.
Jag måste erkänna att jag trodde Romina Pourmokhtaris fördömande uttryck kom från någon gammal vis nomadkultur. ”Att pissa in i det egna tältet.”
Sedan började jag leta. Bengt Göransson nämner uttrycket i en krönika i Helsingborgs Dagblad 2011 och David Halberstam nämner det i en bokrecension i New York Times 1971.
Bättre ha honom inne Halberstams text är det äldsta källan jag hittat hittills. Boken han tar upp handlar om Lyndon B. Johnsons tid som president i USA. Då ska Johnson ha sagt om den kontroversielle CIA-chefen J. Edgar Hoover, som han först funderade på att sparka:
”It’s probably better to have him inside the tent pissing out, than outside the tent pissing in.”
### Varifrån Lyndon Johnson hämtade pissuttrycket vet jag inte. ### För övrigt var Johnson ivrigt kritiserad av oss i Vietnamrörelsen när USA bedrev sitt angreppskrig i Vietnam. ### Jag har inte ändrat mig.
Jag måste erkänna att Liljecronas hem från 1911 inte är Selma Lagerlöfs bästa roman. Jag tycker inte det.
Hon – är en av mina favoritförfattare. Boken – är lite för spretig och osammanhängande för min smak. Särskilt när jag vet att författarinnan kunde så mycket bättre. Men föreställningen – kära nån vad Västanå Teater förvaltar det bästa ur romanen. Succé igen i vårt åskådargäng.
Stort tack, Stinnerboms och alla ni andra i Berättarladan. Trivs.
### Ja, jag skrattade. Mer än vanligt i Västanås föreställningar. ### Ja, jag fick tårar i ögonen tre gånger. ### Ja, musikens rytm sitter fortfarande i kroppen när jag skriver detta.
Sven Liljecrona (Lars Qvarnström) lyfter sin älskade Maja Lisa (Margit Myhr). (Foto: Håkan Larsson)
Mitt i valrörelsen får jag lust att citera mig själv:
”Frihet. Jämlikhet. Broderskap. Systerskap. Rättvisa. Demokrati. Solidaritet. Humor. Kärlek. Hållbar omsorg om natur och kultur. … och då och då ett roat småskratt underifrån åt överheten.
Eller varför inte storskratt? De är så söta, de små näringsliven, när de kivas om grindslantarna i livet.”
Så skrev jag när jag startade bloggen för tio år sedan. Lite senare länkade jag till min serie om klyftorna i Sverige. De har ökat, kan jag meddela.
Ty det är fler än Åkesson som har pinkat in i det egna tältet.
Liberalerna bråkar med SD, SD bråkar med KD, KD bråkar med Centern, Centern bråkar med Vänsterpartiet, Vänsterpartiet bråkar tillbaka, S bråkar med M som bråkar med S, Miljöpartiet bråkar med Centern.
Ute väljer solen att lysa och våra aroniabär väljer att mogna. En blåmes väljer ett körsbär men väljer att sjunga först. Rödhaken i busken intill väljer en fjärilslarv.
– Stödrösta inte, säger Åkesson. – Han pissar in i det egna tältet, tycker Pourmokhtari.
