Etikett: Dumheter

Eftermiddag med främlingsrädslan

Lördag, kommer gående nerför Filaregatan i Karlstad. Den enda gata i världen där jag fått parkeringsböter, om än med 25 års mellanrum. Numera förstår den här kroppen att det inte var gatans fel. Jädra datumparkering, jäkla gatukorsningar som bara är korsningar på ena sidan. Jävla penningbrist, åtminstone första gången.

Ont om pengar är aldrig pittoreskt.

Varför tycker jag att parken och många av husen på Herrhagen ser mer välmående ut nu, än när jag gick på gymnasiet och bodde inackorderad här? Då, när FNL-lokalen i rivningskåken nere i Haga ständigt var kall om vintrarna och Dan högg upp ett gammalt dött körsbärsträd på gården och eldade med i kakelugnen?

Herrhagen är gentrifierat nu, läser jag på nätet. Jag antar att det gäller Haga med. Ordet kommer av engelskans gentry, herrskapsklass, och betyder att ett område får högre status. Ofta genom dyra nybyggen eller genom att folk som flyttar in tjänar mycket mer än de som bodde där tidigare. Soho i New York, Söder i Stockholm och Haga i Göteborg är exempel på sådana ställen. Liksom Nöden i Lund, Svartbäcken i Uppsala, Söder i Jönköping, Möllevången i Malmö och Prenzlauer Berg i Berlin.

Högre status här med?
I dag har även Herrhagen i Karlstad utvecklats på det sättet, påstår skribenterna. Kanske är det sant? Jag vet inte. Det är för länge sedan jag bodde inackorderad hos min morbror byggnadsarbetaren och hans fru på en tvärgata här.

Jag tror det är sant.

Nu kliver jag in på Gjuteriet. Kulturoasen på Verkstadsgatan, strax ovanför Nöjesfabriken. Ska man se de lokalerna också som gentrifierade? Det är en definitionsfråga. Dock är Gjuteriet en oas jag trivs med. Här har jag hört några av de klokare orden de senaste decennierna. Precis som i FNL-lokalen på Hagagatan för betydligt längre sedan, mitt emellan gamla Systemet och Frälsningsarmén, men det får jag berätta om någon annan gång.

En och annan förflugen dumhet hördes väl även där.

Radikalhögerns tre måltavlor
Denna lördag är det åter dags för samtal. Karlstads Bokcafé bjuder in och Magnus Linton talar. Han är journalist och har senast skrivit boken De hatade – om radikalhögerns måltavlor (bokförlaget Atlas, serien Vems Europa?). Ett 35-tal intresserade i olika åldrar har kommit för att fika och lyssna. Ute skiner majsolen, i Oslo håller rättegången mot Anders Behring Breivik helgvila och i Lintons tal och bok träder bilden av en hatande radikalhöger fram.

Nu är det inte judarna som är den främsta måltavlan för hatet längre, säger Magnus Linton. I stället har hatarna koncentrerat sig på tre andra mål.

I Östeuropa romerna.
I Västeuropa muslimerna.
I länder som Norge och Sverige dessutom en påstådd förrädarelit som bejakar mångkulturen.

Radikalhögern i Europa följer två spår i det hatet. Främlingsfientligheten och EU-kritiken.

Bofasta men tvingas flytta
Magnus Linton berättar om besök hos romer i Ungern. De är bofasta sedan många hundra år, men alla han pratar med funderar på att flytta, som situationen har blivit i landet. Han berättar om Nederländerna, där Geert Wilders muslimhatande parti är tungan på vågen. Om Anders Behring Breivik som liksom många högerradikala anser att två krafter förstört hans land. Feminismen och de mångfaldsbejakande kulturmarxisterna. Dit räknar Breivik även socialdemokraterna, det var därför han försökte döda så många som möjligt.

I Norge gick Fremskrittspartiet kraftigt tillbaka efter massakern på Utöya. Nu har de återhämtat sig och når ännu högre opinionssiffror än före bomben och skotten den 22 juli i fjol.

