SVENSSONS SLÄNG – Tankar kring att skriva, springa, leva och förändra världen.

En riktigt oönskad spoling

Telefonen ringer. En okoncentrerad röst säger något otydligt om min gata och att han vill komma in till mig och ”mummel”spola.

– Vad sa du att du vill spola sa du?
– Stammarna, svarar han.

Jag tackar nej.

Precis när jag lägger på luren minns jag tipset från min nya bok. Det här som jag skrev för att hjälpa alla andra som blir uppringda av oönskade försäljare.
Lycka till!

Tipset ur boken:

SÅ BLIR DU AV MED EN OÖNSKAD TELEFONFÖRSÄLJARE

Nyss berättade jag hur vi ska få vettiga elpriser. Här kommer ett annat viktigt tips:
Så blir du av med en oönskad telefonförsäljare.

Du vet hur det är. Just när du ska äta lunch, kyssa din älskling, få din tupplur, börja läsa bokcirkelboken eller provköra nya elbilen: då händer det.

Telefonen ringer. När du då svarar är det en hurtig jäkel i luren:
– Hej! Jag heter Christian. Hur mår du?

För det mesta brukar du då svara att du mår bra men att du inte vill köpa någonting, hej då. Någon gång trycker du bara bort honom. Klick. Han har inte med ditt hälsotillstånd att göra.

Problemet är att i båda fallen ringer han snart igen.

Plågsamt utförligt
Så här gör du för att inte Christian ska ringa någon mer gång. Han har nämligen en blotta i sitt försvar. Det är den där frågan han ställer. ”Hur mår du?”.

Du måste svara på den frågan.
Du måste svara utförligt. Plågsamt utförligt.

Berätta, berätta, berätta
Nu ringer Christian igen, hurtig, just som du håller på och rensar avloppet till tvättstället i badrummet.
– Hej jag heter Christian. Hur mår du?

Kom ihåg att det är nu det gäller. Det är nu du ska svara väääääldigt utförligt, utan att bry dig ett dugg om hur han försöker bryta sig in i samtalet. Du hör honom inte utan bara mal på. Berättar, berättar och berättar.

– Jo du vet, det är hälsenan. Vänster hälsena, inte höger. Alltid när jag vaknar, jag vaknade tidigt i morse, halv sex faktiskt fast jag inte måste, alltid när jag ligger där och läser tidningen i mobilen nyvaken så känns det bra i benen och då tror jag, nu blir det bra tror jag, nu är det bra, och fortfarande när jag sätter mig upp är det bra, ingen smärta eller så, tänk att det är en kvinna i Kristinehamn som anmält sin chef, kommunchefen, och vet du att det går 69 industriarbetare på en topp-vd, lönemässigt alltså, jag tror det var 69, ska det va så, ska det va så? Då ställer jag mig upp och då brukar jag släta till sängkläderna men i dag gjorde jag inte det men morgonrocken tog jag på mig, den blå, jag tycker den är bäst när det är lite kallt i sovrummet på morgonen, jäklar vicka elpriser vi har fått, och vi som exporterar, vi har ju överskott på el, ett par yllesockor brukar jag välja också, gärna dom där nya som min fru har stickat, dom är så personliga, ja sen sätter jag på mig glasögonen, dom ligger på byrån, närmast mig ligger dom, på min sida, min fru brukar lägga hårborsten där ibland, då kan det hända att jag skramlar i mörkret men det försöker jag undvika, jag vill ju inte väcka henne, sa jag att hälen brukar kännas lite när jag börjar gå nerför trappan? Det gjorde den i morse men mycket bättre än i går efter långpasset. Jag sprang till Skived och tillbaka och runt elljusspåret där. Och förbi nya bygget av hyreshus vid Åsmyren, det ser ut att bli fint vid älven men det är synd på skogen, så många som brukade promenera där, 15 kilometer sprang jag, du vet vid min ålder är det långt, på morgonen när jag vaknar tidigt brukar jag ta en förfrukost, en kopp kaffe och en smörgås utan smör med bara kaviar på, det är så trevligt när det är mörkt ute att sitta i en halvmörk kåk och smutta på en kopp kaffe och planera dagen, i dag ska jag rensa avloppet tänkte jag, det är kul, du vet, man fäller hår och då…

Sista gången han ringde
Så där fortsätter du sedan att beskriva din dag och ditt hälsotillstånd. Men kom ihåg: du får ABSOLUT inte släppa in Christian i samtalet. Han brukar försöka kommentera morgonrocken eller sockorna eller kaffekoppen men du får ALDRIG ge honom chansen.

