Familjen – SVENSSONS SLÄNG

Matdags i fosterlandet

Höst i vårt paradisäppelträd. Fågeltävlingen har börjat.
Första morgonen: åtta arter.

De är inte helt lika men allihop är fåglar. Ibland klarar de till och med att äta tillsammans.

En har fått igenom att bli matad på marken. En vill vara med på bild. En vill sitta högst. En är grön och längtar efter forna tiders hagmarker.

Den lilla griniga kajan sonderar i lönn.
Det går sådär.

Höst i min värld. Skogen står färgad, marken ligger lövad och på torsdag börjar fågeltävlingen då vi tävlar med några vänner. Vem noterar flest arter vid fågelmatningen från 15 oktober och tills startskottet går i Vasaloppet?

I fjol såg vi 24 arter här hemma.

I dag var det dags för en annan premiär. Klubbens tipspromenad. 08.45 cyklade jag runt för det allmänna bästa med ryggsäcken full av frågor och häftapparat. Stannade, satte upp, stannade, satte upp.

Efteråt var det som vanligt min uppgift att sitta och sälja kupongerna och pladdra med barn och vuxna.

Trivs.

Dock hade vi numenius arquata

Lördag. Åker till stan och tittar på badkar.

I butiken slår mig tanken. 1951, 1952, 1953, 1954, 1955, 1956, 1957, 1958, 1959, 1960, 1961, 1962, 1963, 1964, 1965, 1966, 1967 och 1968 skulle jag ha varit väldigt glad om vi hade haft ett badkar att titta på. Hemma, där jag växte upp.

Eller varmvatten.
Och wc.

Men vi hade storspov.

Hjärtesaker

Foto från Nyeds Hembygdsförening.

I går: 48-årig bröllopsdag.
I kväll: cirkelledarkurs hos ABF.
I morgon: dags att sluta med betablockerarn säger doktorn.

Trivs.

### Apropå höstens modefärg minns jag de vinröda mockaboots jag hade på mig i parken när den kära vännen och jag träffades första gången.
### Våra första 59 år gick fort.
### And counting.

Välkommen lördagsgäst

Undrar hur vissa djur fick sina namn? Kopparödla, salamander och steglits till exempel.
Eller rådjur.

Rå-djur? Är dom övernaturliga dom?

Varför paradisäpple heter just paradisäpple är lättare att förstå, tycker den här unga finsmakaren på vår tomt i går.

Jag säger som jag brukar när vi får hjälp att städa tomten:
– Välkommen åter min fine vän!

(Foto: Frida Fridlund)

En fjortondel

Farfar har bytt ner sig, fast det fattar inte jag. Apertin var Värmlands största gård, säger farmor. Öman som ägde herrgårn ville att han skulle rida omkring i vit skjorta och bestämma över dom som hässjade höet.
– Det ville inte din farfar. Jag är arbetande rättare sa han och tog på sig arbetskläder.
– Bestämde han?
– Jo du.

Apertin var på 729 hektar, säger farmor. Det är stort. Almar, där ni barn är födda, var på 196.
– Nu då?
– Nu är första gången vi äger en gård.
– Men den här är mindre va?
– 52 hektar.
– En fjortondel av Apertin, säger mamma. Den här går du över fortare.

Eller rider, tänker jag.

Vi har en häst, Pelle, en militärhäst. Jag ser aldrig farfar rida på den heller, men farmor har ett kort när han gjorde lumpen på en häst.

Vit skjorta bär vi bara på kalas.
Vi blir inte bjudna på så många kalas. Vi bor för långt bort och är inte släkt.

(Text under arbete. Tid: 1950-tal).

En riktigt oönskad spoling

Telefonen ringer. En okoncentrerad röst säger något otydligt om min gata och att han vill komma in till mig och ”mummel”spola.

– Vad sa du att du vill spola sa du?
– Stammarna, svarar han.

Jag tackar nej.

Precis när jag lägger på luren minns jag tipset från min nya bok. Det här som jag skrev för att hjälpa alla andra som blir uppringda av oönskade försäljare.
Lycka till!

Tipset ur boken:

SÅ BLIR DU AV MED EN OÖNSKAD TELEFONFÖRSÄLJARE

Nyss berättade jag hur vi ska få vettiga elpriser. Här kommer ett annat viktigt tips:
Så blir du av med en oönskad telefonförsäljare.

Du vet hur det är. Just när du ska äta lunch, kyssa din älskling, få din tupplur, börja läsa bokcirkelboken eller provköra nya elbilen: då händer det.

Telefonen ringer. När du då svarar är det en hurtig jäkel i luren:
– Hej! Jag heter Christian. Hur mår du?

För det mesta brukar du då svara att du mår bra men att du inte vill köpa någonting, hej då. Någon gång trycker du bara bort honom. Klick. Han har inte med ditt hälsotillstånd att göra.

Problemet är att i båda fallen ringer han snart igen.