Han svarar nej
Magnus Linton slutar med två frågor. Har det mångkulturella samhället misslyckats? Ser vi framväxten av en ny modern fascism i Europa? Nej, svarar han trots allt på båda frågorna. Inte så att fascismen hotar att ta över.

Själv dricker jag upp mitt kaffe och går ut på Herrhagen igen. I parken filar en talgoxe och på Filaregatan har bilen framför mig fått parkeringsböter. Bästa botemedlet mot främlingsrädslan och fientligheten, tänker jag, är inte det alltid mer jämlikhet? Blir inte avundsjukan och hatet alltid mindre och brödrabråken alltid färre om du fördelar rättvist?

Skulle vi inte bli lugnare i själen varenda en, om vi avskaffade tvåtredjedelssamhället?

En gång var det Herrhagsskolan som tog emot överlevande kvinnor från koncentrationslägren. Tjugofem år senare blev vi varma i bröstet och tilltalade vederbörande på engelska, så fort vi såg en människa med mörkare hudfärg än vår egen här i kvarteren.

– Have you deserted from the Vietnam war?

Militant bondförnuftig arbetarmoralist

Jag är en militant jäkel. Jag tycker vi ska komma överens om att bondförnuft och hederlig arbetarmoral ska gälla i varje grupp av människor på denna jord. Det tror jag hårt på.

Alltså var det rätt av vietnameserna att slänga ut fransmän och amerikaner, när dessa ockuperade deras land. Det var rätt att ställa sig framför stridsvagnarna och försöka hindra dem i Prag 1968 och på Himmelska fridens torg 1989.

Men det var inte rätt att kasta ägg på den amerikanske ambassadörens bil i Glanshammar 1970, fast han representerade bomberna mot Vietnam. (Man trampar inte i maten! som farfar Einar brukade säga). Och det var sannerligen ingen klok och bra barnuppfostran av Vänsterpartiet i Malmö att låta barnen på deras första maj-firande gå lös med slagträn på en bild av centerledaren Annie Lööf. Partier bör inte befinna sig i puberteten, svenska folkets öde är för allvarligt för det.

Tårtan i form av den svarta kvinnan som skars sönder i underlivet, medan omgivningen på Moderna museet storskrattade och fotograferade.

Annie Lööf-bilden hos Vänsterpartiet i Malmö som bonkades sönder och samman i skallen av barn, medan omgivningen storskrattade och fotograferade.

Samma dumheter överallt, samma obefogade våld.
Varför ställde ingen sig i vägen där? Det är rätt att göra uppror.

”Förekommer inte bland damer”

 

 

 

 

 

 

”Kvinnorna utöva i stort sett samma idrotter som männen och med samma tävlingsregler, ehuru delvis med något lättare redskap. Endast ’kampgrenar’ som boxning, brottning och tyngdlyftning samt hårdare bollspel, t. ex. fotboll, är förbehållna männen. Typiska uthållighetsidrotter, som fordrar stor kraft, t. ex. långdistanslöpning, förekommer inte bland damer.”

Svenskt Husmoderslexikon, Band III (1955).

Ibland är det skönt att veta att världen går framåt. På vissa områden gör den faktiskt det. I dag skulle ingen svensk sportjournalist behöva skriva stycket ovan. Sedan texten skrevs i mammas uppslagsverk har tjejerna erövrat den busiga delen av gympan.

Välkomna. Det är som med baksätet i bussen, här är det roligast.

 

Inte den vassaste tårtspaden i lådan

Jag har försökt låta bli att kommentera kulturministerns tårtkalas. Det, där hon skar i könet på en högljutt skrikande svart kvinna, visserligen i form av en tårta. Men jag kan inte.

Symboliken är så tydlig, att ingen svensk, av kvinna född, kan ha undgått att begripa vad tårtkalaset verkligen betyder. Vad än sedan upphovsmannen och övriga medverkande hade tänkt sig.

Vit rik överhetsperson med vapen i hand förtrycker svart kvinna som redan ligger – och slår dövörat till inför den fattiga kvinnans rop på hjälp.

