SVENSSONS SLÄNG – Sida 2 – Tankar kring att skriva, springa, leva och förändra världen.

Strax bakom Gunder, strax före Paavo

Formen känns bra. Nu gäller det bara att inte gå ut för hårt i början. Jag lägger mig tätt bakom Gunder med Arne och Paavo steget efter.

I tredje kurvan ser jag hur Emil Z släppt ett tiotal meter men han kämpar vidare i sin karakteristiska stil med svängande huvud. Han springer inte snyggt, tjecken, men OS-guld har han. Gunder, som jag låter dra ett tag till fast han andas tungt, har 16 världsrekord. Det är inte illa det heller.

OS-final, ligger tvåa
Mina ben känns fortfarande pigga. Vartenda frånskjut går lätt. Lungorna trivs.

Vem gör inte det? OS-final på Stockholms stadion, 10 000 meter på fin svart kolstybb och jag ligger tvåa med bara tre varv kvar nu. Från innerplan hör jag Sven Jerrings referat i en radio och publiken börjar ana att nykomlingen från Värmland går mot något stort.

Det säger Sven Jerring också.
”Nykomling”?

Varvar Dan Waern
Strax bortom hundrastgården innan Sisugården varvar vi Dan Waern. Kul att den unge mannen gick till final. Han springer med hakan i vädret, var har jag sett den stilen förut?

Några hundra meter senare vaknar jag ur löpardagdrömmen. Det är inte OS-finalen, det är min årliga grusvägsrunda på Vasaloppssöndagen.

Zatopek hänger i
Vi ska ha ätit lååång tv-frukost och sett på Vasaloppet från start till mål. Det har vi.

Vårvintern ska ha smält isen på vägen bort mot Ängbråten. Det har den.

Löplusten ska kvillra i min kropp. Det gör den.

Nu gäller det bara att inte halka på isen som ligger kvar i spåret när jag svänger vänster in på milbanan ett tag. Vart tog Emil Zatopek vägen? Hänger han i än? Det gör han.

Jag får öka.

### Vilken söndag! Traditionell runda efter Vasaloppet när våren luktar grus.
### Alvar Myhlback vann Vasaloppet, Stina Nilsson med, och Ebba Andersson slog Therese Johaug på VM.
### Vet Sven Jerring om detta?

Mina framträdanden den närmaste tiden
~~-Tisdag 11 februari: Gröna mattan, stadsbiblioteket, Karlstad.~~
-Söndag 9 mars 11-13.00: Skrivsöndag, biblioteket Forshaga.
-Onsdag 26 mars 19.00: Sisu Forshagas årsmöte, Sisugården.

Bildekalerna, isgatan och min avskräckning

Det är dystra tider i världen. Trump 2.0 var värre än mina värsta farhågor, hans heilande vän med elbilen och raketen är ännu bedrövligare.

”Jag köpte den här innan E blev galen” står det på dekalerna som påpassliga entreprenörer snabbt börjat sälja. Så blev till och med galenskapen/välfärdsslakten/folkföraktet/fascismen en inkomstkälla för någon.

Det är något bättre tider på närmare håll, strax utanför min tröskel. Gott om fåglar vid matningen i paradisäppelträdet, rådjur på tomten och vid mina löpturer i skogen, fem dagar kvar tills jag ska få mina hörapparater.

Rekar inför dagens vandring
Glad i hågen ger jag mig ut bland gran och tall för en sista koll inför nästa vandring med mina vänner. Den vi ska gå i dag. Jag har sett ut en trevlig runda med en aning strapatser, en aning lugna gatan och med inspirerande skogsutsikt vid fikat. Den kära vännen och jag har provgått med broddar på.

– Tycker du det är för mycket is på körvägen mot slutet?
– Det smälter.

Inte fasen har det smält. Det blir till att snabbt skaka fram en ny runda. En med sviktande skogsstig, porlande vårbäckar och bra bänk att fika vid.

### I dag får vi se om kamraterna tycker att jag har lyckats.
### Hoppas inte bilden ovan som jag skickade med inbjudan har avskräckt någon. Tihi.

Ännu ett kapitel i mitt livs roman

Kartor har intresserat mig sedan jag gick i fjärde klass. Inte blev intresset mindre när vår mycket lokala idrottsklubb började med orientering – på den enda karta vi hade i vår närhet. Hundratusendelen.
Eller när vår lärare i femman senare visade oss på traktens första riktiga orienteringskarta, den borta på Brattforsheden.

Nu för tiden läser jag en karta ungefär som jag läser en roman.

Här är ett kapitel till i mitt livs roman. Kartan ovan. Jag tycker den säger så mycket om vanliga värmländska sjönamn, världspolitik, dårars sammansvärjning samt vikten av att skratta åt den störste av dem alla: Don Trampadore.

Den karln skulle inte klara sig länge på en hundratusendel över östra Nyed vid stranden av gränsfloden Ölman.

Även om han så döpte om den.

### På Wikipedia hittar jag drygt 750 svenska sjöar med varianter på namnet Abborrtjärn. 125 av dem i Värmland, 18 i Arvika kommun.
### Dä’ru, Don T.

