Jag var så rädd för att ställa mig inför klassen och prata. När jag hade skickat in dikter till skolans poesitävling ville läraren att jag skulle läsa några av dem högt.
Jag vägrade. Ville men vågade inte.
Det var 1969. Dikten om tiggaren i Paris kunde jag väl ha läst för klasskamraterna? Nej. Livrädd.
Älskade Erik Nu är det 2026. 56 år och en vinter senare. Plötsligt en dag får jag mejl. Vill jag komma och medverka på ett idrottscafé om Litteratur och idrott? Värmlands Idrottshistoriska sällskap, VIS, arrangerar, platsen är Seniorernas hus i Karlstad, det som hette UG när det begav sig. Ungdomsgårn. – Vilka mer medverkar? – Erik. – Erik Bengtson? Vår älskade lärare, han som försökte få ut mig på Sundstagymnasiets scen också? – Jaså gjorde han?
Fick mig att fortsätta I onsdags satt jag så där på seniorscenen framför de 80 idrottshistorikerna. Sportjournalister, tre före detta förbundskaptener, gamla orienteringsvänner, allsköns veteraner, forna arbetskamrater. Samtalsledare var Olof Andersson och bredvid mig stod en av mina favoritförfattare och berättade om sitt skrivande och idrotten. Erik. Han som fick mig att fortsätta skriva och att börja springa igen.
Efter honom var det min tur. Numera älskar jag att stå där. Älskar när de skrattar där jag tänkt och ser allvarliga ut där jag tänkt.
Entertainer ”Vilken driven och skicklig entertainer du är” skriver Erik Bengtson några dagar senare.
Det mejlet får ingen ta ner från vår kylskåpsdörr. Någonsin.
Ty det har en historia att berätta.
### Efteråt bytte vi böcker. ### Just nu läser jag hans fina nya ”Alla lösa går om”. ### Han gillar min löparbok berättar han i mejlet. ”Vital, uppslagsrik, fyndig”.
Det kan hända att jag inte hinner blogga så mycket den närmaste tiden, ty de har ordnat en tävling i Italien ser jag i bladet. Fortast vinner och sådana övningar. Skjut på prick, träffa nät, kana kvickt, fint & sprint.
Därför lägger jag på egen begäran ut ett inlägg i repris. Det handlar om när min vän och forna kollega Margareta Holgersson utmanade mig.
Boktips. De närmaste veckorna vänder tipsen sig särskilt till dig som tycker det är roligare att se målarfärg torka än att studera damernas sista ståskytte i italienska Antholtz.
Varsågod, missa inte karln från Hultsätra. Eller lilla fina Ordbok. Eller Bebiresan. Eller östemtingen som råkade ut för den värsta olycka han kunde råkat ut för.
###Nu menar jag i och för sig inte att det är fel att se på när målarfärg torkar. ###Jag har vänner som gör det stup i kvarten. ### Underbara bilder gör de.
Kallt ute, knastrande brasa och drömmande lånekatter inne. I glöden tränar täljstenskaminen på att leka tv. Precis som kakelugnarna gjorde i mitt liv på 1960-talet.
Nu skymtar jag en Trump, en Putin och en svensk sverigedemokrathärmande feg medelpolitiker. Alla ska ut, viskar rösterna.
Varannan svensk politiker är som den sämsta sortens predikanter. De visar vägen men går den icke själva. Ut! ropar de. Ut barn, ut alla välfärdsarbetare!
Själva vill de däremot gärna bo kvar.
Mäktigt upprop Då knappar jag fram Bruce Springsteen ur närmaste högtalare. Äntligen, suckar min kropp i fåtöljen. Äntligen den där känslan från Vietnamkrigets dagar när Barry McGuire gick fram till mikrofonen. Tom Lehrer, Bob Dylan, Joan Baez och en skåning som heter Mikael.
And there were bloody footprints Where mercy should have stood
… sjunger Bruce Springsteen. Låten, den nyskrivna, heter Streets of Minneapolis och blir till ett mäktigt upprop mot den framväxande fascismen i USA. Plötsligt hamnar en protestsång i topp på världens spellistor igen.
Oh, our Minneapolis, I hear your voice Crying through the bloody mist We’ll remember the names of those who died On the streets of Minneapolis
Hör du? Brasan knastrar, katter spinner och vem har sagt att inte allt är möjligt? Fortfarande.
Dags igen för mitt årliga inlägg om det som norska Klassekampen en gång kallade ”Pampene på pengesekken”. Hur många industriarbetare behövs det för att slita ihop till en toppdirektörs inkomst? Hur många skolstäderskor som mamma?
Det är LO som varje år undersöker hur orättvist klassamhället Sverige år. De kallar undersökningen Makteliten och den kan få vem som helst att se rött.
1980 var klyftorna som minst under min levnad. Då gick det 9 industriarbetare på en av de 50 högst avlönade vd:arna inom börsbolagen. 2024: 77 industriarbetare.
Bedrövligt. Se rött!
### Här är undersökningen: Makteliten – lämnar resten bakom sig ### Det gick 102,8 städare på en toppdirektör. ### Se rött. Kräv rättvisa. Kräv jämlikhet!
