Livet rullar på. Vän efter vän når skröpelåldern, jag själv med.
– Var har du ont? säger vi när vi möts.
Och ändå. Glädjen när skatorna börjar bygga igen, tranor skriar, sångsvanar seglar förbi i fin formation. När krokusar lyser framför verandan och tussilagon börjar slå ut på Facebook.
Jordklotet är skröpligt det med. I det stora. Men i det lilla, här nära, strävar vi på. Snön har smält, det börjar klia i krattor och planterspadar. Den går nog, den här våren med. I går såg jag till och med en glada.
– Jaså har tussilagon slagit ut på Kolgårn på andra sidan älven?
– Ja, det läste jag i nån grupp.
Snart är det frukost.
Då blir det roligt.
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root
Inlägg nr 2 569, (c) Sven-Ove Svensson (men dela gärna).