Nu förbjuder han ord

USA:s president Donald Trump har gett order till amerikanska myndigheter. Han vill bannlysa ord. Just nu arbetar de intensivt med att ta bort information som använder förbjudna ord som hbtq, funktionshinder, klimat, kvinnor, polarisering, segregation, socioekonom och transperson.

Detta gäller myndigheterna.
Men det gäller också forskningen.

Är staten med och betalar eller sprider forskningen ska den förbjudna informationen bort. Det drabbar bland annat folkhälsoforskningen i USA. Här måste forskarna dra tillbaka sina artiklar från vetenskapliga tidskrifter om de har fel innehåll. Fel – är det som Donald Trump inte gillar.

Nu har Folkhälsomyndighetens offentliga fakta om hiv försvunnit, liksom uppgifter om könssjukdomar, preventivmedel och utbrott av smittsamma sjukdomar.

Ingen ny forskning som innehåller de förbjudna orden får finansieras av den amerikanska staten.

Har vi hört detta förut i historien?
Känns greppet igen? Var det inte någonstans de brände böcker en gång i tiden? Böcker med ord i. Var det inte två stater som ville dela upp världen mellan sig i en pakt?

Varför är det så ofta diktatorerna som fattar bäst hur viktig forskning och kultur är? Är det därför de vill byta ut den?

Tänk på saken.

### Källa: DN och Washington Post.
### Länk: Isobel Hadley-Kamptz: Nu blir det färre amerikanska Nobelpris (Ledare i DN).
### Länk: Here are the words putting science in the crosshairs of Trump’s orders (Washington Post).

Dumt fôlk, sa Fröding

Några av mina inlägg på Facebook den senaste tiden:

Vassaru?

När jag var ung log vi åt käre far som bad oss lämna rummet då han skulle tala i telefon. Pappa fick svårt att höra om det var två ljud samtidigt.

40 år senare var jag där själv.
50 år senare började jag säga ”Vassaru” allt oftare.
55 år senare hade de flesta gräshoppor tystnat.
60 år senare upptäckte jag att vandrarkompisarna hör kungsfågel ibland när vi är ute och går i skogen. ”Vicken kungsfågel?”.

Remiss till Stockholm
Då hade jag vetat länge att jag hör dåligt. Kanske är det ärftligt. Kanske har tre år på mitt älskade sågverk gjort sitt till.

I onsdags for jag till Stockholm med remiss från Region Värmland. Deras egen kö i Karlstad är för lång.

Ännu en fantastisk
Hon gillar att springa, precis som jag. Hon bär en hörapparat jag inte såg. Hon begrep mig direkt.

Jag pratar om ännu en av dessa fantastiska människor jag mött i svensk sjukvård de senaste åren. En ung och klok audionom som intervjuade, undersökte och snart kunde konstatera att jag behöver hörapparat.

– Tur att du inte är 90, sa hon.
– Jaså?
– Nej för då är det inte säkert att hjärnan kan vänja sig.

Känns bättre redan
Sedan lotsade hon mig inlevelsefullt till en miljövänlig modell vi tror ska passa mig. Och min hjärna.

Om några veckor ska jag tillbaka och hämta grejorna. Just nu pluggar jag bruksanvisning mest hela tiden.

Det är som om jag hör bättre redan.

Skamligt

Hur många städerskor behövs det för att tjäna lika mycket som en av Sveriges 50 högsta direktörer?

Svar:

Frågor på det?

### Klyftan växer.
### 1980 var jämlikaste året, sedan har orättvisan bara ökat.
### LO:s årliga undersökning Makteliten berättar mer: Länk till den färska rapporten.

Volvochefen tjänade 61,5 miljoner 2023.
168 000 kronor om dagen.

Mitt liv som trend-guru

I går trendade hon.
Nätundertröjan.

Och jag var med.

Först informerade jag intresserade bloggbesökare på förmiddagen om att jag fortfarande äger en sådan brynja. Stolt kunde jag publicera bildbevis på detta.

LÄNK: läs mer här

Sedan var jag på teater på kvällen med ett av barnbarnen. Stadsteatern i Göteborg gav en bra och rolig föreställning av Kung Ubu på Lilla Scen. Rekommenderas! Redan scenografi och rekvisita är värda besöket.
– Titta vad hon har på sig, sa mitt barnbarn om huvudrollsinnehavaren Mia Höglund-Melin i andra akten.

Ja jäspalt.
Bär inte människan en nätbrynja.

Jag har skapat en trend.

Check, check, check

-Försöker förgäves få min omgivning att kalla mig kompledig, inget annat. Check.
-Vandrar en förmiddag varje vecka med folk som jag tycker verkar vara daglediga. Check.
-Har en handfull unga medmänniskor som jag i hemlighet kallar Livets Efterrätt. Check.
-Har döstädat. Check.
-Haft prostatacancer. Check.
-Ska få hörapparater. Check.
-Behöver inte använda kam varje månad. Check.
-Kommer ihåg getingsommarn 1959 bättre än juli 2024. Check.
-Tränar på gubbstönet varje gång jag försöker ta mig ut ur en bil. Check.
-Äger en nätundertröja, minns doften av sulfat. Check. Check.

Kära dagbok. Jag håller väl inte på och blir pensionär?
Är det nån sorts rabatt?

Sommarbild på egendomen.