Vad bryr sig maktens män om en fjäril?

Låt oss kalla landskapet Värmland. Låt oss säga att denna sköna del av vårt land fick en landskapsinsekt 1999. Den heter brun gräsfjäril.

Vem bryr sig om henne? Hon bara fladdrar omkring och är sällsynt. Vad bryr sig jordägare och maktmän om någon som är sällsynt och fridlyst och bara flyger omkring mellan ängsblommor, där hon äter, lägger ägg och försöker leva vidare? Fast hon står med på röda listan, trängd, hotad och utmanövrerad i skogskant efter skogskant. Vem bryr sig? Vem bryr sig om henne när det går att öppna bergtäkt? Vem bryr sig om den röda listan? Hotet.

Hon är brun med orangeringade ögonfläckar på bakvingen och har alltid trivts bäst bland småbrukare, på små skogsängar i ett gammaldags småskaligt odlingslandskap. Monokulturer är hon skeptisk mot, i synnerhet bergtäkter, i synnerhet på en kvardröjande lokal strax norr om Vallargärdet, nära Alstrum.

Inte förstår sig gräsfjärilar på illa dold ironi. Inte ser hon den svarta humorn i vad Värmland vill göra med sin landskapsinsekt och storsamhället med sin småbrukarsymbol. Den lilla människans, de små ägornas flygande sommarvän. Vår gräsfjäril är bara en rödlistad individ, 30 millimeter bred mellan vingarna, som vill leva och bo i sitt land.

Människan då, ser inte hon ironin? Ser inte småfolket nedanför Alstrums och maktens höjder sin symbol? Varför har vi en landskapsinsekt?

Sven-Ove Svensson
(Insändare i Värmlands Folkblad 30 januari 2019)

En kommentar till “Vad bryr sig maktens män om en fjäril?”