En gång var det en försäljare som hängde med så länge i min berättelse att jag kom ikapp hela min dag och kom till nuet. Då fick jag referera resten av dagen i direktsändning.

Han ringde aldrig mer.

(Ur Sven-Ove Svensson: Mopedisten som vägrade ljuga).

Så här skriver Värmlands Folkblad om den onödiga stamspolningen.
Klicka och läs: Oseriöst företag…

Förlåt för det dumma smeknamnet

Vi hade våra duster i början.

Du var inte tyst på nätterna.
Det var ett ovant jobb att byta på dig.
Jag fick ett slingrigt sällskap i sängen som drog.

Jag fick skavsår under näsan också. Är det kärlek, det?

Ja, det är väl det. Numera går vattenbytet på kvällen på ren rutin. Ljudet har jag glömt, du får väl väsa om du vill. ”Sir Väs” var ett elakt smeknamn, förlåt.

Tack sängkompis!
Näsan har blivit garvad. Allt som behövdes var lite salva (ullfett!) och tålamod.

Och sömnen, sömnen! Varje morgon när jag tittar i mobilen så har jag bara slutat andas 0,8 gånger i timmen ungefär. Inte 32 som när sjukvården mätte, innan.

Tack lilla pigga maskin.
Jag har aldrig sovit så gott som nu.

Tack för hjälpen

Tack, tidig arbetarrörelse. Tack liberaler (den gången). Tack Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Else Kleen, Ellen Key, Kata Dahlström, Fredrik Theodor Borg, Karl Staaf, Hjalmar Branting, August Palm, Axel Danielsson, Verner von Heidenstam, August Strindberg, Gerda Hellberg, Mauritz Hellberg.
Och morfar.
Och alla ni andra.

Om drygt en vecka går vi och röstar.
Vi får.
Det är er förtjänst, fina rösträttskämpar.

Respekt.

Var går lojalitetens gränser

Jag är en lojal typ skrev jag i ett tidigare inlägg. För så är det. Är jag med i en förening så är jag. Var jag anställd i en firma, så jobbade jag för dess bästa.

Men visst har det funnits intressekonflikter.

Vad ska man välja då, den egna åsikten eller firmans? Eller ledningsgruppens och chefens, för den delen.

Jag var informatör. Efter några år blev jag till och med informationschef, ty Vår Herre har humor. Visst dög jag till det, men ingen kan påstå att jag identifierade mig som en av herrarna där uppe.

Argumenterade ivrigt
Nå, vi skulle byta biljettmaskiner på Värmlands bussar och tåg. Maskiner och samtidigt biljettsystem.
– Detta blir alldeles för dyrt för våra resenärer. Vi borde inte… sa den ivrige infochefen, det vill säga jag, när ett dyrt förslag till biljettpriser lades fram.

Chefen höll inte med mig.
Det var han som bestämde.

Klok politiker
Så kom träffen på ett fjärran konferenshotell när vi i ledningsgruppen skulle lägga fram de olika förslagen till den politiskt valda styrelsen. Mitt jobb var att presentera prislistan. Den som jag tyckte slog för hårt.
– Blir inte detta dyrt för resenärerna? sa en av politikerna i styrelsen.

I det ögonblicken kände jag blickarna från en hel bekymrad ledningsgrupp, från vd till ekonomichef och alla de andra. De visste ju vad jag hade sagt på mötet med ledningsgruppen. Då, när förslaget till ny prislista var uppe till diskussion.

Vad ska han svara nu, den gode Svensson?! tänkte de, bekymrat.

– Blir det inte dyrt, sa fryksdalingen.

Mitt uppgivna svar
Jag tar ett djupt andetag, tittar först på vd och sedan på styrelseledamoten:
– Firman behöver pengar, säger jag och ser uppgiven ut.

Då tar de beslutet.

### Det händer att jag funderar över lojalitetens gränser.
### Samtidigt som jag tycker att politiskt ägda organisationer ytterst ska styras av sina styrelser, inte av sina tjänstemän.

