– betraktelse över en grogrund

Har vi alltså 1,1 miljoner rasister i vårt land? Är 25,54 procent i Dejefors rena rasister som tror på nedärvd svensk ”essens” och vill minska bidragen till välfärden i kommunerna med 73 miljarder?

Nej. Det vägrar jag tro.
Missnöjesröstandet är illa nog för det.

”…för att de inte är svenskar”

Jag läser om riksdagens förre andre vice talman på nätet.

Han är för dödsstraff, läser jag. Han har jämfört homosexualitet med att ha sex med djur. Han tycker inte att religionsfrihet är en självklar rättighet. Han har kallat Pride-festivalen för ett sjukligt jippo. Han har poserat på bild med en SS-veteran. Han har jämställt islam med nazism. Han menar att det finns en anledning till att romer diskrimineras. Han har sagt att judar och samer har minoritetsställning just för att de inte är svenskar.

Denna man är en ledande i sitt parti. Ett riksdagsparti där både han och andra ledande partimedlemmar ideligen uttalat sig på liknande sätt. Vad var det partiledaren sa om invandrare i SVT:s valdebatt?

”Man måste ställa frågan varför det är så svårt för de här människorna att få jobb. Det är för att de inte är svenskar. De passar inte in i Sverige”.

I partiprogrammet skriver man om mänsklig ”nedärvd essens”.

”Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser.”

Vad nu det är för en märklig ärvd kemikalie som särskiljer ”oss” svenskar från ”dem”. 

Slutsatsen är enkel. Ett sådant parti är inte som andra. Partiet är främlingsfientligt och dess ledning rasistisk. Inte bara ledningen för övrigt, hela tiden hör vi hur lokala företrädare uttalar sitt förakt mot folk med annan hudfärg, kultur eller religion. Till och med partiledarens medhjälpare vid många valmöten i landet blev kallad för n-ordet av en partikamrat i Värmland.

Rasism. Ständigt denna rasism. Partiet är inte som andra och de företrädare det för fram är inte som andra politiker. De har inte samma människosyn.

Har vi 1,1 miljoner rasister i Sverige?

Nå, nu fick detta parti 17,53 procent av rösterna i riksdagsvalet. Drygt 1,1 miljoner svenskar (1 135 627 stycken) röstade på dem. 25,54 procent av riksdagsrösterna i Dejefors valdistrikt i min kommun.

Har vi alltså 1,1 miljoner rasister i vårt land? Nej, den slutsatsen kan man inte dra. Då gör vi det för enkelt för oss. De har röstat på ett rasistiskt parti, det är sant. Men varför har de gjort det? Är det för att de tycker partiledarens sidekick på valmötena är ”en jävla n-ordet”? Är det för att de tror på nedärvd svensk ”essens”?

Är det för att de tycker partiet har rätt när det i nästan varje viktig fråga ställt sig på arbetsgivarnas sida, redan under den borgerliga regeringen: Nej till nedläggning av det kritiserade arbetsmarknadsprogrammet Fas 3. Nej till en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet. Nej till förstärkt arbetslivsforskning. Nej till rätt till heltid. Nej till skatteavdrag för medlemskap i fackförening. Nej till meddelarfrihet för de anställda i privata välfärdsföretag. Nej till rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Nej till en reglering av visstidsanställningar. Ja till sänkta inkomstskatter istället för mer resurser till skolan, vården och omsorgen.

Är det för att de tycker partiet har rätt när partiet i fråga efter fråga alltmer stöder högern i riksdagen? Vill de verkligen – som partiet de nyss röstat på -försvaga anställningstryggheten? Vill de öppna för att tidsbegränsade anställningar kan staplas på varandra? Vill de acceptera att välfärdskoncerner tar med sig skattepengarna utomlands? Vill de försvaga skyddet för sjuka och återinföra stupstocken i sjukförsäkringen?

Är det vad de vill i Dejefors?

