Ordet svek är belagt sedan början av 1300-talet. Det nämns första gången i Skåne-Lagen och är fornsvenskt. Det kommer av svik, svek och bildas av verbet svika.
En gång var jag på bussresa i jobbet. Reportage om 50 personer i en buss, de flesta pensionärer. När jag kom hem efter 13 dagar sa barnen: – Pappa, såg Italien ut som en stövel nu då?
Jag kommer att tänka på den frågan när någon berättar för mig att om Italien är vänsterstöveln så finns det faktiskt en högerstövel också.
Vrid på kartan Titta på kartan strax öster om Australien och tänk dig att du vrider landet du då ser drygt ett halvt varv.
Nya Zeeland.
Då får du högerstöveln. Den är till och med lika stor som Italien.
Lördagseftermiddag på Gjuteriet. Karlstad Bokcafé har bjudit in Åsa Beckman för att tala om Sonja Åkesson. En poet som jag misstänker var favoritpoet på 1960-talet för många av oss i publiken.
Åsa är författare och biträdande kulturchef på Dagens Nyheter. Framför allt är hon uppväxt med Sonja Åkesson som vän i familjen. I familjealbumet finns fotot av ett födelsekalas där poeten vilar på mage i gräset, i Åkessons egen dagbok finns Åsa själv nämnd.
Det blir det bästa bokcaféprogrammet på länge. Vi bjuds på många privata minnen av poeten, samtidigt som hennes innehållsrika liv beskrivs.
Dikterna kommer för mig Självbiografi, Vara Vit Mans Slav, Ska bli sjuksyster jag, tralala… När jag kör hem efteråt genom minnet av det fina föredraget och samtalet efteråt kommer dikterna för mig.
Vänta, skrev jag inte en replik till hennes Självbiografi, den som själv var en replik?
En natt under pappaledigheten Hemma i Forshaga kryper jag ut i den yttre snedgarderoben. Där, längst in bland höstfuktiga flyttkartonger, ligger den i en plastficka sedan senaste döstädningen. Noga maskinskriven en natt under andra pappaledigheten 1981.
Den gången var föräldraledigheten en både rätt ny och viktig del i våra liv. Hur var det jag sa till gubbarna i Sunne på parksoffan vid lekparken på Brårud. – En vill ju vare hemme när barna ä små.
De äldre herrarna tittade eftertänksamt på mig när jag tog barnvagnen och gick.
### Här nedan är dikten jag skrev, publicerad i Smålands Folkblad och Värmlands Folkblad för 45 år sedan. ### Hade jag inte fått impulsen att krypa längst in i snedgarderoben nu så hade den snart varit utplånad av tid och fukt. ### Se den som en hyllning till den fina poeten Sonja Åkesson och ett mycket bra program på Gjuteriet.
SJÄLVBIOGRAFI (Pappaledig replik till Sonja Åkesson)
Jag lever ett lugnt liv på Villagatan 33 om dagarna Byter blöjor och torkar snor och damm och värmer koljapuré
Jag lever ett lugnt liv bland puréer ur prisgrupp 1,2 och 3 där ”klickljudet garanterar oöppnad burk” Jag är man Jag hade en mans uppväxt Fick moped i tid och slapp lära mig dansa Drömde om elefantbild i Bildjournalen Smörgåsarna bredde morsan
En sort, med korv, ställdes fram under folie handsvettiga folkparkskvällar när Four Seven spelade och pubertetens trevande tankelekar inte på långa vägar hade närmat sig klickljud enligt Lagen om föräldraledighet
Jag lever ett lugnt liv Så lugnt som när två par barnaögon letar hungrigheter När munnar äter, skriker, skrattar, jollrar, just lärt sig fråga, fråga och fråga, eller bara hittat spik, skruv och knappnål att knapra på När händer griper, armar kramar, fötter hinner men inte ben
Jag lever ett lugnt liv Nu har den mindre bajsat Den större klämmer fingrar Nu måste vi äta, det här är visst gott! Var är snibbarna? Nu måste vi bädda Nu måste vi äta igen, det blir koljapuré Har lilla syster ont i magen? Var? Det kan hon inte säga nej. Blindtarmen? Nu måste vi skynda, mamma kommer snart, (hon som vi redan lever genom), då
måste vi vara fräscha här hemma alla tre, så hon märker att vi trivs Fråga hur hon haft det på jobbet och så – Ute i livet
Hej älskling, hur har du haft det på jobbet i dag? Vi? Vi lever ett lugnt liv.
Höst i min värld. Skogen står färgad, marken ligger lövad och på torsdag börjar fågeltävlingen då vi tävlar med några vänner. Vem noterar flest arter vid fågelmatningen från 15 oktober och tills startskottet går i Vasaloppet?
I fjol såg vi 24 arter här hemma.
I dag var det dags för en annan premiär. Klubbens tipspromenad. 08.45 cyklade jag runt för det allmänna bästa med ryggsäcken full av frågor och häftapparat. Stannade, satte upp, stannade, satte upp.
Efteråt var det som vanligt min uppgift att sitta och sälja kupongerna och pladdra med barn och vuxna.
TELEFONÖREN ringer. – Har du sett’et? säger han uppbragt, nästan ettrig. – Vadå? – Di ha tage bort dom? – Vilka då? – Luftledningera! Det finns inga luftledningar kvar. Detta ä bedrövlitt! Gör nôt!!!
– I fjol hade Ellevio 13 procent kvar av dom luftledningar som går till hushållen, några hundra mil bara, mässar jag. Har du inte upptäckt detta förrän nu? Till och med längs min barndoms grusväg långt borta i skogen har dom tagit bort stolparna. – Ja ja ja. Jag har haft lite skit på visire. Ja såg’et inte. – Du har väl inget visir på mopedhjälmen?
Det sista hör han inte. Inte vill han lyssna när jag försöker hävda att miljön blir säkrare för fåglarna heller. Ingen ledning att flyga på och skadas av, ingen att få stötar av. – Dä ska va ledningar i lufta, suckar han. Dä har det alltid vart. Å där ska dä sitta en fin rad med svalor. Eller en ormvråk på stôlpen.
Jag var 14 år och skulle rädda världen. I tidningen Land ritade tecknaren EWK talande bilder av en svältande jord och jag skämdes. Jag tog med mig en flaska apelsinjuice och en sovsäck. Juicen var så jag inte skulle få skörbjugg.
På tre dar.
Det blev inte längre. Inte kortare heller. I skogarna mellan Sutterhöjden och Ängebäckstorp öster om Molkom strövade jag omkring med mitt samvete. Hungrig, hungrigare –
På tredje dagen var hungern borta. Det var en ny upplevelse.
Mättade dåligt Första natten var jag jäkligt hungrig. 1960-talets apelsinjuice nyutspädd med bäckvatten mättade dåligt.
Ryggsäcken la jag i en lätt sluttning mellan täta granar, nära en bäck, klädde av mig och kröp ner.
Den natten sög en av myggorna på ett ställe där ingen sugit förut. Det hjälpte föga mot världssvälten.
Minns ni Alliansen? Det orangemärkta högersamarbetet på den tiden de borgerliga partierna var anständiga nog att försöka hålla rent mot de främlingsfientliga.
Den här kommentaren är från den tiden. Varken de eller jag lyckades med våra projekt.
Dock är deras misslyckande pinsammare.
Min kommentar från januari 2019:
TAFFLIGT FÖRSÖK Alliansen ska »ta fram dokument för att stoppa SD:s inflytande«.
Visst. Och jag ska lära mina foppatofflor hämta tidningen.