En del ord och uttryck bara fastnar, ofta utan att jag själv märker det först. En lång period fick jag lov att ha ett stort ”så” i A3-format upptejpat på väggen, för att komma ihåg att radera alla onödiga ”så” i mina texter. I dag borde jag sätta upp ett ”här” och ett ”där”. Kanske bredvid ett ”nu” och ett ”i dag” (!).
Fast ibland leker jag. Medvetet. Har ett tag försökt använda ”min vän” i olika sammanhang.
Ibland ser det riktigt malplacerat ut, trots att vännen är vän.
Underligt.
Är det för att varje lek är en särskild sorts allvar?
Hem | Om mig | Skriva & prata | Politik | Löpa | Viktor Root | Firman | Kôppra