Men dyrt blev det.

Partiet blåser svenska arbetare

I Katalys nya rapport visar Tony Johansson hur Sverigedemokraterna konsekvent har brutit sina löften till svenska arbetare.

De har gjort livet svårare för vanligt folk.

KLICKA OCH LÄS RAPPORTEN HÄR:
Jimmie blåser dig
Sverigedemokraternas arbetarfientliga politik

Fyra år med Tidö
Här är några exempel, skriver Katalys:

”A-kassan försämrades. Jimmie Åkesson lovade att gå i opposition om Moderaterna försämrade a-kassan. Nu tvingas många arbetslösa klara sig på flera tusen kronor mindre varje månad.

Karensavdraget blev kvar. SD lovade att skydda dem som inte kan arbeta hemifrån. Men när möjligheten kom att avskaffa karensavdraget röstade de nej.

Arbetslösheten steg. Sedan Tidöpartierna tog makten har antalet arbetslösa ökat från 421 000 till 510 000. Vi har Europas fjärde högsta arbetslöshet. Samtidigt har arbetsmarknadspolitiken försvagats.

Välfärden halkade efter. Statsbidragen till kommuner och regioner är i år 29 miljarder kronor lägre än vad som hade krävts för att behålla 2022 års nivå.

Sjuka fick betala mer. Högkostnadstaket för läkemedel har höjts med 900 kronor om året.”

Högerparti, inte arbetarparti
SD talar gärna om svenska arbetares intressen, menar Tony Johansson. Men bakom retoriken har partiet gjort upp med den traditionella högern om en politik som framför allt gynnar människor med höga inkomster.

I den här valrörelsen får Sverigedemokraterna inte komma undan med att låtsas vara ett arbetarparti, tycker det oberoende fackliga idéinstitutet Katalys. Det är hög tid att klä av deras retorik.

– Sanningen är att SD är ett ekonomiskt högerparti bland andra.

### TONY JOHANSSON är senior rådgivare till Katalys.
### Han är doktor i ekonomisk historia, utbildad vid Lunds universitet.

Vem pissade först?

LBJ.

Jag måste erkänna att jag trodde Romina Pourmokhtaris fördömande uttryck kom från någon gammal vis nomadkultur.
”Att pissa in i det egna tältet.”

Sedan började jag leta. Bengt Göransson nämner uttrycket i en krönika i Helsingborgs Dagblad 2011 och David Halberstam nämner det i en bokrecension i New York Times 1971.

Bättre ha honom inne
Halberstams text är det äldsta källan jag hittat hittills. Boken han tar upp handlar om Lyndon B. Johnsons tid som president i USA. Då ska Johnson ha sagt om den kontroversielle CIA-chefen J. Edgar Hoover, som han först funderade på att sparka:

”It’s probably better to have him inside the tent pissing out, than outside the tent pissing in.”

### Varifrån Lyndon Johnson hämtade pissuttrycket vet jag inte.
### För övrigt var Johnson ivrigt kritiserad av oss i Vietnamrörelsen när USA bedrev sitt angreppskrig i Vietnam.
### Jag har inte ändrat mig.

Alla rovdjur sover inte i skogen

Dags för ännu en text ur min nya bok.
Klicka, provläs och köp den här: Mopedisten som vägrade ljuga

Eller mejla din beställning till mig: sven-ove(at)telia.com

120 kronor plus frakt i båda fallen.
Arga krönikor, roliga Viktor Root-dikter och tvärt om.

Bättre än boken

Jag måste erkänna att Liljecronas hem från 1911 inte är Selma Lagerlöfs bästa roman.
Jag tycker inte det.

Hon – är en av mina favoritförfattare.
Boken – är lite för spretig och osammanhängande för min smak. Särskilt när jag vet att författarinnan kunde så mycket bättre.
Men föreställningen – kära nån vad Västanå Teater förvaltar det bästa ur romanen. Succé igen i vårt åskådargäng.

Stort tack, Stinnerboms och alla ni andra i Berättarladan.
Trivs.

### Ja, jag skrattade. Mer än vanligt i Västanås föreställningar.
### Ja, jag fick tårar i ögonen tre gånger.
### Ja, musikens rytm sitter fortfarande i kroppen när jag skriver detta.