Plågsamt utförligt
Så här gör du för att inte Christian ska ringa någon mer gång. Han har nämligen en blotta i sitt försvar. Det är den där frågan han ställer. ”Hur mår du?”.

Du måste svara på den frågan.
Du måste svara utförligt. Plågsamt utförligt.

Berätta, berätta, berätta
Nu ringer Christian igen, hurtig, just som du håller på och rensar avloppet till tvättstället i badrummet.
– Hej jag heter Christian. Hur mår du?

Kom ihåg att det är nu det gäller. Det är nu du ska svara väääääldigt utförligt, utan att bry dig ett dugg om hur han försöker bryta sig in i samtalet. Du hör honom inte utan bara mal på. Berättar, berättar och berättar.

– Jo du vet, det är hälsenan. Vänster hälsena, inte höger. Alltid när jag vaknar, jag vaknade tidigt i morse, halv sex faktiskt fast jag inte måste, alltid när jag ligger där och läser tidningen i mobilen nyvaken så känns det bra i benen och då tror jag, nu blir det bra tror jag, nu är det bra, och fortfarande när jag sätter mig upp är det bra, ingen smärta eller så, tänk att det är en kvinna i Kristinehamn som anmält sin chef, kommunchefen, och vet du att det går 69 industriarbetare på en topp-vd, lönemässigt alltså, jag tror det var 69, ska det va så, ska det va så? Då ställer jag mig upp och då brukar jag släta till sängkläderna men i dag gjorde jag inte det men morgonrocken tog jag på mig, den blå, jag tycker den är bäst när det är lite kallt i sovrummet på morgonen, jäklar vicka elpriser vi har fått, och vi som exporterar, vi har ju överskott på el, ett par yllesockor brukar jag välja också, gärna dom där nya som min fru har stickat, dom är så personliga, ja sen sätter jag på mig glasögonen, dom ligger på byrån, närmast mig ligger dom, på min sida, min fru brukar lägga hårborsten där ibland, då kan det hända att jag skramlar i mörkret men det försöker jag undvika, jag vill ju inte väcka henne, sa jag att hälen brukar kännas lite när jag börjar gå nerför trappan? Det gjorde den i morse men mycket bättre än i går efter långpasset. Jag sprang till Skived och tillbaka och runt elljusspåret där. Och förbi nya bygget av hyreshus vid Åsmyren, det ser ut att bli fint vid älven men det är synd på skogen, så många som brukade promenera där, 15 kilometer sprang jag, du vet vid min ålder är det långt, på morgonen när jag vaknar tidigt brukar jag ta en förfrukost, en kopp kaffe och en smörgås utan smör med bara kaviar på, det är så trevligt när det är mörkt ute att sitta i en halvmörk kåk och smutta på en kopp kaffe och planera dagen, i dag ska jag rensa avloppet tänkte jag, det är kul, du vet, man fäller hår och då…

Sista gången han ringde
Så där fortsätter du sedan att beskriva din dag och ditt hälsotillstånd. Men kom ihåg: du får ABSOLUT inte släppa in Christian i samtalet. Han brukar försöka kommentera morgonrocken eller sockorna eller kaffekoppen men du får ALDRIG ge honom chansen.

En gång var det en försäljare som hängde med så länge i min berättelse att jag kom ikapp hela min dag och kom till nuet. Då fick jag referera resten av dagen i direktsändning.

Han ringde aldrig mer.

(Ur Sven-Ove Svensson: Mopedisten som vägrade ljuga).

Så här skriver Värmlands Folkblad om den onödiga stamspolningen.
Klicka och läs: Oseriöst företag…

Förlåt för det dumma smeknamnet

Vi hade våra duster i början.

Du var inte tyst på nätterna.
Det var ett ovant jobb att byta på dig.
Jag fick ett slingrigt sällskap i sängen som drog.

Jag fick skavsår under näsan också. Är det kärlek, det?

Ja, det är väl det. Numera går vattenbytet på kvällen på ren rutin. Ljudet har jag glömt, du får väl väsa om du vill. ”Sir Väs” var ett elakt smeknamn, förlåt.

Tack sängkompis!
Näsan har blivit garvad. Allt som behövdes var lite salva (ullfett!) och tålamod.

Och sömnen, sömnen! Varje morgon när jag tittar i mobilen så har jag bara slutat andas 0,8 gånger i timmen ungefär. Inte 32 som när sjukvården mätte, innan.

Tack lilla pigga maskin.
Jag har aldrig sovit så gott som nu.

Tack för hjälpen

Tack, tidig arbetarrörelse. Tack liberaler (den gången). Tack Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Else Kleen, Ellen Key, Kata Dahlström, Fredrik Theodor Borg, Karl Staaf, Hjalmar Branting, August Palm, Axel Danielsson, Verner von Heidenstam, August Strindberg, Gerda Hellberg, Mauritz Hellberg.
Och morfar.
Och alla ni andra.

Om drygt en vecka går vi och röstar.
Vi får.
Det är er förtjänst, fina rösträttskämpar.

Respekt.

Kategori: Familjen