På väg att bli mycket allvarligt

Läget är på väg att bli mycket allvarligt, skriver en vän. Ja, sannerligen.

I Danmark får Danskt folkeparti nästan 22 procent i valet och parti efter parti har gett upp inför invandrarfientligheten.

I Sverige går Sverigedemokraterna framåt och det som vi för 40 år sedan trodde var otänkbart sprids helt öppet i sociala medier och uppgivna sinnen: rasismen. Även här i landet sneglar flera partier på den danska lösningen, att ge upp, att lägga sig nära de invandringsfientliga. Här där folkpartiledaren Bengt Westerberg en gång vägrade sitta i tv-soffan bredvid Ian & Bert på valnatten.

Ryggradslösa jävlar skriver jag inte om folk, inte om partier som studerar danska skenlösningar alltför noga heller. Det är jag för väluppfostrad för. Vad jag tänker får du gissa själv.

Driv på regeringen
Många upplever att de främlingsfientliga har svar på tidens frågor, tycker min vän, genom att de riktar ljuset mot de svagaste och en del makthavare.

”Klassisk farlig högerpolitik. Hur möter vi dessa? Fackföreningsrörelsen har ett stort ansvar. Centralt och ute på golvet. Nagla fast orättvisor, ge perspektiv, driva på regeringen och ta aktivt strid i viktiga frågor. Idag driver arbetare och tjänstemän mot den yttersta högern i brist på perspektiv från de som vill kalla sig vänster. Upp till kamp säger jag från den svenska blomsterängen i midsommartid och det är mer än en paroll.”

Det är en glädje att ha kloka vänner som Janne Hesselstedt. Det är en sorg att han ska behöva ägna sina sommartankar åt hur vi ska bli av med något så onödigt men farligt som rasism, främlingsfientlighet och växande fascism.

Gyttjebad i mittsörjan
Jag tror Janne har rätt. Nu är hög tid att facket tar strid på allvar, både arbetarnas och tjänstemännens organisationer. Strid för människors lika värde, strid för solidariteten. Samma krav måste ställas på alla våra demokratiskt sinnade partier. Det är dags att börja inse hur allvarligt läget är. Nu är det vår tur att ta över initiativet i folkupplysningen.

Lösningen är inte att varenda parti lägger sig nära de andra som kladdiga gyttjebadare i en allmän mittsörja, lösningen är att vi får tydliga skiljelinjer i svensk politik igen. Börja med det. Ni måste sluta vara levande opinionsinstitut och bli partier igen. Gå tillbaka till er själ, var och en. Det är alltid bäst att ha sin egen och hålla fast vid den. Häng inte efter alla möjliga opinioner ni tror att ni hittar, i mörka skrymslen och vrår, gå tillbaka till er egen väg och dra med er opinionen i stället. Lys över landet.

Nu får ni sluta leka låtsas-sverigedemokrater, några av er.
Läget är på väg att bli mycket allvarligt.

# Jag försöker låta bli uttrycket ”Vad var det vi sa?”.
# Efter Fukushima var det frestande.
# Efter vad EU gjort för den svenska och europeiska medmänskligheten är jag starkt frestad igen.