Samtidigt kommer svenska banker med en egen undersökning. Svenskarna blir lyckligare med högre lön, säger den. Men – gränsen går vid 50 000 kronor, sen blir vi inte mycket lyckligare.
Det var de där spännande åren i slutet av 1960-talet. Då när allt var möjligt. Jag var aktiv i olika radikala föreningar och nu hade vi fått några medlemmar som var aningen äldre än oss gymnasister.
En av dem var Mats Parner, född 1943. Det var han med den östgötska accenten. Han som skulle bli mattelärare och så småningom landets skickligaste försäljare av tidskriften Folket i Bild/Kulturfront. En gång sålde han ett nummer av tidskriften till min käre far som råkat besöka Karlstad. Det var bra gjort, pappa var inte särskilt intresserad.
Två veckor senare sålde Mats ännu ett exemplar av samma nummer till pappa. Då kan man sälja.
Den så kallade parnerskan Nå, min vän Mats har inte bara gjort sig känd som en säljande profil i såväl Karlstads gatuliv som mellan bokborden vid Värmlands bokfestival. Han är minst lika flitig som skribent.
”Parner skriver på sin variant av svenska, den så kallade parnerskan med dess lätt humoristiska överdrifter” som Jan Ollars skrev i en recension i Föreningen Värmlandslitteraturs tidskrift Wermlandiana.
Vi som läser Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad har igenom åren ofta kunnat ta del av hans debattlusta, analytiska förmåga, skrivglädje och humor där. Förutom det recenserar han böcker i Wermlandiana och har publicerat sig flitigt även på nätet och annat håll.
Matematik, Thomas Quick och världen 2011 kom boken Virtuoser med blick för talens magi. En samling längre essäer kring kultur, matematik, matematiker och matematikhistoria.
2012 gav han ut Den fräkniga näktergalen från Karlstad och andra essayer. ”…säkert är att han hela tiden är högst underhållande vare sig han skriver om Nils Dacke eller Sarah Leander. Därtill kommer att essäerna är mycket allmänbildande” skrev Bengt Åkerblom i sin recension i Wermlandiana.
2013 kom Fallet Quick/Bergwall – analys av en vård- och rättsskandal. Här gick Mats Parner grundligt igenom det uppmärksammade rättsfallet kring Thomas Quick/Sture Bergwall som engagerat många inom juridik och psykologi i Sverige. En av hans källor var Bergwall själv.
2024 gav han ut en bok tillsammans med en annan radikal Karlstadsskribent, Stefan S. Widqvist: Brev. Ord som växlades under hösten 2023 och vintern 2024. I den samtalsboken bytte de två tankar och reflektioner under en längre period. Sammanfattningsvis en bok som underhåller, ger insikter och påverkar skrev Jan Ollars i sin recension.
Utan påtagligt andmatartycke En afton hösten 2024 blir Mats så kontaktad av en annan legendar och karlstadsprofil. Den pensionerade VF-fotografen Lennart Fernqvist, numera aktiv i Karlstads Hembygdsförening. Kan Parner möjligen tänka sig att hålla föredrag där någon gång till våren? Valfritt ämne men helst med värmländsk anknytning.
Det kan Parner. Men vad ska han tala om?
”… till slut valde jag en smula våghalsigt ’Selma Lagerlöfs liv och författarskap’. ”.. dels för att sätta press på mig själv, dels också, och framför allt, för att jag ville bilda och utbilda mig inom ett område, där mina kunskaper var blygsamma.”
Vi som känner Mats vet vad som sedan följer. En intensiv period av inläsning.
”Något visste jag förstås om henne – det gör väl alla – men de kunskaper jag hade var obestridligen av det blygsammare slaget. Å andra sidan hade jag ett halvårs förberedelsetid. Jag såg det som en förmån att jag vid min ålder fick möjlighet att förkovra mig inom ett terrängavsnitt utan påtagligt andmatartycke och utan chans att slippa undan. Bundit upp mig hade jag i praktiken redan gjort.”
Slukar böcker av och om Selma Han läser Elin Wägners tvåbandsutgåva från 1942-1943. Han läser Anna-Karin Palms levnadsteckning från 2019 och Vivi Edströms från 2002. Han läser andra böcker som berör författarinnan. Han ser Selma Lagerlöf på film, hör henne tala i radio och läser förstås romaner och noveller som hon skrivit.
Vilka verk ger störst utbyte intellektuellt? Efteråt nämner han Herr Arnes penningar, Kejsarn av Portugallien, Körkarlen, Tösen från Stormyrtorpet, En herrgårdssägen, Charlotte Löwensköld och den kontroversiella antikrigsromanen Bannlyst från 1918.
Den 14 maj 2025 håller Mats Parner så sitt föredrag inför Karlstads Hembygdsförening. Då har han redan skrivit sju essäer under förberedelserna och tanken slår honom att han ska ge ut en bok om Selma Lagerlöfs liv och författarskap.
Inte för att han tror att han har något nytt att komma med. Inte för att Selma gått och blivit hans favoritförfattare. Men för att han haft stor och varaktig behållning, särskilt av verken ovan.