Scenen är samtidigt en tävling. Vem beter sig mest korkat? Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, konstnären Makode Linde (som stod för tårtan och skriket), de skrattande journalisterna och kulturpersonerna runt omkring eller de delar av det övriga kultursverige som efteråt applåderat konstverket?

I mina ögon vinner kulturministern den tävlingen. Så sätter hon också Sverige på kartan för en könsstympning. Det har ingen lyckats med förut.

Lena Adelsohn Liljeroth. Inte den vassaste tårtspaden i lådan.

Dramatisk utbrytning ur Pedanterna

En dramatisk utbrytning ur Svenska Pedantpartiet ägde rum på fredagen. Detta sedan det visat sig att två tredjedelar av medlemmarna, framför allt i Värmland och Göteborgsdistriktet, är så kallade deltidspedanter. Något som den hårda minoriteten vägrar att acceptera.

– Nån ordning får det vara i ett parti, säger en medlem i den nya utbrytarstyrelsen, som av principiella skäl vill vara anonym. Pedant är du på heltid. En kristdemokrat går i kyrkan även på torsdagar och en moderat säljer sjukhus även på söndagar, inte sant?

– Nej, det gör dom inte.

– Jaså? Det visar bara ännu mer att vi behövs. Sverige behöver ett konsekvent pedantparti som tycker att allting är lika noga. Precis allting. På heltid. Annars får vi aldrig någon ordning på blinkandet i våra rondeller.

… slutar den hårda minoritetens talesman och kontrollerar än en gång att allt står rätt till i kryddhyllan och att hans Samlade Skrifter av Ordförande Messerschmitt står där de ska på M i bokhyllan. Bokverket med kapitel som Locket på på tandkrämstuben, Ta alltid dörren med dig och Papperskorgar är fegt, folk ska lära sig.

Besserwisser var en bil, tänker han. En riktig skitbil. Det ska vara hjul i fyra hörn, annars är inte jag med. Dom välter väldigt lätt också.

Några som gillat detta har också gillat de här inläggen. Tror jag:
Svårt att vara pedant, ha rätt och få fel
Pedantiska Manifestet

Svårt att vara pedant, ha rätt och få fel

Livet är knövvligt för en pedant med kontrollbehov. Världen har alldeles för många särskrivningar, ostängda köksluckor, vansinniga omkörningar på Lyckanrakan, bussklockor som går fel på linje 600 och politiker som inte gör som jag har tänkt att de ska göra.

Ena stunden tackar retorikern Håkan Juholt nej till att debattera i tv. I nästa ögonblick rycker den lovande Jonas Sjöstedt undan orsaken för vissa att rösta på vänsterpartiet. Låter poeten Bengt Berg bli petad som kulturtalesman.

Socialdemokrater som gillar den livsfarliga och dyra kärnkraften, en av dem partiledare dessutom. (Den frågan är aktuell i 100 000 år, alltså även precis just nu). Socialdemokrater som leder oss in i överstatliga EU och gör så vi förlorar vår självständiga röst i världen.

Ständigt dessa detaljer jag vill rätta till med mitt kontrollbehov, men inte får.

Blond och blåögd ras under inlandsisen
Då har jag ändå inte nämnt de som jag inte väntar bättre av, men gärna skulle vilja rätta till i alla fall. Fredrik Reinfeldt och hans regering som på några få år rivit ner så mycket av vad svenska folket byggt upp i facklig organisering, arbetslöshetskassor och sjukförsäkring. Rasister och främlingsrädda på diverse håll i riket, som tror att det bodde en blond och blåögd ras här, under inlandsisen. Skräpkastare, sexister och försvarare av Wermland forever-sponsringen.

De är som ett gäng särskrivande köksluckeslarvrar allihop, där klockorna stannat och inte en enda en blinkar i rondellerna. Fast här är det människors liv och allas vår värld de handskas vårdslöst med. Kan ni inte göra som jag vill i stället? Jag har ju sagt att ni ska göra som jag vill.

