– Hur är det, frågar folk, skriver du nåt nuförtiden?
Då har jag nyss lagt ut det 1 869:e inlägget på bloggen, bott på Facebook om förmiddagarna i flera år samt lika nyss svarat barn och barnbarn på mezzenger, sms och Instagram.
Svenska folket har aldrig skrivit så mycket som nu. Inte jag heller.
– Nja, sådär… svarar jag. Först. Sedan babblar jag igång om bloggandet och fejandet. Det som inte gick att lägga ner för min del, fast jag försökte med bloggen.
Den underbara glimten
Det är så underbart när det säger pling i skallen på en medmänniska och glimten tänds. Inte vill jag påstå att det händer varje gång, allt är inte guldkorn, men någon gång strömmar gensvaren in. I går var en sådan dag. Då dansar hela min värld och jag glömmer allt slit, alla misslyckade skämt, alla formuleringar som ingen såg för att det stod en algoritm i vägen.
Jag säger det än en gång: språket är människans bästa uppfinning.
Till och med bättre än väskan.
Länk till gårdagens krönika:
Ett enkelt val: Bären varandras bördor
### Först tyckte jag det var bra att SVT tog avstånd från den främlingsfientlige partiledarens uttalande om de som inte är svenskar och därför inte passar in.
### Vid närmare eftertanke var det dubbelt. Nödvändigt med tanke på public service-bolagens roll i demokratin – MEN röstdragande. Det stärkte känslan av utanförskap hos den främlingsfientliges följare.
### Varför sa inte de andra partiledarna ifrån mer?
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 871. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)