Ett år till

Anslag

Bloggaren ber att få önska varenda besökare ett gott slut på 2013 och en lugn och fin början på 2014. Här är min traditionella lista. Några inlägg som fick många besök under året.

Kämpade för sin bygd. Ett par dagar hade jag fler läsare i Munkfors med omnejd än både Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen. Munkforsborna är fantastiska.
Munkfors sak är vår – När rätten att rösta kostar pengar

25 teser om att springa. Första avsnittet på en serie om vad jag lärt om motionslöpning. Löparlärdom nr 1-25

De kloka stinnerbommarna. En arbetskamrat berättade att Västanå Teater har en publikskola. Det blev en serie väldigt lärorika resor till Sunne. Här är en av rapporterna.
Sveriges första värstingresa

Lektionen jag förstörde. Bättre betyg har jag aldrig fått, inget roligare heller.
”Det skulle komma en liten gubbe”

Den farlige norsken. Ibland blir jag arg. Att ge bort sin heder till en främlingsfientlig var inte det smartaste Karlstads universitet har gjort. Va’ kôster en doktorshatt?

Viktor Roots bästa bantningstips. Bilden som folk har på sina kylskåp, berättar de.
24:7-dieten.

EldenIngen succé. Den här snutten var jag väldigt nöjd med, men det hjälpte inte: Kort sagt

Tack för i år, du som besöker Svenssons släng. Jag är glad att du finns, annars fick jag sitta i min ensamhet och skriva för hårddisken. 

Tack även för nyttiga mothugg. Jag tror ju inte att jag alltid har rätt.

4 reaktioner till “Ett år till”

  1. Svensson, stort tack för genomarbetade och dito tänkta texter!
    Önskar dig och de dina, varför inte oss alla, allt gott, ett nytt bättre 2014
    och att vi till och med kan ses!
    Med högaktning Berg i Fensbol

  2. Tack för de orden, Bengt. De satte jag värde på.
    Grossbolstorp hälsar tillbaka, må ni ha det bra i Fensbol, må 2014 bli ett synnerligen framgångsrikt valår och ses gör vi gärna.

  3. Jag återkommer till löparlärdomarna ibland, hämtar lite mod och kraft. Sen delar jag glatt med mig av dom! Härliga, ärliga och kloka.

  4. Va’ roligt Lise-Lott! Dom var kul att skriva, det blev ju över hundra till sist och åtminstone en tredjedel skrevs i rena endorfinruset. Spännande att dom ger mod och kraft, det lever jag länge på, snälla du!

Kommentarer inaktiverade.