Det händer saker en mil norrut. När vi cyklade förbi förrförra söndagen hade de byggt utomhusgym vid gamla stationsområdet. Gula spännande maskiner på gräsmattan, med den egna kroppen som vikt. Strax intill låg boulebanan och en bur för burfotboll. Fullt med ungar och en boll som studsade runt där inne, det lät som om de hade roligt bakom gallret.
Förra helgen kom en annan som sannerligen använder både den egna kroppen och själen som vikt ibland. Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern uppträdde i Deje. Leve dom röda! ropte Thorsten innan sista låten. En fantastisk föreställning säger de som var där.
I slutet av augusti var det Lustenrundan som hade också sitt epicentrum i Deje. Konst- och konsthantverksrundan med mer än hundra medverkande och tusen besök. Spindeln i nätet var samlingsutställningen i Folkets hus, det som somliga kallar kulturhuset nu för tiden.
För oss slutade rundan dyrt. Men det kan det vara värt att få hem ett minilandskap, en granskog i akvarell och inte minst en vy från kanten av älven, just där jag brukar bli trött när jag springer mina långpass.
Spännande i gamla kraftstationen
Mest förvånade blev vi när vi klev in i det gamla kraftverket i Deje. En genial miljö att visa konst i, hela lokalen är ett välbevarat konstverk.
I dag ska vi dit igen. Det är 53 år sedan jag senast gick på söndagsskola, men nu ska det ske. Söndagsskolan? Ja, de kallar sig så, berättar de på facebook: ”Gubbar på besök i skolans musiksal på söndagar. Ibland låter det j-igt bra, ibland bara….bra.” Vi känner några av gubbarna och nu lovar de blandad rock klockan 13.00 i kraftverket.
Gôtt.
Det händer saker där uppe i norr.
PS. Så här såg det ut sedan. Sex sköna herrar i skön spelning i en perfekt lokal för rock och blues. Du ser väl hur bluesens ande svävar över scenen? DS.