Vill de ställa sig längst till höger i synen på kvinnors rättigheter? Vill de säga nej till krav på kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling? Vill de underminera jämställdheten? Vill de ha ett parti som hellre stöder Moderaterna än sina egna förslag? Vill de ha riksdagsmän som ena stunden lovar mer pengar till sjukvård och äldreomsorg, men som i nästa stund vill sänka skatten och minska statsbidragen till kommunerna med 73 miljarder?

73 miljarder!
Vill de det?

Vill de ha ett skatteförslag som gynnar höginkomsttagare och missgynnar folk med låg inkomst? Vill de ge en person som tjänar 100 000 kronor sänkt skatt med 46 000 kronor i månaden?

Vill 25,54 procent i Dejefors allt detta?

Jag tror inte det, verkligen inte alla. Det vägrar jag tro.

”Nu jädrar ska vi rösta på rasismen”

Naturligt finns det rasister bland den där dryga miljonen röstande. Naturligtvis också i Dejefors och andra valdistrikt i min kommun. Det är illa nog och redan en rasist är en för mycket.

Alla människor är lika mycket värda. Det är en vacker formulering och för mig är den helig. Varje handling är inte lika mycket värd men varje människa är det. Vad hon än har för färg på skinnet, vad hon än har för favoriträtt, hur och när hon än firar sitt nyår.

Livet är för kort för att hata skinn.

Du får gilla Nyedshov, du får gilla Leeds, katter, kepsar, hucklen eller andra tygstycken att ha på huvudet. Det är din sak. Själv gillar jag fiskbullar, storspov, semikolon, solidaritet och orientering.

Nej, jag tror inte att alla som röstar på förre andre vice talmannens parti är rasister. Inte hundan gick de till vallokalen i Dejefors och sa till varandra att ”nu jädrar ska vi rösta riktigt främlingsfientligt, ja på rasister faktiskt, för såna ä’ vi här”.

Ingen sa så.
Rätt få tänkte så.

Forskarna Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne har undersökt vilka det var som röstade på partiet ifråga 2014. Undersökningen visar att dess väljare framför allt var förlorarna i samhället. Folk utan jobb, folk med otrygga jobb.

En del som tappat fotfästet på arbetsmarknaden drogs till de missnöjdas parti. När den gruppen växte blev också partiets väljare fler. Stora grupper outsiders fick sämre anställningstrygghet, sämre a-kassa och sämre sjukförsäkring. Sveriges makthavare bedrev rena valarbetet för partiet, fast det inte var meningen.

”Allt ska bort från Deje”

Jag behöver inte cykla knappt en mil norrut till Deje för att förstå hur tanken uppstått under senare år, i vissa människors huvuden. Även under den nuvarande regeringen. ”Bruket tog dom. Polisen, posten, vårdcentralen, apoteket, Konsum… allt tog dom. Allt försvinner. Allt utom myggen”.

Deje är en ort jag trivs i. Där uppstod den geniala iden med Fritidsbanken som nu växer sig stor över hela landet, där har jag goda vänner, där finns min favoritbadplats och där finns kulturoasen Gamla Kraftstationen.

Fast där finns också ett nedlagt bruk och ett centrum där folk ser servicen minska, år efter år. Både butiker och offentliga tjänster har försvunnit. Inte för att detta är kommunens fel. Inte alltid de olika regeringarnas heller. Det råkar vara så det ser ut i Sverige bortom huvudstadens tullar numera, i nyliberalismens och marknadskrafternas spår. Deje är blott ett räkneexempel, för att travestera missnöjespartisten som blandade ihop kronor, miljarder och euro i riksdagens talarstol. Landsbygden norr och nordost om Deje är på samma sätt ett exempel.

Sverige är fullt av bruksorter där bruket brutit mark men brutit upp. Svensk landsbygd en bit bort är full av nedlagda skolor, bensinmackar och lanthandlar. När många flyttade blev de ledsna och arga kvar. Längre och längre bort från makthavarnas centrum. Sverige spricker, de ser ju det.

Ur den ledsenheten och ilskan växer ett missnöje. Det vänder sig ofta mot invandringen men grogrunden till missnöjet är något helt annat än en hudfärg eller ett tygstycke på huvudet.

Det missnöjet har bara ett parti förstått.
Det rasistiska.

Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 1 872. (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna)