Varje gång jag klampar in i någon ny debatt och får på tafsen så tänker jag tyst för mig själv: ”Ja ja. Du vet inte du, käre trätobroder. Men jag har faktiskt arbetat som professionell klampare. Inte på heltid men enstaka dagar när han vid andrakapan på sågen var ledig. Han hette Gösta. Han kunde allt.”
Då klampade jag. 1973. En och annan vilsen debatt på nätet är bara en fjunig eftersmak. Virke, det är mer fiber i det. Det bygger mänskligheten hus av. Tacka vet jag fura, tall och ett rejält justerverk. 12 000 beslut om dagen, det är mer tag det du, debattör.
Klamp klamp.
Klassklamp.
Gå inte i fällan, vet jag. Det är ett internt klamparskämt från första dagen på jobbet för någon nykomling. Vi brukade skicka dem att sortera sågspån. Fura för sig och tall för sig. Gick du på den lätte?
Klamp klamp.