Det är inte personen på bilden som har skrivit kommentarerna.
(Detalj av Herman Reijers skulptur Elis i Taserud).
Springer i frostig morgon, kylan gör asfalten hal men skogsstigen frasig. I början är min själ likadan, ältar ett par facebookkommentarer från kvällen innan. En främmande karl som stövlade in i en av mina trådar och …
De första kilometrarna fantiserar jag om hur jag kollar upp vem han är, det är inte så svårt år 2014, och sedan hittar på en lång berättelse om honom. Hur de är dåliga på golf och småföretagande på hans ort men bra på girighet. Tråden handlade om tiggare, du kanske kan tänka dig vad hans avvikande röst ropade bland mina generösa vänner?
Jo, jag vet, det är bara små människor som generaliserar om orter. Har du aldrig tänkt en dum tanke du?
Svingar i trasig kavaj
I min påhittade berättelse letar jag reda på en stackars människa som det gått dåligt för. En gång var tiggaren rumänsk mästare i golf men sedan fick han gå från allt. Nu hittar jag honom sittande på trottoaren utanför en butik i Karlstad, låter bli att raka och klä upp honom men ger stackarn ett par träningspass på golfbanan i Dömle. Snart sitter svingen som den ska. Då far vi till den girige karln från min facebooktråd och låter rumänen utmana honom på golf. Fortfarande hungrig och klädd i samma slitna kavaj.
Romen vinner.
Efter tredje kilometern är min själ ikapp igen. Mannen som skrev att han inte är intresserad av mina åsikter får vara. Jag är visserligen intresserad av hans åsikter, framför allt skulle jag gärna vilja veta hur det går till när han skaffar sig dem. Är det hans tillvaro som småföretagare som bestämmer det? Är det så enkelt? Styr hans samhälleliga vara hans medvetande?
Kanske.
Mördar alla småaktigheter
Två domherrar flyger förbi, frosten gör dem ännu vackrare. Nu kommer jag till första mördarbacken på min nya runda. Elljusbacken. Den orkar ingen människa springa uppför och samtidigt tänka på småaktigheter.
Lycka till med golfsvingen och firmorna du, gôbbe! Här ser du en som flyger lågt.