När hösten kommer ska du gå på Café August och lyssna på Rolf Carlsson. Äta kyckling med potatisslantar och minnas 1983 eller den tiden när folk köpte skivor. Ute ska fullmånen spegla sig i kanten på den stora sjön, bortom Värmlandskajen, den kära vännen ska äta räksmörgås och Rolf ska berätta om ett skivomslag han gjorde en gång. Mjuk musik under Augusts trätak, visor först och sedan hårdare rytmer.
I taket ska det hänga nät och stora färgade glaskulor, på väggarna skeppartavlor och ännu mera tavlor med piprökande fiskare. Sjömärken, symaskinsbord, tapeterna fulla med båtar. Vid bordet intill ska de äta Augusts klassiska pannbiff för 145 kronor, med den goda såsen. Någon ska lyfta sitt tomma glas och beställa en likadan.
Tid att leva ska Rolf sjunga och bandet spela. Marcos, hans parhäst, ska påpeka ibland att det är dags att prata färdigt och ta nästa låt. Då ska de göra det.
Drömmarnas tid.
Allt jag ville har jag gjort.
Ett hem på jorden.
Din egen väg.
Tre extranummer. Rolig är han också, roligt vemod, vemodig ro.
Morgonen därpå ska du vakna tidigt och se himlen färgas kyligt blågrönrosa österut, långt bortom Skived. Det har gått ett år till.
Så ska det vara.