Det blir till slut en bok på 176 sidor. Berättelsens kraft – essäer om Selma Lagerlöfs liv och författarskap (Bernhards förlag, 2025).
Hjälpte judiska flyktingar ”Den Lagerlöf jag ser framför mig är en robust kvinna, seg, ihärdig och begåvad med häpnadsväckande arbetskapacitet, där en vilja av järn eller snarare härdat stål ingår bland komponenterna” skriver han i förordet.
Selma Lagerlöf som hon framstår i bokens till slut 16 essäer är en generös och hjälpsam människa, bra arbetsgivare åt 85 anställda på Mårbacka, flitig även med att hjälpa judiska flyktingar få en tillflyktsort i Sverige, liberal i god mening, besjälad av demokratiska ideal och med en bergfast tro på mänskliga fri- och rättigheter.
Om detta handlar boken. Om Selmas väg in i författarskapet, om hur hon slår igenom, får Nobelpriset och väljs in i Svenska Akademien. Om resor och livskamrater. Om Agrippa Prestberg, Gustaf Fröding och Röpecka.
”Att den fula ankungen, som under uppväxten led av sin medfödda höftskada med ty åtföljande hälta, i tidens fullbordan utvecklades till en fullfjädrad svan berodde nog, till inte så liten del, på att både tyst läsning, hög läsning och muntligt berättande regelbundet tillämpades i löjtnant Erik Gustafs och hans äkta hälft Louises hem på Mårbacka. Selma blev tidigt presenterad för och bekant med storheter som Tegnér, Runeberg, Bellman, Topelius, Fredrika Bremer och Anna Maria Lenngren. Bibeln läste hon från perm till krita redan som tioåring.”
Från perm till krita – där har du parnerskan.
En annan umgängesform som höll intellektets små grå celler i trim var det flitiga brevskrivandet, menar han. På Kungliga biblioteket i Stockholm finns 42 000 brev till eller från Selma Lagerlöf.
Mats Parner har skrivit sin bästa bok, underhållande, full av kunskap och inlevelse. Jag tycker mycket om den. Tag och läs!
Talar kring boken På onsdag den 28:e januari klockan 18.30 talar Mats i Tingvallakyrkan i Karlstad, arrangör är Karlstads Humanistiska förening. Ämnet är Berättelsernas kraft – om kvinnorna i Selma Lagerlöfs liv och berättelser.
Han är intressant att lyssna till också, den intellektuelle finurlingen från Skänninge och Orrholmen.
Sa jag det?
### Vi trodde på framtiden. Klicka och läs mitt blogginlägg om den tidigare boken Brev. ### Mats Parner är uppväxt i östgötska Skänninge. Den enda ort i landet som upplevt ett äkta elefantuppror.
Jag förstår att du undrar, käre läsare. Nu kan det sägas. Lättfil byggde denna smäckra kropp. Lättfil och gurka.
Det är Coop som hälsar att i fjol köpte vi 107 liter 0,5-procentig lättfil samt 11,1 meter gurka till vårt hushåll på Grossbolstorps höjder.
Eftersom jag vet att vi är två personer i hushållet. Eftersom jag dessutom märkt att den kära vännen äter yoghurt till frukost, inte fil. Ja, då är slutsatsen given: jag är gjord av 107 liter lättfil och drygt fem meter gurka.
Granskningsinstitutet Klägget Så här presenterar granskarna sig själva: ”För att uppnå målet om en levande demokrati har folkrörelsen Skiftet instiftat granskningsinstitutet Klägget. Vi är partipolitiskt oberoende, och vi granskar och avslöjar klägget som undergräver vår demokrati.”
Ordet klägget Det var Håkan Juholt som en gång hittade på det numera bevingade ordet klägget om personer som vandrar mellan politik, näringsliv och lobbybyråer.
Dags att avsluta min miniserie om artificiell intelligens, AI. Varför inte låta huvudpersonen få sista ordet? Det är inte mer än rätt.
Jag öppnar gratisversionen av ChatGPT och skriver in den här prompten:
Du är bloggare. Skriv ett kort inlägg om vad man bör tänka på när man använder AI.
Det tar några tiondelar av en sekund, högst, innan följande dyker upp på mobilskärmen. Jag har inte ändrat ett kommatecken i ”hans” blogginlägg:
AI är ett fantastiskt verktyg – men precis som med allt kraftfullt gäller det att använda det med eftertanke.
För det första: var källkritisk. AI kan låta självsäker även när den har fel, så dubbelkolla alltid fakta, särskilt när det gäller nyheter, hälsa eller juridik. För det andra: tänk på integriteten. Undvik att mata in känslig eller personlig information som du inte vill ska spridas eller lagras.
Det är också viktigt att komma ihåg att AI inte ersätter mänskligt omdöme eller kreativitet. Se det som en assistent, inte en facitmaskin. Använd AI för inspiration, effektivitet och stöd – men låt dina egna värderingar, erfarenheter och idéer styra slutresultatet.
Kort sagt: använd AI smart, nyfiket och ansvarsfullt.
