Jag är en långsam jäkel. Ibland tar det tid att tänka efter och nu har jag funderat färdigt. Det är ett alldeles utmärkt budskap som rektorn för Karlstads universitet låtit pryda sitt lärosäte med.
Nobody puts Baby in a corner.
Jag ska inte förklara hur jag menar med det, det gör rektorn själv så bra i artikeln jag citerar här nedan. Vi råkar vara överens om syftet.
Inget konstverk
Fast det är det där med Konsten. Budskapet är rätt och dock är det inget konstverk hon har låtit sätta upp. Konstnärer är värda sin lön för mödan, visst. Offentlig konst är viktig, absolut. Varenda dag. Annars dör det offentliga rummet och våra liv blir tråkigare.
Det är bara det att jag inte tycker att jobbet är värt 170 000 kronor. Inte i det här fallet. Konst ska få kosta men i det här fallet känner jag mången grafisk formgivare som skulle gjort skylten billigare. 5 000 kronor plus material och uppsättning, det hade kunnat räcka.
Jag har själv gjort en variant här ovan bara på lek. Typsnittet heter Stencil, vilket hade varit en fin länk till historien, från den tid när rektor själv delade ut antiimperialistiska stenciler och kanske också hade dragit dem. Jag minns inte riktigt. Dessutom länkar det till den tid då lärosäten var beroende av just stenciler.
Rektorn själv om syftet
Nu till det utmärkta försvaret för syftet, citaten är från Dan Guttkes artikel på universitetets webbplats kau.se. Jag gillar som sagt budskapet, så när som på det kvasikonstnärliga.
Första frågan till rektorn är vad hon tycker att citatet från filmen Dirty Dancing står för:
”Budskapet kan enkelt uttryckas så här: ’Låt ingen sätta sig på dig! Tro inte på signaler om att du inte duger, att du inte är tillräckligt bra!’ Det är ett budskap som riktar sig till alla människor – inte minst till våra studenter och vår personal. Men det kan också handla om Karlstads universitet, Karlstad som stad, Värmland och Sverige. Det signalerar att vi ska sträcka på ryggen och ge järnet – för att vi är bra. Det ger råg i ryggen, åtminstone till mig. Förhoppningsvis väcker det också skratt, vilket är bra.”
”När biblioteket byggdes fick vi en gåva för utsmyckning av fasaden. Det är den gåvan som används, alltså inga medel som ska användas i utbildning och forskning. Dessutom gör vi det tillsammans med Karlstads kommun som bidrar med en del av kostnaden. Konstverket kostar omkring 170 000 kronor och Statens konstråd har gjort bedömningen att det är en bra investering.”
”…meningen med verket är att flytta citatet från dess ursprungliga sammanhang för att bland annat uppmana unga tjejer och kvinnor att ta plats i det offentliga rummet.”
Vem kan inte stå för det budskapet?
Bra text av Sven-Ove, skärpt analys av rektor Åsa Ingrid Katarina! ”Nobody puts Baby in a corner” ser tjusigt ut där på universitetets fasad utanför biblioteket, men 170 000 sek är mycket kosing, onödigt mycket, och konst är det möjligen inte heller fråga om. Men på den punkten är jag inte lika kategorisk. De två konstnärssystrarna närvarade vid installationen nu i onsdags (29 augusti) och försvarade sitt verk. Åtskilligt bakom pannbenen på dessa Baby-systrar – intygar jag som hörde på.
Bra att du står för din åsikt, det kläder dig som alltid.
Jag tror säkert att det finns mycket bakom pannbenet på konstnärerna, tvivlar sannerligen inte på det. Och jag vill inte framstå som kulturfientlig. Så ska inte mitt inlägg ses.
Men det är det där med verkshöjden. Jag gillar skylten, men har svårt att se den som konst.
I stor ödmjukhet, men det är min åsikt.