Svårt att vara pedant med kontrollbehov. Svårt att veta precis hur slipstenarna ska dras i fosterlandet. Svårt att ha rätt men inte få rätt.

Gärna humor, tack
Vore bra om ni inte var så gapiga i reklamradion. Vore bra om Radio Värmland var mer granskande. Vore bra om ni som bor i hushåll prenumererade mer på papperstidningar när vi fortfarande har chansen. Vore bra om dessa dagstidningar var roliga någon dag.

Får jag dessutom be om två steglitsar på vår tomt igen, för de är så fina?

 

…till råga på allt kanske även jag har fel i vissa detaljer.
Svårt att inte veta det heller.


Värmland för alltid?

Wermland – där man stavar antikt, tjuvskjuter vargar, paxar brudar, tror på tomten och betalar för att få ut det budskapet.

(Apropå ett sponsrat program i TV3 i går).

 

 

Vemodig träff på sponsoren Karlstads kommuns webbplats. Sökte på Wermland forever. Menade jag verkligen det?

”Jag har ju lovat”

Han är domprost och i Nya Wermlands-Tidningen hade ledarskribenten dundrat mot Solrosuppropet. Uppropet är årets landsomfattande protest mot försämringarna av sjukförsäkringarna. Fler och fler blir utförsäkrade, fler och fler får stora problem med sin ekonomi. I fjol hette protesten Påskuppropet, även då i de kristna kyrkornas regi.

Nu på annandagen gick han till Soltorget i Karlstad och demonstrerade, trots Nya Wermlands-Tidningens muller.

– Det här är en partipolitiskt och religiöst oberoende rörelse. Jag har faktiskt i mitt prästlöfte lovat att stå upp för dem som är utanför, sa Staffan Kvassman.

Sådana präster vill vi se fler av. Kyrkor ska stå mitt i byn. Är det något som solrosor är bra på, så är det att sprida glädje, sträva upp mot himmelrik’ och samtidigt rota sig bra djupt i den svenska myllan.

Gillar.

 

 

 

 

 

 

Bilden: Bloggaren inspekterar fjolårets solrosor på den egna tomten.


”En politisk kyrka”, skriver NWT:s politiske redaktör den 7 april. ”Också en rent allmän politisering har fått bre ut sig. Ta bara förra årets så kallade ’påskupprop’ som fått en efterföljare i år. Det är ett rent politiskt angrepp på regeringens politik under förespeglingen om att man värnar om de sjukskrivna. Underförstått så gör inte regeringen det. Nej, det är bland annat sådant som gör att jag undrar varför jag fortfarande är medlem.”

Så långt NWT:s politiske redaktör.

Jesus själv? Han jagade månglare ur tempel, så fort han såg några, och delade fiskar och bröd rättvist till varenda människa som var hungrig. Nog var den karln politisk.

 

Dagsens sanning

Det är fred på jorden.
Arbetets frukter fördelas rättvist.
Kvinnor och män har samma chanser.
Naturtillgångarna fördelas lika.
Demokratin slutar inte när arbetsdagen börjar.
Alla lever miljövänligt.
Barn får bra utbildning.
Varenda människa får säga vad hon vill.
Ingen somnar hungrig.

April april.

 

Gå inte på övergångsställena för där är det farligast

”Orsaken till kommunens inställning är att det finns studier som visar på att det är farligare att korsa gatan på ett markerat övergångsställe än att korsa samma gata där ett övergångsställe inte är markerat. Vi löper till och med större risk att dödas eller skadas svårt när vi korsar körbanan på ett övergångsställe än när vi korsar körbanan på annan plats.”

(Ingemar Johansson, trafikingenjör, Karlstads kommun, i insändarsvar i Värmlands Folkblad den 30 mars 2012).

Nej, jag kritiserar inte min gamle lumparkompis Johansson. Det är möjligt att han har rätt. Men vad säger det i så fall? Vad står det egentligen mellan raderna, om de farliga bilförarna i residensstaden?

Åk buss.